Utbildningsfrågor har lyfts upp på EU:s agenda

I början av juni höll Utbildningsdepartementets EU-samordnare Åsa Petri ett föredrag på UKÄ om vad som är aktuellt inom EU-samarbetet på utbildningsområdet. Även Elisabeth Gehrke, vice ordförande för European Students' Union deltog och berättade om aktuella frågor inom den europeiska studentrörelsen.

Europa 2020 heter EU:s strategidokument för att stärka unionens ekonomi och sysselsättning på lång sikt. Strategin innehåller fem överordnade mål som ska vara uppnådda senast 2020. Ett av målen rör utbildning: tio procent färre elever ska hoppa av skolan i förtid och minst 40 procent av 30-34-åringarna ska ha högskole- eller annan eftergymnasial utbildning.

– Eftersom det finns ett uttalat utbildningsmål har utbildningsfrågor lyfts upp ordentligt på EU:s agenda, säger Åsa Petri.

Varje land har även satt sina egna mål där man presenterar vilka åtgärder man vidtar för att bidra till att målen i Europa 2020 uppfylls. Sverige har till exempel satt som mål att 40-45 procent av 30-34-åringarna ska ha minst två års högskole- eller annan eftergymnasial utbildning.

I slutet av maj fick medlemsländerna tydliga rekommendationer från EU-kommissionen om vad som behöver göras för att målen ska uppnås. Nederländerna var det enda landet som inte fick någon rekommendation specifikt för utbildningsområdet. Förra året var det enbart Sverige som inte fick någon.

– Rekommendationerna till Sverige i år handlar om sysselsättningsfrågor, att studenterna som går igenom utbildningsystemet ska ha rätt kompetenser när de kommer ut i arbetslivet, att det blir en närmare koppling mellan utbildning och arbetsliv och mycket handlar om yrkesutbildning. Rekommendationerna är inte styrande på något sätt men vi kommer givetvis att titta noga på detta.

Utbildning 2020

I samband med att Europa 2020 togs fram antog utbildningsministrarna en egen strategi som kallas Utbildning 2020. Där sattes även andra specifika mål inom utbildningsområdet. Ett handlar till exempel om anställningsbarhet. Minst 82 procent av andelen utexaminerade 20-34-åringar ska ha en anställning inom tre månader efter avslutade studier.

– I Sverige ligger den andelen i dag på 82,7 procent. Ett annat mål i "Utbildning 2020" handlar om att 15 procent av de vuxna ska delta i livslångt lärande. Här ligger Sverige långt framme, nästan 27 procent, vilket alltså är långt över det gemensamma EU-målet.

Åsa Petri nämnde även att kvalitet och effektivitet har lyfts fram som ett övergripande tema för utbildningsområdet när Litauen tar över EU-ordförandeskapet den 1 juli. Ledarskap, effektiv finansiering av högre utbildning och globaliseringen av högre utbildning är exempel på prioriterade frågor.

Kommissionen är också på gång med ett meddelande om Open Education Resources. Det handlar om att universiteten och högskolorna tillgängliggör undervisningsmaterial på webben så att de kan användas fritt.

– Öppen utbildning kommer att bli en mycket stor fråga. Även OECD och UNESCO pratar mycket om detta. Vi på Utbildningsdepartementet försöker att hålla ett samlat grepp på den svenska inriktningen, men det här är även något att bevaka för svenska universitet och högskolor, säger Åsa Petri.

Elisabeth Gehrke: Utbildning handlar inte bara om att få jobb

Elisabeth Gehrke har precis blivit vald till vice ordförande för European Students´ Union, ESU, en organisation som företräder studenter på Europanivå. Elisabeth menar precis som Åsa Petri att EU har blivit allt mer aktiva inom utbildningsområdet.

– Marknadsanpassningen av den högre utbildningen är den största fienden för oss och då menar jag till exempel studieavgifterna. Det handlar allt mer om att köpa en vara eller en service än att man ska lära sig något. Det här hindrar vilka som får tillgång till utbildning och vad utbildningen kommer att betyda för dem. Utbildning ska gagna hela samhället, det handlar inte bara om att studenten ska få jobb. Att komma ut på arbetsmarknaden är givetvis viktigt men det är bara en del av vad utbildning är till för. Tyvärr pratas det inte så mycket om det, säger Elisabeth Gehrke.

En stor fråga för ESU just nu är förslaget om det gemensamma utbytesprogrammet "Erasmus for all". Där föreslås en lånegaranti som går ut på att masterstudenter ska kunna ta ett banklån för att finansiera sina utlandsstudier. EU-kommissionen står som garant för att ge studenterna möjlighet att ansöka om lånet. Tanken är att detta ska öka rörligheten bland Europas studenter. ESU menar att det kommer att bli tvärtom och skapa mer problem för studenterna än det hjälper dem.

– Vi är helt emot förslaget om en lånegaranti. Det ger en indikation på att det här är ett acceptabelt sätt att betala för högre utbildning. Lånegarantin kommer varken öka mobiliteten eller ge studenterna en trygg arbetsmarknad, menar Elisabeth Gehrke.

En annan aktuell fråga för ESU är den pågående revideringen av ESG (European Standards and Guidelines for Quality Assurance in the European Higher Education Area). Detta är ett centralt dokument i Europa som består av kriterier och riktlinjer för hur kvalitetsarbete ska bedrivas inom högre utbildning och hur kvaliteten ska utvärderas.

– ESU sitter med i författargruppen. För oss är det viktigt att vi får in perspektivet "Student central learning" i riktlinjerna. Den traditionella katederundervisningen har fortfarande ett starkt inflytande i vissa länder och det vill vi bryta. ESG-riktlinjerna är ett bra instrument för att bryta invanda modeller.

Elisabeth Gehrke aviserade också att de väntar på två rapporter från EU-kommissionen som är på gång. Den ena handlar om kvalitetssäkring av högre utbildning och den andra tar upp hur den högre utbildningen ska finansieras.