Särskild utvärderingsmodell för uddakurser

Granskning av så kallade uddakurser har inneburit att UKÄ utvärderar enligt två olika ideologier. I det nuvarande kvalitetsgranskningssystemet är studenternas resultat i fokus men i granskning av uddakurser är detta inte möjligt utan man måste utgå från förutsättningar och processer.

Konstateradet gjordes av universitetskansler Lars Haikola vid ett seminarium.

Seminariets rubrik angav den fullständiga benämningen på begreppet uddakurser, Erfarenheter och slutsatser från granskningen av kurser som inte specifikt omfattas av kursfordringarna för någon examen. Högskoleverket fick i uppdrag 2011 att granska dessa kurser och resultaten har presenterats i två rapporter, se länk nedan till rapporterna. Under 2012 beräknades det finnas 3 100 kurser som inryms i kategorin.

Stort antal kurser

– Till skillnad från övriga länder så har vi ett stort antal fristående kurser, varav en del är uddakurser, berättade Lars Haikola. Hos oss är fristående kurser nästan standard medan andra länder så gott som helt lagt sina utbildningar i program.

Inom det pågående utvärderingssystemet fångas inte uddakurser upp, vilket gäller fler utbildningar.

– När vi sjösatte utvärderingssystemet 2011 så trodde vi att vi skulle kunna få med nästan all högre utbildning. Men efterhand har vi upptäckt att mycket faller utanför, exempelvis utbildningar med färre än fem examensarbeten, 2-åriga utbildningar och så uddakurserna. Det var ett skäl till att vi fick ett särskilt uppdrag av regeringen, berättade Lars Haikola.
Den första granskningen omfattade 22 kurser och 12 av dem blev direkt godkända medan 10 blev ifrågasatta. Av dessa tio lades sju kurser direkt ned och de tre övriga blev godkända efter omprövning. Året efter var det 21 av 53 kurser som blev ifrågasatta. Spännvidden är stor vad gäller uddakurser, det handlar exempelvis om praktikkurser, sommarkurser, bildnings- och orienteringskurser och mer handfasta verktygskurser. Gemensamt för dem är att de inte ingår i kraven för att få en examen.

Högskolemässighet avgörande

Den centrala frågan för uddakurserna är om de är högskolemässiga eller inte, det vill säga om de lever upp till högskolelagens krav att vila på vetenskaplig eller konstnärlig grund samt beprövad erfarenhet. Många kurser med uppseendeväckande namn gjorde faktiskt det, berättade Torsten Kälvemark, med lång bakgrund inom högskolesektorn, och ordförande i bedömargruppen som granskat uddakurserna. Exempelvis "Skapande arbete med ull", "Livets mening" och "Happiness" blev direkt godkända medan "Orkidéer i teori och praktik" samt "Skapande musik" blev det efter viss omarbetning.

Bedömning av uddakurser sker framförallt utifrån ett antal specifika frågor, förklarade Torsten Kälvemark. Förutom vetenskaplig eller konstnärlig grund handlade det om hur progressionen såg ut med påbyggnadskurser och om det är möjligt att gå vidare utan att börja om från början. Vidare bedöms lärarkompetensen, kursbenämningar och målbeskrivningar samt kursens roll för fortsatta studier.

Behovet av uddakurserna

Värdet av uddakurser framhölls av flera på seminariet. De kan vara en viktig introduktion till högre utbildning eller en möjlighet för programstudenter till breddning, ansåg Torsten Kälvemark.

– De behövs för att vi ska kunna utveckla nya utbildningar inom systemet, sa Lennart Olausson, professor i idéhistoria vid Malmö högskola. Man gör ofta experiment med småkurser, vissa växer och utvecklas medan andra läggs ner efter kort tid.

Maria Lantz, rektor vid Konstfack, tyckte att uddakurserna behövs som en del av det livslånga lärandet. Och det ger lärosätena viktig erfarenhet från samhället att få in studenter på fristående kurser. Lina Axelsson från Högskolan i Kristianstad påpekade att kurserna är ett sätt att få in studieovana studenter till högskolan.

Granskning av förutsättningar

Metoden för utvärderingen av uddakurserna framhölls som positiv av flera seminariedeltagare för att de granskade förutsättningar och processer. Per Westman, tf avdelningschef för utvärderingsavdelningen på Universitetskanslersämbetet, förklarade att denna metod är nödvändig när det gäller uddakurser men att statsmakternas krav likväl är tydliga; utvärdering ska ske mot resultat.

– Men även i utvärderingarna som ingår i nuvarande system har vi under arbetets gång gått mer mot att även se på processer och förutsättningar. I den översyn av systemet som vi gör för utvärderingar 2015 och framåt, tittar vi på hur vi kan få system som passar olika typer av utbildningar, sa Per Westman.

Att granskning av uddakurser lett till att Universitetskanslersämbetet nu utvärderar enligt två ideologier, tycker Lars Haikola är en styrka.

– All utvärdering är en balans mellan utveckling och kontroll. När det gäller uddakurser så kan vi inte tillämpa modellen med resultatfokus, men det vore bra att få ihop systemen.

Högskoleverket definierade de granskade kurserna, uddakurser, på följande sätt: Kurser som inte specifikt omfattas av de nationella eller lokala kursfordringarna för någon examen. Det handlar närmare bestämt om kurser som inte ingår i ett utbildningsprogram som leder till en yrkesexamen, inte ingår i den normala progressionen (successiva fördjupningen) inom ett huvudområde för examen och inte på annat sätt uppfyller specifika fordringar som svarar mot en viss inriktning för examen.