Intervju med Södertörns högskola

I flera av de yttranden som skrivits med anledning av utvärderingarna av lärarutbildningarna vid Södertörns högskola, omnämns den professionsutvecklingsmatris som högskolan arbetar med. Matrisen ses bland annat som ett gott exempel på hur studenternas förmåga att tillämpa didaktik och ämnesdidaktik kan utvecklas i progression genom utbildningen. Matrisen beskriver lite förenklat vägen från att vara nybörjare till att bli en professionell lärare och de olika steg studenter passerar på vägen dit. Vi ville veta mer om hur matrisen används, hur den utvecklats och vad lärosätet själv har för tankar kring arbetet med den. I januari 2021 fick vi möjlighet att intervjua några av de personer som på olika sätt arbetat och arbetar med matrisen.

Professionsutvecklingsmatris – ett verktyg på vägen från novis till professionell lärare

Patric Sahlén som är adjunkt i pedagogik och som var den som i ett tidigt skede kom att utveckla arbetet med professionsmatrisen, berättar att Södertörns högskola har arbetat med professionsutvecklingsmatrisen i drygt tio år. Vid den tiden arbetade flera högskolor med att utveckla matriser och vid Södertörns högskola tog man inspiration av det arbete som pågick runtom i landet, i synnerhet vid Malmö universitet (dåvarande Malmö högskola). Södertörns högskola beslöt sig för att använda en professionsmatris och såg den framför allt som ett sätt att tydligare koppla samman den verksamhetsförlagda utbildningen med de övriga delarna av lärarutbildningen.

Matrisen är indelad i tre olika områden:

  • progression mot didaktisk kompetens
  • progression mot ett kommunikativt och demokratiskt ledarskap och
  • progression mot en analys- och reflektionsförmåga byggd på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Inom varje område finns fyra olika nivåer från nybörjare till professionell och det är särskilt under den verksamhetsförlagda utbildningen som professionsmatrisen används berättar Patric.

Läs professionsutvecklingsmatrisen på sh.se.

Hur introduceras lärare, handledare och studenter till professionsmatrisen?

- Studenter får redan första terminen en introduktion till matrisen och hur den fungerar, berättar Patric, därefter återkommer vi till den vid olika tillfällen under utbildningens gång. Lärare som ska använda sig av matrisen under VFU får en introduktion vid två tillfällen i samband med att kurserna ska starta. Även de handledare som ska använda sig av matrisen introduceras till den. Här kommer Patric in på det som kallas CPU, eller Centrum för professionsutveckling, som är något Södertörns högskola har arbetat med sedan 2014, då försöken med övningsskolor startade. Dessa center är mötesplatser för lärande, kompetensutveckling och utbyten mellan kommun, skola och lärosäte, förklarar Patric. I Järfälla, som var den första kommunen att delta i försöken, finns det till exempel ett center vid Järfälla gymnasium där både studenter, handledare och VFU-lärare träffas.

Andreas Åkerlund, som arbetar som lektor och samordnare för VFU på ämneslärarprogrammet förklarar att när en VFU-kurs startar sker en introduktion av kursen för både studenter och handledare. Ofta sker introduktionen vid ett centrum för professionsutveckling. Det finns enligt Andreas många fördelar med det här sättet att organisera introduktionen av VFU-kurser:

- Jag var tidigare VFU-lärare och när jag hade kursintroduktionen kom studenter och handledare dit och träffade mig redan vid kursens start. Jag fick på så vis redan tidigt möjlighet att lära känna både studenter och handledare. En fördel som jag upplevde med detta var att jag fick kontakt med handledaren från start, att vi kunde diskutera kursupplägg, lärandemål och kursinnehåll tillsammans med studenterna och att handledaren också uppmuntrades att höra av sig till mig redan tidigt under VFU: n om hen undrade något. Jag upplevde att det blev lättare från båda sidor att ta kontakt och ställa frågor kring kursen och studentens progression när vi kunde träffas tillsammans, istället för att bara höras per mail eller liknande. Vid introduktionen diskuteras även professionsmatrisen, hur den kan tolkas, vilka nivåer som finns och här har både handledare och studenter möjlighet att ställa frågor om den avslutar Andreas.

Sofie Edlund, som arbetar som utvecklingsledare för VFU, instämmer och menar också att det ibland kan uppkomma frågor eller missförstånd kring hur professionsmatrisen ska användas och att det är särskilt bra att det kan lyftas direkt med både handledare och studenter vid en gemensam introduktion. Att låta handledare, lärare och studenter mötas redan vid introduktionen av en VFU-kurs verkar vara ett viktigt inslag för att både skapa en gemensam förståelse för hur professionsmatrisen kan användas på ett konstruktivt sätt, men framför allt för att skapa en gemensam förståelse för VFU-kursernas innehåll, de olika lärandemålen och kring vad som ska bedömas.

Hur arbetar ni med professionsmatrisen, vad fyller den för funktion?

Patric förklarar att matrisens främsta syfte är att sätta fokus på lärandet och att synliggöra vad som sker med studenten i en lärandesituation:

- Det handlar först om vad som sker med mig, som student och blivande lärare, i undervisningssituationen. Därefter vad som händer framför mig, genom exempelvis den kontakt jag får med eleverna och slutligen vad det är för lärande som sker. I slutändan ska alltså jag, som student, kunna göra en analys av det lärande som äger rum i olika situationer, hur det kan bedömas och vad jag som student kan bidra med och ta med mig ut i yrkeslivet.

