Synpunkter från lärosäten viktig del i testomgång

UKÄ utvecklar en ny metod för utvärdering av forskarutbildning som just nu testas i en pilotomgång. Synpunkter från lärosäten och övriga remissinstanser är en värdefull tillgång i pilotarbetet och gör det möjligt att fokusera den fortsatta metodutvecklingen på särskilt angelägna områden.

34 lärosäten och 17 övriga instanser svarade på remissen med förslag på metod för utvärdering av forskarutbildning. Jeanette Johansen, utredare vid UKÄ och ansvarig för metodutvecklingsarbetet kring forskarutbildningen, har gått igenom samtliga remissvar och tycker att det finns en samstämmighet kring vilka synpunkter som framförs.

– I stora drag kan man säga att det råder en försiktig optimism kring den nya modellen men också viss oro kring ett antal områden. Utvärderingarnas omfattning och risken att de blir för resurskrävande är en fråga som återkommer. Likaså lyfter många behovet av tydliga roller i bedömargrupperna, säger Jeanette Johansen.

Utvärderingen av forskarutbildningen ingår i det övergripande utvecklingsarbete som nu pågår inom kvalitetssäkring av högre utbildning. Målet är att all högre utbildning i Sverige ska hålla hög kvalitet, hela vägen från grundnivå till forskarnivå.

– Många välkomnar en genomlysning av utbildningar på forskarnivå. Inte minst gäller det i den grupp remissinstanser som inte själva är lärosäten, till exempel branschorganisationer, säger Jeanette Johansen.

Synpunkterna i remissvaren från lärosäten kan sammanfattas i fem viktiga områden:

  1. Utvärderingarnas omfattning
  2. Skriftliga underlag
  3. Intervjuer
  4. Ansvarsfördelning i bedömargrupperna
  5. Bedömningskriterier


1. Utvärderingarnas omfattning

Utvärderingarna riskerar att bli alltför omfattande och resurskrävande.

UKÄ: Omfattningen är en av de aspekter som vi kommer att ha särskilt fokus på under pilotomgången. För att kunna avgöra vilka delar som är möjliga att minska ned, eller ta bort helt, behöver vi testa metoden i praktiken. På motsvarande sätt måste vi vara öppna för att utöka någon del om behov finns.

Det vore önskvärt om UKÄ tog hänsyn till bland annat Vetenskapsrådets utvärdering av forskningens kvalitet och Vinnovas utvärdering av samverkan.

UKÄ: Vi för kontinuerligt dialog med andra aktörer inom högskolesektorn för att om möjligt minska överlapp mellan de olika utvärderingarna. Varje myndighet måste arbeta utifrån sitt specifika uppdrag, men vi tittar också på helheten.

2. Skriftliga underlag

Självvärderingen är för omfattande och har överlappande frågor.

UKÄ: Självvärderingen är omfattande. I pilotomgången kommer det att testas vilken information som är nödvändig samt vilka delar och/eller frågor som eventuellt kan läggas till, tas bort eller omformuleras.

I nuläget finns inget krav på enhetlighet i individuella studieplaner. Vad får UKÄ ut av att använda dem för bedömning och finns det risk för att underlaget blir ojämnt?

UKÄ: Det är för tidigt att säga om, och i vilken utsträckning, de individuella studieplanerna kan användas. I pilotomgången ska vi testa användbarheten, hur många som bör samlas in samt hur de ska viktas i utvärderingarna.

Hur kan vi bedöma kvaliteten på forskarutbildningen utan att ta med avhandlingarna i bedömningen?

UKÄ: Beslutet att inte ta med avhandlingar i bedömningen bygger på det faktum att dessa redan har blivit granskade av extern part, i samband med disputationen. Det beslutet ligger fast. Däremot ska lärosätena, som en viktig del i utvärderingen, kunna redogöra för processerna fram till och kring disputationen.

3. Intervjuer

Hur skyddar UKÄ doktoranders anonymitet i samband med intervjuer, inte minst på mindre utbildningar med få doktorander?

UKÄ: Anonymitetsfrågan kommer vi att arbeta vidare med under pilotomgången. Hur intervjuerna ska genomföras är något som behöver utformas tillsammans med lärosäten och bedömare.

Varför intervjuas inte tidigare studenter?

UKÄ: Det är möjligt att vi kommer att överväga intervjuer med alumner, särskilt just i mindre forskarutbildningsmiljöer. Det är en fråga vi tar med oss in i pilotarbetet.

4. Ansvarsfördelning i bedömargrupperna

Det finns ett stort behov av att tydliggöra doktorandrepresentanternas och arbetslivsföreträdarnas roller i bedömargrupperna. Hur kommer det att gå till?

UKÄ: Behovet av ett förtydligande kring roller och ansvarsfördelning i bedömargrupperna har funnits länge. Det är ytterligare en fråga att arbeta med under pilotomgången, i samverkan med berörda grupper.

5. Bedömningskriterier

Vad innebär en god forskarutbildningsmiljö?

UKÄ: Vår roll är att bedöma om en utbildning uppfyller kvalitetskraven. Vägen dit kan se olika ut och det är upp till varje lärosäte att avgöra vilken forskarutbildningsmiljö som är lämplig. Att kunna argumentera för vald väg är en del i utvärderingen.