Behov av nationell samverkan för pedagogiskt utvecklingsarbete i högskolan

Universitetskanslersämbetet (UKÄ) redovisar idag sitt regeringsuppdrag om att följa upp det pedagogiska utvecklingsarbetet vid landets universitet och högskolor. Med våra förslag och bedömningar vill vi skapa förutsättningar för en varaktig högskolepedagogisk utveckling på nationell nivå.

I uppdraget ingick att ge en översiktlig nationell bild och bidra med kunskap om lärosätenas arbete med pedagogisk utveckling. UKÄ har i en enkätstudie kartlagt det arbete med pedagogisk utveckling som pågår på universiteten och högskolorna. Genom kartläggningen och en mängd fördjupande samtal har en nationell bild utkristalliserats.

– Vi lämnar idag över fem bedömningar och förslag till regeringen utifrån den bild vi fått. Förhoppningen är att våra förslag ska skapa stabila förutsättningar som kan bidra till ett systematiskt, långsiktigt och hållbart pedagogiskt utvecklingsarbete för studentens lärande och för en högre utbildning som håller hög kvalitet, säger Andrea Amft, utredare vid UKÄ:s analysavdelning och projektledare för regeringsuppdraget.

Vill skapa varaktigt kretslopp för det pedagogiska utvecklingsarbetet

UKÄ bedömer att det behövs en samordnande organisation på nationell nivå för det högskolepedagogiska utvecklingsarbetet. Därför föreslår myndigheten att Universitets- och högskolerådet (UHR) får ett utökat uppdrag som även omfattar främjande av den högskolepedagogiska utvecklingen.

– Det pågår en hel del spännande och innovativt arbete kring pedagogisk utveckling på de enskilda lärosätena. Däremot saknas det en samordning på nationell nivå som kan planera, samordna och systematisera ett kontinuerligt informations- och erfarenhetsutbyte för att få ut maximal effekt av det lokala utvecklingsarbetet, säger Andrea Amft.

Sektorns gemensamma utvecklingsarbete kunde bli ännu mer effektivt om det dessutom fanns en nationell strategi för det pedagogiska utvecklingsarbetet att vila mot, menar UKÄ som dessutom föreslår en nationell strategi för digitalisering av högre utbildning och forskning samt att Vetenskapsrådet får en stärkt roll för kunskapsutvecklingen och den vetenskapliga grunden på området. UKÄ ser också att man på den egna myndigheten kan fördjupa sina granskningar och analyser med koppling till det högskolepedagogiska utvecklingsarbetet.

– Vår avsikt med förslagen är att skapa ett varaktigt kretslopp för den högskolepedagogiska utvecklingen. Såväl främjande som granskande myndigheter tillsammans med enskilda lärosäten och engagerade nätverk och intresseorganisationer utgör viktiga kuggar i det systemet, säger Andrea Amft.

Stafettpinnen förs vidare

Den 6 mars bjuder UKÄ in till en återkopplingskonferens kring regeringsuppdraget. På konferensen berättar UKÄ mer om resultaten från regeringsuppdraget men lämnar också över stafettpinnen till lärosätena och övriga aktörer inom högskolesektorn.

– Lärosätena är fristående myndigheter med eget ansvar och frihet att arbeta med den pedagogiska utvecklingen på det sett som passar dem bäst. Vi på UKÄ vill därför överlämna våra resultat som kunskapsunderlag och inspirationskälla för sektorns fortsatta arbete med frågorna, säger Andrea Amft.

Digital redovisning till regeringen

Regeringsuppdraget redovisas i digital form på UKÄ:s webbplats. Här finns bland annat en sammanfattning av arbetet, analysen utifrån lärosätenas beskrivningar, bedömningar och förslag samt en animerad film som ger en snabb överblick över de reformer och samhällsförändringar som påverkat den pedagogiska utvecklingen i högskolan.

Till webbrapporteringen av regeringsuppdraget »