Irene Wennemo analyserar resultat från kvalitets­granskningarna

Kvalitetsutvärderingarna kommer att få stor betydelse och ställa vissa lärosäten inför svåra utmaningar. Det konstaterade Irene Wennemo på UKÄ:s konferens om hur studenter ska kunna komma till tals i utvärderingsarbetet.

Irene Wennemo efterlyser en nationell strategi för vilka utbildningar som behöver finnas på vilka lärosäten.

Irene Wennemo är sekreterare i den statliga social­försäkrings­utredningen och även ledamot i styrelsen för Lunds universitet. Hon har också ett förflutet i Högskoleverkets insynsråd, så utvärderingsfrågorna är något som hon har kunnat följa under en längre tid.

– Det satsas stora resurser på högre utbildning. Förutom kostnader för utbildningen och studiefinansieringen så bör man räkna in bortfall av produktion. Utbildning går inte att betrakta som en vanlig konsumtionsvara eftersom det allmänna bär en stor del av kostnaderna. De som väljer har begränsad information och kostnaderna för att välja fel är stora. Då är det självklart att utvärderingar ska äga rum, menade Irene Wennemo.

– Det nuvarande systemet är inte fullödigt. Det finns problem att fokusera på learning outcome, men det ger ändå en intressant bild.

Störst problem för mellanstora lärosäten

Inför konferensen hade Irene Wennemo sammanställt en analys av utvärderingarna av de kandidatexamina som hittills genomförts. Några iakttagelser hon gjort är:

De stora lärosätena uppvisar påfallande slätstrukna resultat.
Variationen i kvalitet verkar vara stor på de mindre lärosätena.
Många av de mellanstora lärosätena verkar ha relativt stora problem.
En förklaring till resultatet menar Irene Wennemo går att finna i vetenskapsområdets storlek. Ambitionen hos högskolor att vilja bli universitet har sannolikt gjort vetenskapsområden för små och därmed sårbara. Mindre lärosäten kan hålla hög kvalitet om de har specialiserat sig.

Resultaten av utvärderingarna ställer lärosätena inför stora utmaningar, fortsätter Irene Wennemo. Och det blir viktigt hur processen för godkännande av ämnen som fått bristande kvalitet kommer att se ut. Det får dramatiska effekter för vissa lärosäten om de ska lägga ner ämnen utifrån utvärderingar som fått omdömet bristande kvalitet. Det skulle beröra nästan 60 procent av utbildningarna på Högskolan Dalarna och ungefär 40 procent på Malmö högskola, Halmstad högskola och Mittuniversitetet.

Mindre lärosäten hamnar i en rävsax

Stora universitet kan utan större problem lägga ner vissa ämnen och genomföra förbättringar av andra. Men de mindre hamnar i en rävsax, menar Irene Wennemo. Förbättringar av kvaliteten tar resurser samtidigt som utvärderingsresultaten sannolikt skrämmer bort studenter. Höjda examenskrav utan ökat stöd till studenterna minskar genomströmningen och därmed resurserna.

Irene Wennemo varnar för att om man inte ser de problem som uppstår hos vissa lärosäten så kan det leda till förnekelse. Lärosätena måste kunna hantera situationen. Vissa ämnen bör läggas ned på vissa lärosäten, medan det bör satsas på andra. En nationell strategi behöver skapas som anger vilka utbildningar som ska finnas. Slutligen så behövs bättre samarbeten mellan lärosäten eller samgåenden övervägas.