Material från frukostseminariet om breddad rekrytering

Här hittar du presentation och dokumentation från frukostseminariet om Snedrekrytering till högre utbildning och insatser för breddad rekrytering den 20 oktober 2021.

Under seminariet sammanfattade Uppsalaforskaren André Bryntesson resultaten av två rapporter som han och Mikael Börjsesson författat på uppdrag av UKÄ.

Den första rapporten är en utförlig genomgång av de skandinaviska ländernas policy för breddad rekrytering på nationell nivå. Den andra rapporten är en kunskapsöversikt som går igenom nordisk forskning om snedrekrytering till den högre utbildningen. Båda rapporterna fokuserar på perioden från 2010 fram till idag.

Presentation

André Bryntessons presentation från seminariet 20 oktober Pdf, 1.4 MB.

Frågor och svar

Publikens frågor och André Bryntessons svar.

1. Fråga: Vad menar man i Danmark med att det ska finnas utrymme för könsskillnader, så som det tas upp i policybeskrivningen? 

Svar: Det innebär att regeringen betonade att man inte nödvändigtvis eftersträvade en helt könsbalanserad rekrytering. Det kan exempelvis grunda sig i en öppenhet för eller antaganden om att det kan finnas vissa biologiska komponenter som bidrar till mäns och kvinnors tendenser att göra olika utbildningsval, eller så kan det vara ett uttryck för en mer pragmatisk hållning där man helt enkelt ser det som osannolikt att man kommer kunna åstadkomma en helt könsbalanserad rekrytering. Vi har trots allt en extremt skev könsfördelning på många utbildningar i Norden. Exakt vad som låg bakom den danska regeringens formulering kan dock inte jag svara på.

2. Fråga: I Danmark och Norge har snedrekryteringen minskat, men inte i Sverige under perioden som visades i bild under presentationen. Går det att jämföra nivåerna i snedrekrytering mellan länderna? Har de hunnit ikapp oss eller dragit ifrån oss?

Svar: Det finns forskningsresultat från 1990-talsexpansionen som pekar i riktning mot att en expansion kan bidra mer till en minskad snedrekrytering om ojämlikheterna initialt är större. Samtidigt får man nog konstatera utifrån policyöveriktens statistik att Danmark under de senaste 10 åren snarare ”dragit ifrån” än ”hunnit ikapp” Sverige, men det är lite svårt att jämföra eftersom den högre utbildningen ser väldigt olika ut i de två länderna.

3. Fråga: Betyder 2:a generationens invandrare personer födda i Sverige med minst en förälder född i annat land (utomnordiskt)?

Svar: Nej, 2:a generationens invandrare har utifrån statistiken två utlandsfödda föräldrar. Utländsk bakgrund särredovisas sedan i vissa fall utifrån region eller landbakgrund.

4. Fråga: Vid presentationen nämndes att några urvalsgrunder lagts till definitionen av Breddad rekrytering. Finns en officiell definition? Eller fastställer varje enskilt lärosäte en definition för sitt arbete med breddad rekrytering?

Svar: ”Definitionen” skiljer sig i olika sammanhang, och därför var det kanske ogenomtänkt att använda det begreppet. I regeringspropositionen från 2001 var det kön, socioekonomisk bakgrund och etnicitet (utländsk bakgrund) som togs upp. Den geografiska snedrekryteringen diskuteras oftare som en del av landsbygdspolitiken, men kan även betraktas som en del av diskussionen om breddad rekrytering. På senare år har funktionsnedsättningar allt oftare tagits med. Fokus låg i policyövrsikten på den nationella nivån och den policydiskussion som förs ibland annat propositioner och utredningar. Eftersom lärosäten har olika rekryteringsprofiler är det rimligt att breddad rekrytering kan betyda olika saker på olika lärosäten, och att lokala definitioner därför behöver utarbetas.

5. Fråga: Vet ni på vilket sätt studievägledning i Norge och Danmark jobbar kompensatoriskt med att motverka social snedrekrytering? Det som studievägledningen i Sverige är sämre på, om jag förstod det rätt?

Svar: Det är inget vi tittat i detalj på, kritiken mot brister i den svenska studievägledningen har uttryckts i policydokument såsom utredningar på temat (se policyöversiktsrapporten) och utgår inte från vår egen jämförelse mellan länderna. Den omfattande studievägledningsinsats som just nu utvärderas i Danmark (forskningsprojektet går under namnet Reducing Inequality in Access to Higher Education ”NextStep”) har som uttalat mål att minska den sociala snedrekryteringen, och bland annat visas och tillgängliggörs inspelade intervjuer med personer från studieovana hem som läser en högre utbildning. Jag ser fram emot att få ta del av studiens resultat när den är färdig. Om jag minns rätt ingår utbildningsval kopplade till ”kön och andra förhållanden” inom skolämnet Utdanningsvalg i Norge.

