ENQA:s generalsekreterare om trender inom kvalitetsutvärdering

Kraven på kvalitetsutvärderingssystemen av högre utbildning växer och systemen är allt mer styrda av den politiska agendan i landet. Det menar Achim Hopbach, generalsekreterare för European Association for Quality Assurance in Higher Education (ENQA).

För att främja samarbete inom kvalitetssäkring av högre utbildning i Europa, bildades år 2000 European Association for Quality Assurance in Higher Education, ENQA. I slutet av maj bjöd universitetskanslern in ENQA till ett besök på UK-ämbetet. Från ENQA deltog generalsekreteraren Achim Hopbach och tre ledamöter ur styrelsen. Vid ett seminarium berättade Achim Hopbach om vilka trender han ser i Europa när det gäller kvalitetsutvärdering av högre utbildning.

Kvalitetsutvärderingssystemen i Europa ser helt olika ut och de revideras ständigt. Det är därför svårt att identifiera några typiska trender, menar Achim Hopbach. Men en tydlig trend är att kraven på kvalitetsutvärderingssystem växer i snabb takt och de ska åstadkomma allt mer. Tidigare handlade det framför allt om två syften; kvalitetshöjning och ansvarsutkrävande. På senare tid har även transparens fått ännu större betydelse. Men nu blir syftena allt fler. Achim Hopbach lyfter särskilt fram att ministrar tenderar att använda kvalitetsutvärderingssystemen för att utvärdera om en viss satsning eller liknande inom högskolesektorn är lyckad eller inte.

– Eftersom universiteten och högskolorna i de flesta länder har mer frihet idag har inte ministrarna längre samma direktlänk till lärosätena som tidigare. Att be sina myndigheter att undersöka en viss fråga med hjälp av utvärderingssystemet har därför blivit vanligt i många länder. Men är kvalitetsutvärdering verkligen rätt verktyg för att tjäna alla dessa olika syften på samma gång?

Kvalitetsutvärdering och rankning – två olika saker

Achim Hopbach tog även upp skillnaderna mellan kvalitetsutvärdering och rankning, en fråga som har varit omdiskuterad. Många har uppfattat detta som två liknande verktyg men Achim Hopbach menar att den inställningen nu har ändrats.

– Det har varit en svår diskussion, men idag ser man dessa som två helt olika verktyg. Kvalitetsutvärderingarna har naturligtvis ett bredare syfte än rankning, som mer ger en ögonblicksbild. Jag brukar säga att rankning handlar om tidigare prestationer medan kvalitetsutvärdering handlar om potential för framtiden, säger Achim Hopbach.

Systemen måste få vara olika

Kvalitetsutvärderingssystemen i Europa skiljer sig åt och att få till ett enhetligt system som alla europeiska länder kan enas ser Achim Hopbach som en omöjlighet.

– Det är varken önskvärt eller troligt. Man måste utgå från de olika ländernas förutsättningar och politik, säger Achim Hopbach.

– Achim Hopbachs breda framställning visar att Sverige på ett intressant sätt kan bidra till utvärdering av högre utbildning i Europa. Vi märker också att allt fler fattar intresse för den svenska modellen, sade universitetskanslern Lars Haikola efter seminariet.