"MOOC kan utveckla den svenska högskolan"

Globala nätkurser, så kallade MOOC:s, kan ha en lysande framtid för att utveckla högskolesektorn, men de kommer inte att ta över all utbildning. Det menar universitetskansler Lars Haikola.

Massive Open Online Courses, så kallade MOOC:s, utmålas ofta som det stora hotet mot traditionell universitets- och högskoleundervisning. Konkret innebär det avgiftsfria kvalificerade kurser på nätet, öppna för vem och hur många som helst utan några krav på förkunskaper. Fenomenet har diskuterats flitigt och universitetskanslern uttalade sig i ett nyhetsbrev i våras om hur MOOC kan komma att påverka den svenska högskolan.

Vi måste noga följa studenternas vägval och inte minst hur arbetsmarknaden tar emot studenter med en MOOC-utbildning.

Diskussionen är fortfarande lika aktuell och Lars Haikola har nyligen hållit ett anförande vid Lunds universitet om den här frågan. Den 10 oktober medverkade han även i en paneldebatt vid ett MOOC-seminarium som anordnades av Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS). Seminariet inleddes med att Henrik Blomgren, universitetslektor vid KTH, gav en översikt över de globala nätkursernas framväxt. I dag anordnas cirka 530 MOOC-kurser på 119 universitet och siffran växer hela tiden. Totalt finns det över 6 miljoner MOOC-studenter, cirka 100 000 studenter per kurs.

På seminariet deltog även Karolinska institutet som är först ut i Sverige med att erbjuda MOOC-kurser, med start hösten 2014. De ser gärna att fler svenska lärosäten hoppar på tåget.

– Sverige behöver synas på den internationella kartan. Vi har inte råd att stå utanför, säger Jan-Olov Höög, dekanus vid Karolinska institutet.

Efterlyser uppdrag till UKÄ

Universitetskansler Lars Haikola ser ingen risk för att de stora universiteten vill att MOOC ska ta över all undervisning. Det har talats om ett omåttligt utbud av MOOC-kurser. Men enligt en rapport från European University Association anger 2,6 procent av lärosätena i Europa att de ger nätkurser och ungefär 10 procent planerar för det. På varje lärosäte utgör MOOC-kurser en ytterst liten andel av kursutbudet.

– Det är knappast en explosion, säger Lars Haikola. De stora universiteten vill självklart att studenterna ska finnas på campus, där de har gjort stora investeringar i byggnader, laboratorier och infrastruktur.

Den svenska högskolan står inför reella utmaningar och hela systemet är ansträngt till det yttersta, menar Lars Haikola. Det klassiska universitetet, format av ett humboldtideal, har aldrig funnit former för en modern massutbildning. Det berör bland annat frågor som breddad rekrytering, finansiering, diversifiering av utbildning och lärosäten, forskningsanknytning samt den akademiska professionen.

– Men det är självklart mycket tilltalande att med modern teknik kunna erbjuda ett oändligt antal deltagare plats. Det borde lärosätena ta till sig och de bör utforska hur de kan använda tekniken mer än idag. Jag har också aviserat att vi vill ha ett uppdrag till Universitetskanslersämbetet. Vi vill vara förberedda och undersöka hur MOOC kan integreras i högre utbildning.

Examinationen är MOOC:s svaghet

Efter en avslutad kurs får studenten ett digitalt certifikat. Någon formell examen finns inte. Det är den stora bristen med MOOC, anser Lars Haikola. Här har de etablerade lärosätena sin stora fördel.

– Examen är ett viktigt varumärke och något som lärosätena har all anledning att värna om. MOOC kommer aldrig att kunna konkurrera med traditionella universitet i den frågan. Nätbaserade kurser kräver också mycket resurser. De är visserligen gratis för studenten, men inte för lärosätena. Föreläsningar på campus är billigare — vad är då vinsten för lärosätena?

För stora delar av världen, till exempel Asien, USA och Australien är det en stor sak att kunna läsa enskilda kurser helt gratis.

– I Sverige har vi redan ett stort utrymme för detta. Det mest revolutionära för oss är snarare avsaknaden av förkunskapskrav.

Lars Haikola gissar att de välrenommerade elituniversiteten kan gynnas och ger exempel från USA. Studenter vid den lokala högskolan uppmuntras att läsa en MOOC vid MIT gratis istället för motsvarande kurs för en avgift på ett mindre prestigefyllt lärosäte. Lokala politiker uppmuntrar detta som en ren besparing. Elituniversiteten värvar på detta sätt en ny grupp studenter till låg kostnad.

– I vårt land med fri utbildning är inte en gratistjänst ett lika stort hot. Men visst kan en kurs vid ett svenskt lärosäte bli konkurrensutsatt av en motsvarande kurs vid Princeton eller Cambridge. Det kan bli negativt för oss.

Vad tycker arbetsgivarna?

Framtiden för MOOC beror inte bara på hur lärosätena agerar.

– Vi måste noga följa studenternas vägval och inte minst hur arbetsmarknaden tar emot studenter med en MOOC-utbildning. Slutar arbetsgivarna att fråga efter examina och nöjer sig med en lista på genomgångna MOOC-kurser så har vi ett allvarligare läge. Men med det stora förtroende som högskolesektorn har så tror jag inte den risken är stor idag, säger Lars Haikola.