Andreas Åkerlund som arbetar som lektor och samordnare för VFU på ämneslärarprogrammet berättar om hur de arbetar med matrisen inom lärarutbildningen:

- Inom ämneslärarprogrammet är det tre VFU-perioder. Vid den första är det mer fokus på att ställa sig framför klassen och leda en lektion. Vi den andra är det fokus på lektionsplanering, att planera, genomföra och bedöma olika moment. Vid den tredje VFU-perioden är fokus mer på att kunna anpassa undervisningen till elevgruppens förutsättningar.

I samband med varje VFU-period genomförs trepartssamtal mellan student, handledare och lärare. Handledaren dokumenterar bland annat om studenten nått de lärandemål som finns uppsatta för kursen. Lärandemålen återfinns även i något omarbetad form som områden i professionsutvecklingsmatrisen. Andreas berättar att trepartssamtalet är ett formativt och framåtsyftande moment om vad studenten gjort i klassrummet. Både Andreas och Patric betonar att professionsmatrisen är ett stödverktyg som synliggör kompetenser och sätter bedömningen i ett sammanhang:

- Det är viktigt att understryka att professionsmatrisen inte är en bedömningsmatris utan ett formativt verktyg som ska vara ett stöd för handledare, lärare och studenter. För studenterna handlar det också om ett stöd för självskattningen av professionsutvecklingen, att kunna få en överblick över den egna utvecklingen. Vid trepartssamtalen, där handledare, student och VFU-lärare träffas och diskuterar studentens progression, är professionsmatrisen väldigt värdefull. Den blir ett stöd och en utgångspunkt i diskussionen och vi tycker också att professionsmatrisen ger en form av bättre likvärdighet i dessa samtal och bidrar till att skapa en gemensam förståelse kring vad studenten gjort och vad som behöver utvecklas. Handledare, lärare och student kan ta hjälp av den, men viktigt att betona är att examinator inte kan underkänna studenten enbart med stöd av professionsutvecklingsmatrisen, så fungerar den inte, sammanfattar Andreas.

En annan positiv effekt av att använda matrisen menar Patric är att även handledaren gör upptäckter om sig själv i arbetet med den. Fokus hamnar helt enkelt på lärandet och det är ju något som ingen någonsin blir färdig med! Matrisen bidrar till att dessa viktiga samtal om det ständigt pågående lärandet får en tydlig styrning och ett specifikt innehåll, vilket är väldigt positivt.

Ser ni några problem med att använda professionsutvecklingsmatrisen, eller något som skulle kunna bli bättre?

- Ja, det finns förstås alltid delar som kan bli bättre, som kan utvecklas, säger Patric. Framför allt skulle den kunna uppdateras en aning. Den utgår från teorier från 1980-talet (Dreyfuss& Dreyfuss: Mind over Machine) och det skulle vara intressant att relatera till den nyare forskningen om VFU som finns idag på olika lärosäten i Sverige. Ett problem som kan uppkomma när man använder en matris så som vi gör, är också att den kan uppfattas som för styrande, fortsätter Patric, det kan uppfattas som att den ”snävar in” för mycket och skapar inlåsningar, att det bara är precis det som står i matrisen som är centralt. Det är återigen viktigt att betona att det inte är en bedömningsmatris utan en professionsutvecklingsmatris.

Vi har sett att det på många håll i landet finns behov av mer samverkan och tätare kontakter mellan skolor och lärosäten under VFU, hur ser det ut hos er?

- Samverkan och bra kontakt mellan alla inblandade är lite a och o för en bra välfungerande VFU. Kursintroduktionerna där handledare, student och lärare möts är särskilt viktiga och likaså trepartssamtalen, menar Sofie. Det är väldigt viktigt att få till dessa möten på ett bra sätt och det handlar inte bara om rättssäkerhet i bedömning av VFU, utan om att man får till ett bra samtal mellan de involverade vilket skapar utveckling även för lärare och handledare. Om trepartssamtalet är av god kvalitet, om alla involverade har en gemensam förståelse för syftet och innehållet kan det bli samtal som leder till utveckling för alla involverade. Att kunna reflektera tillsammans och på så vis också kompetensutvecklas tillsammans ger ett mervärde och skapar också ett fortsatt engagemang. När man upplever att det verkligen glöder i rummet, när samtalen lyfter, då vet man att det landat helt rätt, avslutar hon.

Vi fortsätter samtalet, pratar om pandemin och hur det påverkat VFU, om fördelar och nackdelar med studier på distans och om vad vi kan ta med oss från det här året. På Södertörns högskola, liksom på de andra lärosätena i Sverige har utmaningarna varit många. Samtidigt har nya och kreativa lösningar fått spridning och man hoppas att kunna plocka ”russinen ur kakan” när väl pandemin är över:

- Vi har experimenterat med trepartssamtalen. Vi har fått testa många olika lösningar för att få till det och det har varit tufft, men vi har fått ut alla våra studenter på VFU och det är vi väldigt glada för, avslutar Andreas.

I intervjun deltog följande personer:

  • Andreas Åkerlund, lektor i historia och samordnare för VFU inom ämneslärarprogrammet
  • Patric Sahlén, adjunkt i pedagogik, undervisar inom lärarutbildningen och forskar om lärares professionalism
  • Sofie Edlund, utvecklingsledare för VFU/CPU, administrativ nyckelperson