Analyser och statistik

UKÄ har fått i uppdrag av regeringen att utvärdera universitets och högskolors arbete med breddad rekrytering. Inom ramen för detta arbete publicerar vi en serie rapporter och analyser under 2020 och 2021 som speglar snedrekryteringen till högskolan utifrån olika perspektiv.

Rapporter inom Breddad rekrytering

Inom den tematiska utvärderingen kommer UKÄ att ta fram fem rapporter som publiceras här i takt med att de kommer ut, exempelvis en kunskapsöversikt av breddad rekrytering i Sverige och Norden. Här finns också våra tidigare rapporter och analyser och den statistik som regelbundet uppdateras.

Högskolestudier – intresse, planer och finansiering

I en enkätundersökning som riktade sig till ungdomar som läste sitt tredje år på gymnasiet läsåret 2019/2020 svarade 61 procent att de planerar att studera vidare vid universitet eller högskola inom tre år. Av de gymnasielever som tog examen läsåret 2015/2016 hade 46 procent börjat studera på högskolan inom tre år. Skillnaden mellan andelen som planerar att studera vidare och andelen som faktiskt studerar vidare tycks alltså ganska stor.

– Detta tyder på att studieplanerna och det faktiska valet att börja studera kan skilja sig åt. Det innebär samtidigt att det här finns potential för att rekrytera fler till högre studier, säger Fredrik Svensson, senior utredare på UKÄ.

Mer information om rapporten Högskolestudier – intresse, planer och finansiering finns på Universitetskansalersämbetets webbsida Publikationer & beslut.

Social snedrekrytering till högskolan i historiskt perspektiv

Sedan lång tid tillbaka följer den sociala snedrekryteringen till högskolan samma mönster: ju högre utbildning föräldrarna har, desto vanligare är det att man börjar studera på högskolan. Det gäller både kvinnor och män.

För att få bättre kunskap om hur den sociala snedrekryteringen till högskolan har utvecklats under en längre tidsperiod, har vi i rapporten Social snedrekrytering till högskolan i historiskt perspektiv – statistisk uppföljning av medborgare som föddes 1956–1993, följt utvecklingen under flera decennier.

- Men även om den sociala snedrekryteringen till högskolan ändå kvarstår till stora delar, så visar våra siffror samtidigt att andelen som växer upp med lågutbildade föräldrar har minskat över tid. Det har helt enkelt blivit ovanligare att tillhöra en grupp som inte går vidare till högskolestudier i samma utsträckning som andra grupper, säger Helen Dryler, utredare på UKÄ.

Mer information om rapporten Social snedrekrytering till högskolan i historiskt perspektiv – statistisk uppföljning av medborgare som föddes 1956–1993 finns på Universitetskanslersämbetets webbsida Publikationer & beslut.

Statistik per lärosäte

UKÄ har ställt samman ett statistiskt underlag om breddad rekrytering där uppgifterna har organiserats efter fem dimensioner: social bakgrund (föräldrarnas utbildningsnivå), nationell bakgrund (svensk och utländsk bakgrund), kön, geografisk bakgrund och ålder. I de flesta fall finns uppgifterna redan publicerade i olika statistiska meddelanden och UKÄs årsrapport.

Analyser och rapporter

UKÄ ansvarar för två statistiska meddelanden med fokus på breddad rekrytering i högskolan – ett handlar om föräldrarnas utbildningsnivå och ett handlar om svensk eller utländsk bakgrund. Rapporterna tas fram vartannat år av SCB på uppdrag av UKÄ och innehåller officiell statistik både på nationell nivå och på lärosätesnivå.

Social bakgrund

Stora skillnader i snedrekryteringen utifrån föräldrarnas utbildningsnivå.

Många unga från studieovana hem studerar inte vidare trots höga betyg. Det finns alltså en grupp unga människor vars potential i dagsläget inte tas tillvara.

När en student väl har kommit in på en utbildning spelar föräldrarnas utbildningsnivå mindre roll.

Nationell bakgrund

Andelen högskolenybörjare med utländsk bakgrund fortsätter att öka.

Kvinnor och män i högskolan

Jämställdheten har förbättrats något i högskolan de senaste tio åren.