Resultatfokus även i reviderat utvärderingssystem

Det nuvarande utvärderingssystemet behöver justeras men har inte så stora problem så att det måste skrotas. Det sa statssekreterare Peter Honeth vid UKÄ:s konferens om systemet i slutet av september.

På konferensen berättade Tove Blytt Holmen, styrelseledamot i European Association for Quality Assurance in Higher Education (ENQA), att det inte går att skönja någon entydig trend för utvärderingar i Europa. Det tydligaste spåret är istället variation och förändring.

UKÄ bjöd in högskolesektorn för att diskutera erfarenheter av utvärderingssystemet inför det metodutvecklingsarbete som nu pågår. En liknande konferens hölls för ett år sedan och nu förklarade Peter Honeth att hans intryck var att lärosätena i stort accepterade systemet.

– Det kan dock finnas skäl att gå från 4 till 6 års utvärderingscykel, sa Peter Honeth, men något sådant beslut är ännu inte fattat.

– Andra justeringar behövs också. Vi ser exempelvis att det kan behövas fler vägar för att se att examensmålen uppnås. Det är frågor som är på gång inom UK-ämbetet. Men det självständiga arbetet ska även i framtiden ha en central roll, det är regeringens bestämda uppfattning.

Peter Honeth poängterade att utgångspunkten för nuvarande system var Bologna­dokumentets skrivningar att det bör finnas kopplingar mellan målen för examen och kvalitetsutvärderingssystemet.

Svåra mål att utvärdera

Kritik har framförts från lärosätena om att det inte går att utvärdera mot vissa mål.

– Jag anser att vi får acceptera att det finns mål som är svåra att utvärdera i systemet. Men vi kan behöva diskutera formuleringen av examensmålen längre fram, sa Peter Honeth.

Karin Röding, rektor vid Mälardalens högskola, var ansvarigt departementsråd på Utbildningsdepartementet när målen togs fram. Hon ansåg att examensmålen är adekvata och beskrev den omfattande och gedigna processen där de svenska examensmålen togs fram. En viktig utgångspunkt var Bolognadeklarationens skrivning att det bör finnas en koppling mellan målen för examen och kvalitetsutvärderingssystemet.

Peter Honeth slog fast att det behövs en statlig granskning av om högre utbildning når de resultat som målen anger. Staten anslår mycket pengar till verksamheten och högre utbildning är viktig för Sverige. Men den statliga granskningen, som sker via Universitetskanslersämbetet, är bara en liten del. Den större delen av kvalitetsarbetet görs på lärosätena.

– Om sektorn vill att UK-ämbetet ska granska lärosätenas kvalitetssystem så kan inte departementet säga nej. Men det kan aldrig ersätta en granskning med resultatfokus, sa Peter Honeth.

Tove Blytt Holmen berättade att de europeiska riktlinjerna European Standards and Guidelines for Quality Assurance (ESG) är under revision.

– Vi har sett pendeln svänga under åren mellan kontroll och utveckling i olika utvärderingssystem. Rena modeller finns bara i teorin. Vi får hoppas att den nu stoppar någonstans i mitten, sa Tove Blytt Holmen.

Lars Haikola konstaterade att systemet visat på en del överraskningar. Han har gjort en omfattande summering av erfarenheter hittills.

Metodutveckling pågår

Hittills har 945 utbildningar utvärderats, av dessa fick 597 (61 procent) hög kvalité, 160 (17 procent) mycket hög kvalité och 206 bristande kvalité (22 procent).

– Det är alldeles för högt med 22 procent, sa Anette Gröjer, chef på utvärderingsavdelningen på UKÄ. Hon förklarade tre syften med utvärderingarna: att kontrollera att de nationella målen nås, att bidra till utveckling av högre utveckling och att ge studenterna ett underlag i sitt val av utbildning.

Ett metodutvecklingsarbete har nu startat för ett reviderat system 2015, berättade Anette Gröjer. Fokus ligger på att utveckla underlagen så att exempelvis lärosätena kan beskriva mer av processerna som leder fram till att examensmålen nås. Yttrandena bör kunna förmedla mer information från bedömargrupperna. Ett tydligare utvecklingsperspektiv ska också finnas utan att UKÄ därför ger råd. Lärosätenas interna kvalitetsarbete bör införlivas på något sätt i utvärderingarna men det är ännu oklart hur det ska ske.

Redan nu kunde Anette Gröjer berätta att i det reviderade systemet från 2015 ska begreppet bristande kvalité ersättas med ifrågasatt kvalité. Hon sa också att Universitetskanslersämbetet ska lämna en självvärdering till ENQA i februari nästa år. I september 2014 beräknas ENQA fatta beslut om förnyat medlemskap för UKÄ.

Granskning av regeringens reformer

Kvalitetsutvärderingssystemet är en av flera större reformer som regeringen genomfört inom den högre utbildningen. Nu har utbildningsutskottet gett ett danskt forskningscenter i uppdrag att granska vad som hänt med de beslut som riksdagen fattat.

– Alla partier står bakom detta uppdrag. Vi vill följa upp vad som hände med autonomi- och kvalitetsreformerna. Frågorna vi ställer är om reformerna främjat högre kvalité, hur de har genomförts och hur utbildningssystemet har påverkats, berättade Betty Malmberg (m), vice ordförande i utbildningsutskottet.

I oktober 2014 kommer den första delrapporten som är en omvärldsanalys om hur Sverige ligger till i en global jämförelse när det gäller kvalitet. I februari nästa år presenteras en intervjuundersökning med rektorer och prorektor om hur lärosätena använt den ökade friheten och hur det påverkat studenternas inflytande. Om ett år kommer den tredje delrapporten om lärosätenas upplevda effekter av kvalitetsutvärderingssystemet. Sista rapporten beräknas till mars 2016 och handlar om hur kvalitetsgranskningarna påverkat utbildningarna över tid.