Konsekvenser av coronapandemin på högskolan så här långt

Coronapandemin har satt såväl personalen vid landets universitet och högskolor som studenterna på hårda prov. Men studenternas prestationer har inte sjunkit nämnvärt, och inte heller avhoppen har ökat. Däremot ökar antalet disciplinärenden kraftigt. Det är några av resultaten när Universitetskanslersämbetet (UKÄ) släpper sin första delrapport om coronapandemins konsekvenser på högskolan.

Sammanlagt handlar det om ett flertal rapporter, statistiska analyser och promemorior som tagits fram inom ramen för regeringsuppdraget om pandemin. Ämnena i delrapporten berör inte bara studenternas genomströmning och resultat, utan även forskning, arbetsmiljö, hälsa och lärosätenas hantering av pandemin.

– Pandemiuppdraget omfattar hela UKÄ:s verksamhet vilket vår delrapport till regeringen visar. Det är ett mycket rikt material som redovisas och jag hoppas att många kan ha nytta av att följa och ta del av våra resultat, säger Anders Söderholm, generaldirektör på UKÄ.

Studieresultaten har inte ändrats

Omställningen för lärosätena har varit stor och så väl personal som studenter har satts på stora prov när det ställdes om till distansarbete och distansundervisning mer eller mindre över natten. Men bilden är att omställningen trots allt gått under omständigheterna bra.

– Det har varit lite överraskande att vi inte sett några större effekter på vare sig avhopp eller studieresultat. En anledning till att det gått så pass bra var att den tekniska infrastrukturen redan fanns så plats, även om det funnits oklarheter kring digitala examinationer, säger Sofia Berlin Kolm, utredare och projektledare för coronapandemins konsekvenser på högskolan.

Disciplinärendena har ökat

Ett område där det gått sämre är disciplinärenden. 2 466 studenter blev föremål för en disciplinär åtgärd 2020, vilket är 61 procent fler än föregående år. Precis som tidigare år är plagiering den vanligaste orsaken. Men den orsak som ökat mest är otillåtet samarbete, som har gått upp från 144 fall 2019 till 763 fall 2020.

– De flesta lärosätena uppger att de tror att ökningen beror på pandemin eftersom ökningen skett i samband med övergången till distansundervisning och digitala examinationer. Omställningen skedde med väldigt kort varsel, vilket gjort att information och kommunikation runt vilka regler som gäller inte har hunnits med. Det har också funnit en brist på kontrollfunktioner vid digitala examinationer, och en osäkerhet på lärosätena på vad för kontroller de faktiskt får göra, säger Stefan Axelsson, verksjurist på UKÄ.

Många är stressade och oroliga

Både studenter och personals hälsa har påverkats negativt av pandemin. Bland personalen har övergången till distansundervisning skapat stress och ökad arbetsbelastning, men de flesta är nöjda med sin hemarbetsmiljö och det stöd de fått. För studenterna är det den sociala studiemiljö som försämrats mest.

– Många studenter känner sig ensamma, isolerade och längtar efter det sociala studentlivet. Det har gjort att de har haft det svårt att hålla uppe studiemotivationen. Osäkerheten kring studiesituationen har också skapat stress och oro hos studenterna, och inte minst för de som varit på verksamhetsförlagd utbildning och oroat sig för att själva bli smittade, säger Sofia Berlin Kolm.

Rekordmånga studenter i högskolan

Under våren och sommaren skedde en nedgång i den svenska ekonomin samtidigt som regeringen tillförde extra medel för att utöka antalet studieplatser. Effekterna av detta syntes tydligt på höstterminen 2020. Det totala antalet studenter var 375 400, en ökning med 7 procent jämfört med föregående år. Tydligast syntes skillnaderna på nybörjarna.

– Antalet svenska nybörjare ökade med 18 procent. Samtidigt har de inresande nybörjarna halverats, säger Sofia Berlin Kolm.

Forskningsfinansiering

Den delen av forskningsfinansieringen som kommer från stiftelser är ofta beroende av aktieutdelning för att kunna ge forskningsanslag. Men trots att aktieutdelningarna har minskat så har det i de flesta fall inte påverkat stiftelsernas möjlighet till att bevilja finansiering.

– Det är två undantag i Wallenbergstiftelserna och Kempestiftelserna som tillfälligt drar ner sina stöd. De är stora forskningsfinansiärer så det har påverkat många forskare, säger Sofia Berlin Kolm.

Vad händer härnäst?

– Vi arbetar vidare med många olika projekt. Till exempel undersöker vi konsekvenserna av pandemin på utbildningskvaliteten, på forskningen och hur studenter och doktorander har upplevt pandemin. Det kommer att publiceras löpande under 2021, säger Sofia Berlin Kolm.