Att utbilda för framtiden

Hur ser Danmarks högre utbildning ut? Och vilka utmaningar står deras lärosäten inför? Det var temat på konferensen om utbildning i Kolding där universitetskansler Harriet Wallberg talade 28 april 2016.

Det sker en snabb teknisk utveckling och vi har en arbetsmarknad som är i ständig förändring. Lärosätena måste arbeta strategiskt för att möta dessa utmaningar.

Företrädare för lärosäten, högskolemyndigheter, departement och två ministrar samlades i förra veckan i Kolding för att diskutera kvalitén på högre utbildning och vilka förändringar som är på gång. Harriet Wallberg var inbjuden att tala om den svenska högskolesektorn, men också för att dra paralleller till den danska.

– I båda länder ändras sektorn ganska snabbt och vi måste hitta nya vägar, och välja vad som är viktigt, säger hon.

I sitt tal tog hon därför upp de olika prövningar som båda länderna står inför:

– Det sker en snabb teknisk utveckling och vi har en arbetsmarknad som är i ständig förändring. Lärosätena måste arbeta strategiskt för att möta dessa utmaningar och ha system som upprätthåller kvalitén på högre utbildning.

Harriet Wallberg lyfte även fram att studentgruppen är alltmer heterogen i Sverige.

– Rapporter från lärosäten i både Sverige och Danmark pekar också på att många studenter inte har tillräcklig kunskap för att tillgodogöra sig högre utbildning, säger Harriet Wallberg.

En fara med att matcha högskola mot arbetsmarknad

Högskoledebatten i Danmark skiljer sig markant åt från den i Sverige. I grannlandet, som är på väg att genomföra omfattande reformer av högskolesektorn, pågår en diskussion om hur man ska få utbudet på högskolor och universitet att matcha efterfrågan på arbetsmarknaden, bland annat genom att minska antalet platser på utbildningar där matchningen inte är tillräckligt bra. Ellen Trane Nørby, barn-, utbildnings och jämställdhetsminister som också deltog på konferensen, gick ett steg längre när hon tryckte på att redan elever i grundskolan bör komma i kontakt med arbetsmarknaden.

Harriet Wallberg ser en del faror med ett system som bygger så kraftigt på matchning:

– Jag var tydlig med att det finns en risk i att till exempel humaniora drabbas. Det är viktigt att det finns ett brett utbud av humanistiska utbildningar även om de inte direkt kan matchas mot arbetsmarknaden. Inslag av humaniora är också viktigt i exempelvis tekniska utbildningar för att främja korsbefruktningar mellan olika generella kompetenser.

Harriet Wallberg anser inte heller att det går att förutspå vilka yrken som kommer att bli eftertraktade i framtiden.

– De vi utbildar nu ska vara aktiva på arbetsmarknaden i snitt 35 år och många av dem kommer att byta jobb många gånger. Så i stället borde man fokusera på att studenterna tränas i att ta till sig ny kunskap och vara flexibla, så att de klarar av nya sätt att arbeta på. Då kan inte utbildningen bara vara fokuserad på det som behövs just nu.

Tankar på danskt elitinstitut

”Vad gör vi för att stimulera eliten i Sverige?” Den frågan ställde Ulla Tørnæs, utbildnings- och forskningsminister till Harriet Wallberg, som pekar på möjligheten att få in forskning tidigt under utbildningen, internationalisera utbildningar samt möjligheten för duktiga studenter att studera utomlands.

I Danmark blev svaret något helt annat: där finns tankar på ett elitinstitut.

Trots ländernas olika debatter, diskuterades även likheter under dagen, som att många studenter hoppar av sin utbildning, speciellt på lärarutbildningar, och att många studenter är rörliga och söker sig utomlands. I Danmark fördelas resurserna till högre utbildning baserad på studenternas prestationer. Det är något som man nu vill se över.