Samsyn banar väg för högskolepedagogisk utveckling

Fredagen den 6 mars höll UKÄ och SUHF, Sveriges universitets- och högskoleförbund, en uppföljningskonferens om högskolepedagogiskt utvecklingsarbete. Syftet var att presentera resultatet av ett regeringsuppdrag som UKÄ haft och diskutera vägen framåt. Cirka 280 personer deltog virtuellt.

Konferensdagen började med en gemensam morgonfika då deltagarna hade möjlighet att logga in i konferensen, prova sin utrustning och prata med andra deltagare. Därefter ägnades resten av förmiddagen, som UKÄ höll i, åt att presentera resultat från ett regeringsuppdrag som UKÄ haft om pedagogiskt utvecklingsarbete i den högre utbildningen, diskutera UKÄ:s bedömningar och förslag i en paneldebatt och att samarbeta i smågrupper.

Temana För- och nackdelar med nationella strategier och Nationell samverkan genom ansvarsfördelning gav möjlighet till diskussion kring UKÄ:s förslag och under temat Så organiserar du en virtuell konferens fick deltagarna dela med sig av sina erfarenheter av digitala mötesformer.

Om förmiddagen fokuserade på ”vad”– det vill säga UKÄ:s bedömningar och förslag – så gick eftermiddagen i ”hur:ets” tecken. Enligt UKÄ skulle SUHF kunna vara en möjlig aktör för att samordna arbetet med att utveckla en nationell strategi för högskolepedagogisk utveckling. Det var därför naturligt för UKÄ att lämna över stafettpinnen till SUHF, som stod för eftermiddagens pass i form av ytterligare interaktiva gruppdiskussioner. Denna gång på temana: Självständighet och samordning kring högskolepedagogisk utveckling, Nationell strategi för pedagogisk utveckling, Uppvärdering av högskolepedagogisk utveckling samt Erfarenhetsutbyte om digitalisering av universitet och högskolor.

Paneldiskussion lyfte fram fördelarna med UKÄ:s förslag…

När UKÄ slutredovisade sitt regeringsuppdrag om högskolepedagogisk utveckling i december lade myndigheten fram ett antal bedömningar och förslag för hur man skulle kunna få till stånd ett varaktigt och mer fokuserat arbete kring dessa frågor. Under ledning av moderatorn Mia Odabas fick många av nyckelaktörerna som nämnts i UKÄ:s bedömningar och förslag komma till tals på konferensen.

Paneldeltagarna var överens om att det var bra att UKÄ fick regeringsuppdraget om att ta fram en översiktlig nationell bild och bidra med kunskap om lärosätenas arbete med pedagogisk utveckling.

– UKÄ har gjort ett bra jobb med att sätta ljus på frågan på bred front, inte minst genom denna typ av virtuella konferens, sa Marita Hilliges, generalsekreterare i SUHF.

Överlag var deltagarna överens om och nöjda med UKÄ:s bedömningar och förslag. Bland annat lyftes fördelarna med en tydlig ansvarsfördelning, satsningen på forskarskolan och nätverk, samverkan i sektorn och att SUHF kan ta på sig rollen som den samordnande kraften för lärosätena.

– Nationella strategier måste engagera och inte begränsa lärosätena. UKÄ föreslår bland annat en strategi för högskolepedagogisk utveckling som med fördel kan tas fram av SUHF, sa Anders Söderholm, generaldirektör på UKÄ.

– Det är viktigt att SUHF stakar ut riktningen och skapar långsiktighet så att vi kan undvika arbetsgrupper som kommer och går, sa Patricia Staaf, styrelseordförande i Swednet.

… men pekade också på förbättringar

Karin Röding, generaldirektör för Universitets- och högskolerådet (UHR), höll inte med om förslaget att UHR ska få 20 miljoner kronor årligen i en långsiktig satsning för att dela ut projektmedel och stötta nationella nätverk.

– Risken är att medlen endast kommer några få eldsjälar till del. Ett bättre förslag vore att ställa återrapporteringskrav i regleringsbrevet så att frågan om högskolepedagogisk utveckling kommer upp på lärosätenas ledningsnivå, sa hon.

Anders Söderholm höll med Karin Röding om att det inte är så mycket medel att fördela.

– Jag förstår att det upplevs som en droppe i ett stort hav. Å andra sidan kan det vara mycket för dem som får medlen. Våra förslag ska dock ses som en signal om att det högskolepedagogiska arbetet har påbörjats och att det är viktigt, sa han.

Det kom också flera synpunkter på regeringens roll i att skapa en digitaliseringsstrategi för högre utbildning och forskning. Många i panelen tyckte att en sådan behövs, men att det ska vara regeringen som tar fram den var flera paneldeltagare negativa till.

– En nationell digitaliseringsstrategi bör vara en del av det högskolepedagogiska arbetet och ska inte utvecklas av departementet, sa Simon Edström, vice ordförande i Sveriges förenade studentkårer (SFS), och fick medhåll av Marita Hilliges, Lena Dafgård som representerade Nätverket för IT i högre utbildning (ITHU) och Patricia Staaf.

Lena Dafgård, styrgruppen för ITHU, betonade att en digitaliseringsstrategi är efterlängtad, men att det gäller att alltid ha pedagogiken i förgrunden.

– Det är viktigt att digitaliseringen av högre utbildning har sin utgångspunkt i högskolepedagogiken. Jag ser en risk om sektorn inte är med och tar fram denna strategi då de sitter på den pedagogiska kunskapen, sa hon och betonade även vikten av forskning om teknologier i undervisningen.

Jörgen Tholin, huvudsekreterare inom utbildningsvetenskap på VR, höll med Lena Dafgård.

– Det finns idag ett fokus på det vi kallar didaktik, men vi behöver också forskning kring många andra aspekter av högskolepedagogik, menade han.

”Ett steg mot att dra åt samma håll”

Efter gruppdiskussionerna på eftermiddagen diskuterades, som en sista punkt på agendan, vägen framåt. Birgitta Bergvall Kåreborn, rektor för Luleå Tekniska universitet, Klara Bolander Laksov, professor i pedagogik vid Stockholms universitet och Fredrika Lagergren Wahlin, vicerektor för Göteborgs universitet, representerade alla tre SUHF och sammanfattade eftermiddagens diskussioner och berättade om nästa steg.

– Det var en mycket bra konferens! Deltagarna var engagerade och väl insatta och mitt intryck var att de uppskattade att få inblick i varandras erfarenheter och kunskaper, sa Klara Bolander Laksov.

Men den allra största behållningen av konferensen var enligt Klara Bolander Laksov att tillsammans med sektorn ta ännu ett steg mot att dra åt samma håll.

– Att både högskoleledningspersoner, högskolepedagogiska utvecklare, studenter och personer som arbetar på olika myndigheter deltog i diskussionen bäddar för en samsyn kring vilka utmaningar vi har och vilka möjliga vägar som finns framåt. SUHF:s arbetsgrupp för högskolepedagogiska frågor fick ett mycket bra underlag att arbeta vidare med – allt från hur SUHF kan ta sig an frågan om en nationell strategi till goda exempel på hur högskolepedagogisk utveckling kan uppvärderas, sa Klara Bolander Laksov.