"Alarmerande brist på lärare och specialistsjuksköterskor"

Sverige står inför en akut brist på lärare och specialist­sjuksköterskor. Om vi inte agerar nu fattas 30 000 lärare och 5 000 specialistsjuksköterskor om 5 år.

Tydligare dimensionering av utbildningarna, förbättrad kvalitet och betydligt högre löner är några av de åtgärder som krävs för att vända utvecklingen, skriver universitetskansler Harriet Wallberg i en debattartikel i Svenska Dagbladet.

I dagarna samlas över 570 personer till konferensen ”Vi flyttar fram positionerna” för att diskutera de största utmaningarna inom den högre utbildningen i Sverige. Bland dessa finns ansvarig minister, rektorer, representanter för näringsliv och offentlig sektor samt en stor grupp forskare, lärare och studenter.

Det massiva intresset är ett konkret bevis på att utbildningssektorn står inför stora utmaningar. Dimensio­neringen av utbildningarna måste ­fungera bättre, så att antalet studenter motsvarar behovet på arbetsmarknaden. Internationaliseringen blir alltmer påtaglig och studenterna behöver i högre utsträckning rustas för en global arbetsmarknad. Kvaliteten på våra utbildningar riskerar dessutom att försämras, eftersom resurserna till högre utbildning har urholkats under lång tid. Ökade resurser är därför ett måste, för att säkra och höja kvaliteten.

En av de allra största utmaningarna rör utbild­ningar inom vård och skola. Det råder i dag en akut brist på vissa kategorier av lärare och på personal inom ett flertal vårdyrken, inte minst specialist­sjuksköterskor.

Bristen på lärare blir dessutom snabbt dramatiskt större med tanke på de stora flyktingströmmarna till Sverige där många tusen nyanlända barn ska beredas plats i våra skolor.

En färsk rapport från Universitetskanslers­ämbetet (UKÄ) visar att antalet examinerade lärare i Sverige ligger på cirka 8 000 per år och den siffran har varit tämligen konstant de senaste tjugo åren. Med den takten får vi ett tillskott på 40 000 nya ­lärare inom de närmaste fem åren. Enligt Skol­verket behövs 70 000 heltidstjänster, om man räknar både nya lärare, förskollärare och fritidspedagoger. Det innebär att det kommer att fattas 30 000 lärare år 2020 om ingenting görs.

UKÄ-rapporten tydliggör också att lärarstudenternas val av ämnen till stor del bygger på deras egna intressen och inte på hur skolans behov ser ut, vilket leder till brist på vissa lärarkompetenser sam­tidigt som vi riskerar att få överskott på andra. Arbets­marknadens behov måste tydligare lyftas fram.

Bättre matchning

För att komma till rätta med detta måste läro­sätena mer aktivt styra dimensioneringen efter de ämneskombinationer som efterfrågas. UKÄ har före­slagit en modell för hur lärarutbildningen ­skulle kunna dimensioneras ämnesvis. Modellen baseras på undervisningsbehovet i varje ämne ­utifrån grundskolans timplan och den mix av ­ämnen som finns i de nyexaminerades examina. För att modellen ska kunna användas krävs dock att lärosäten och kommuner samarbetar, så att antalet utbildade lärare bättre matchas med de behov som finns.

Specialistsjuksköterskor utbildas på många lärosäten i landet. Antalet sökande varierar kraftigt mellan de elva inriktningarna, men totalt sett utbildas alldeles för få. I dag utbildar vi cirka 2 000 specialistsjuksköterskor per år, medan det beräknade årliga behovet ligger på cirka 3 000 de närmaste fem åren.

Bristande kvalitet

När UKÄ förra året utvärderade landets specialistsjuksköterskeutbildningar bedömdes 74 av 130 ha bristande kvalitet, vilket är en alarmerande hög siffra som indikerar någon form av systemfel. Det finns flera förklaringar till det dåliga resultatet och mycket har redan gjorts för att komma till rätta med bristerna.

En förklaring hänger dock ihop med att flera av specialistutbildningarna ges på för många läro­säten, vilket resulterar i alltför små studentgrupper på vissa orter. Detta måste vägas mot att alla regioner måste ha tillgång till utbildningsplatser för att täcka det lokala och regionala behovet av specialistutbildade sjuksköterskor.

Lärosätena och ansvariga för hälso- och sjukvård i olika regioner behöver därför mer systematiskt fördela inriktningarna mellan sig för att få större studentvolymer, samtidigt som man ser till att behoven täcks. Vissa lärosäten har sedan länge etablerade samarbeten i denna fråga, men fler lärosäten och regioner i landet behöver gå samma väg.

Högre status

Det räcker dock inte att förbättra utbildningarnas kvalitet. Vi behöver dessutom höja attraktionskraften för dessa yrken. Lärare och specialist­sjuksköterskor har i dag alldeles för låg status med tanke på utbildningsinsatsen. Det är inte konstigt att många väljer andra utbildningar som ger betydligt större avkastning i lönekuvertet.

Utbildning måste löna sig betydligt bättre. Sverige är i dag det land bland 23 undersökta OECD-länder där den ekonomiska vinsten av att investera i en högskoleutbildning är lägst, vilket är alarmerande för ett land med ambitionen att vara en kunskapsnation i världsklass.

En del insatser görs dock för att höja till exempel lärarlönerna. Jag välkomnar regeringens satsning på ”lärarlönelyftet” som nyligen presenterades, där det genomsnittliga lönepåslaget beräknas till mellan 2 500 och 3 500 kronor. Men för att komma tillrätta med lärarbristen krävs betydligt mer.

Ett samhälle utan väl fungerande skola och vård faller snart samman. Vi är alla beroende av kompetenta lärare och skicklig vårdpersonal.

För att inte riskera landets framtida välfärd måste regering, represen­tanter för universitet och högskolor och andra berörda aktörer i samhället tillsammans ­vidta de åtgärder som krävs för att säkra den framtida försörjningen av dessa yrken.

Harriet Wallberg, universitetskansler

Denna debattartikel av universitetskansler Harriet Wallberg publicerades i Svenska Dagbladet den 23 november 2015.