Rättshaveristiskt beteende

– Myndigheter kan behöva utbildning och handlingsplaner för hur de ska hantera människor med rättshaveristiskt beteende. Men vi kan räkna med att människor med detta beteende alltid kommer att finnas och myndigheter måste därför ha mer kunskap. Det säger Jakob Carlander, som skrivit en bok om ämnet. Under UKÄ:s rättssäkerhetskonferens 25 oktober 2016 kommer han att prata mer om sina erfarenheter.

Det är viktigt att hela organisationen utbildas, även chefer.

Hundratals mejl i veckan från en person som kämpar för att få rätt. Personal som dränks i arbete och som ibland tvingas utstå hot. De flesta som arbetar inom offentlig sektor stöter någon gång på människor med ett rättshaveristiskt beteende.

Med andra ord en person som ser sig som ett offer för en orättvis behandling, och som saknar förståelse för att någon annan kan ha rätt. Personen tar strid genom att starta en juridisk process där denne aldrig ger upp.

Att som anställd hantera orimliga krav och förväntningar från människor som ofta nitiskt läst sig in på lagtexter, kan vara svårt. Många blir rädda och osäkra inför de som ifrågasätter dem med en slags tvångsmässig ihärdighet.

Bemöt med empati

Jakob Carlander, legitimerad psykoterapeut och en av författarna till boken Möta människor med rättshaveristiskt beteende. Handbok för yrkesverksamma poängterar att de med ett rättshaveristisk beteende ofta lider av ett narcissiskt och paranoid personlighetssyndrom. Vilket betyder att personen är oförmögen att tänka sig in i hur den andre tänker och agerar.

– Det är alltså ingen lösning att försöka skapa en relation eller nå samförstånd med henne eller honom, just på grund av personens bristande förmåga att leva sig in i den andres liv. Det leder i stället till att både beteendet och problemet ökar. Däremot ska personen bemötas med empati, respekt och rätt till att ställa de krav man faktiskt ha rätt till, säger Jakob Carlander.

Lösningen, enligt honom, är utbildning och en handlingsplan.

– Det är viktigt att hela organisationen utbildas, även chefer. Annars riskerar de anställda att få order från chefen som går stick i stäv med vad de lärt sig.

Nästa steg är att upprätta en handlingsplan som underlättar tidsödande och energislukande kontakter för de anställda.

– Knyt planen till en policydokument. Där besvaras frågor som ”Vad gör vi”? och ”Vilken eller vilka handläggare ska ta hand om det”?

Viktigt att arbetsfördela

Andra viktiga frågor att besvara är ”När vi gör polisanmälan”? och ”Hur ska vi se till så att inte alla dras in i det”? Eftersom den med ett rättshaveristiskt beteende ofta vill dra in så många personer som möjligt i sitt fall är det bra att tydligt visa på arbetsfördelningen i handlingsplanen. Exempelvis går det att undvika dubbelarbete genom att om någon får en kopia på ett mejl, behöver denne inte svara. Handlingsplanen kan dock inte se ut hur som helst. Myndigheter lyder under förvaltningslagen och den styr hur de anställda ska bemöta dessa människor.

– Myndigheter måste lämna ut allmänna handlingar och vi har en skyldighet att bemöta frågor. Samtidigt sätter lagen en gräns, som vi inte utforskat färdigt, konstaterar Jakob Carlander och fortsätter:

– Att ställa detaljerade frågor i en stor omfattning och kräva att få svar skyddas dock inte i någon grundlag. Även om vi har serviceskyldighet så betyder det inte att den är obegränsad. Så det gäller att förstå var den gränsen går. Och ibland behöver den bli prövad, till exempel om någon i personalen blir hotad.

Men att skapa ett samhälle helt utan människor med rätthaveristiska beteenden tror inte Jakob Carlander på.

– Vi måste acceptera att beteendet finns och att det finns överallt. Vi lever i ett alltmer individualiserat samhälle med fler och fler möjligheter att lämna klagomål. Att myndigheter blir mer öppna och tillgängliga är goda saker. Men samtidigt generar det ett sådant beteende. Det är ett pris vi får betala, säger han.

Jakobs tips för ett lämpligt bemötande:

  1. Svara så kortfattat men så korrekt som möjligt.
  2. Föreslå ett möte i stället för att mejla. Framför datorn är det lättare att bli arg och upprörd än i mötet med en annan människa.
  3. Ignorera aldrig personen, det triggar beteendet.
  4. Alla anställda ska bemöta personen likadant. Ha en klar och tydlig hållning.
  5. Behåll lugnet i röst och kroppsspråk. Undvik ögonkontakt i starka konfliktsituationer.
  6. Var empatisk men bestämd.