Enorm utveckling av den högre utbildningen i Kina

Kina har på kort tid tagit ett stort kliv in i den internationella utbildningsvärlden. Det menar universitetskansler Lars Haikola som i början av november besökt ett flertal kinesiska universitet.

Lars Haikola besökte fem universitet i bland annat Peking, Xien och Shanghai, där han föreläste för både studenter och för lärare om den högre utbildningen i Sverige. Lars Haikolas tydligaste intryck är den höga utvecklingstakten – det har hänt oerhört mycket sedan hans förra besök i Kina för fem år sedan. Antalet lärosäten har mer än fördubblats under de senaste tio åren.

– Vi kommer helt klart att få mer med den kinesiska högre utbildningen att göra, mycket snabbare än jag tidigare trott. För fem år sedan var färdigheten att umgås på engelska mycket svag men i dag är det ett självklart arbetsspråk på många universitet, säger Lars Haikola.

Lars Haikola mötte även utbildningsministeriet i Peking för att få en inblick i hur de planerar högre utbildning och forskning i Kina.

– Kina har väldigt höga ambitioner. Redan idag går 30 procent av de kinesiska ungdomarna vidare till högskolestudier och målet inför år 2020 är 40 procent. Utvecklingstakten är alltså intensiv. Den kinesiska centralregeringen driver också flera långsiktiga projekt för att lyfta universiteten i Kina. Liksom i många andra länder sker satsningar på att några utvalda universitet ska bli elituniversitet i världsklass. En annan satsning handlar om att med hjälp av goda arbetsvillkor locka tillbaka kinesiska forskare som idag är verksamma utomlands.

Allt det här är tydliga tecken på att Kina mycket snart är en del av det internationella utbildningssamhället, menar Lars Haikola.

Den höga utvecklingstakten medför också att Kina får samma kvalitetsproblem som i västvärlden och därför finns ett starkt fokus på kvalitetssäkring av utbildningarna.
– Deras kvalitetssäkringssystem är inte helt olikt vårt. Det finns ett "Academic Agree Community" som beviljar examenstillstånd. Utbildningsministeriet, och även universitetsledningarna jag träffade, visade ett stort intresse för vårt utvärderingssystem.

Över 30 miljoner studenter

Att Kina är duktiga på att bedriva storskaliga högskoleutbildningar är det ingen tvekan om, något vi i Sverige kan lära oss av.
– Storskaligheten är väl det som är den största skillnaden mellan den högre utbildningen i Kina och Sverige. De har 31 miljoner studenter, en nästan ofattbar siffra. Många städer har ju dessutom fler invånare än hela Sverige. Med tanke på explosionen av de globala nätkurserna, MOOCs, kan Kina lära oss ett och annat om att hantera stora utbildningsmängder.

En annan tydlig iakttagelse var det USA-inspirerade campuslivet.
– Alla studenter bor på campus i universitetsområdet och delar rum med varandra. Det är alltså helt annorlunda jämfört med här hemma. Detta är dock inget nytt fenomen i Kina – även om bostadsstandarden för studenterna höjts något.

– Efter att ha varit på plats på olika kinesiska universitet blev det även ännu tydligare hur viktigt och värdefullt det är med internationella utbyten, både när det gäller studenter, lärare och forskare. Kina har redan mycket utbyte med oss och jag träffade även flera forskare som har varit i Sverige. Vi har stor nytta av varandras erfarenheter, menar Lars Haikola.