6. Fråga: Vad menas med elitutbildningar?

Svar: Elitutbildningar är ett begrepp som är taget ur forskningslitteraturen, och där definieras det på lite olika sätt. I regel handlar det som utbildningar som har en väldigt selektiv rekrytering utifrån social bakgrund och/eller betyg. Som exempel kan vi ta läkarutbildningen som rekryterar studenter med mycket högt utbildade föräldrar (varav en oproportionerligt stor andel själva är läkare) och med absoluta toppbetyg. Motsvarande tendens har även påvisats för studier i juridik. Överlag konstaterar litteraturen att elitsektorn av den högre utbildningen i Norden består av enskilda utbildningar, snarare än hela lärosäten som i många andra länder, exempelvis i fallet med Ivy League-universiteten i USA.

7. Fråga: I samband med presentationen uppfattade jag att lågpresterande studenter flyttar från ”städerna” till ”högskolor” och högpresterande åt andra hållet. Kan du förtydliga resultatet?

Svar: Det handlar om tendenser där man ser att unga med höga betyg i glesbygden relativt ofta flyttar till större städer för att bedriva sina studier där. Samtidigt finns en tendens bland unga med lägre betyg från de större städerna, inte minst kvinnor, att i ökad utsträckning söka sig till högskoleutbildningar på mindre orter. Detta är givetvis en aggregering och förenkling. Utbyggnaden av högskolorna, inklusive Södertörns högskola, med strategiska placeringar på platser med närhet till glesbygd och i de södra delarna av Stockholm, har dock skett bland annat i syfte att öka tillgängligheten till den högre utbildningen där tillgängligheten tidigare varit sämre och rekryteringen lägre. Det finns alltså en strukturell skillnad, där de äldre universiteten och fackhögskolorna i regel är belägna i större städer, medan högskolorna och de nyare universiteten jämförelsevis oftare ligger på mindre orter. Givetvis finns flera enskilda undantag från det mönstret och det är riktigt att det bör betonas. Det är en övergripande slutsats i kunskapsöversikten, just att det finns många undantag till de övergripande mönstren och aggregeringarna.

8. Fråga: Har du någon uppfattning om vilka effekter förslaget om höjd ränta på CSN-lånet kan påverka rekryteringen inom ”studiesvaga” grupper? Finns det något i kunskapsöversikten om studiestödets betydelse för den breddade rekryteringen? Exempelvis vad en rädsla eller ovilja för låntagande bland de som har föräldrar med lägre utbildningsnivå eller går på vissa gymnasieprogram kan betyda?

Svar: Det finns avsnitt i båda rapporterna som diskuterar frågan om studiemedel, men av utrymmesskäl kom det inte med i dagens presentation. Överlag visar viss forskning på att förändringar av studiemedlets utformning kan påverka olika socioekonomiska grupper på olika sätt, framför allt utifrån hur studenter fördelar sin tid mellan studier och arbete. Försämrade lånevillkor kan leda till att studenter från studieovana hem, som har en större aversion mot att låna, istället arbetar mer vid sidan av studierna. Visst arbete har ingen negativ effekt på studieprogressionen, men över en viss gräns börjar arbetet få negativa effekter för studierna.

9. Fråga: I presentationen nämndes att studenter med osynliga funktionsnedsättningar är mindre benägna att söka stöd under studierna. Visar forskningen vad detta kan bero på?

Svar: Det som lyfts fram i studierna är hur många studenter är rädda att bli stämplade som ”funktionsnedsatta” och behandlas annorlunda, inte som ”vanliga” studenter. De upplever eller är rädda för att det påverkar hur och om andra personer interagerar med dem och ser på dem. För studenter med osynliga funktionsnedsättningar kan en strategi därför vara att inte söka särskilda (exempelvis tekniska) hjälpmedel, och på så sätt hålla sin funktionsnedsättning dold för omgivningen. Ofta räknar dessa studenter med stora studieförseningar och många omtentor. Andra avslöjar bara sin funktionsnedsättning för ett fåtal omkring sig, och vill att stöd ges diskret.

10. Fråga: Många kommunala lärcentra jobbar för att stötta lärosätens distansstudenter. Kan lärosäten se möjlighet för breddad rekrytering genom att vara mer mottagliga för samverkan med lärcentrum?

Svar: Det låter som en fråga för lärosätena. Det är möjligt att kommunala lärcentrum kan bidra ännu mer till en breddad rekrytering. Givetvis uppstår frågan då om vissa studenter som annars hade läst fysiskt vid ett lärosäte, istället väljer att läsa på distans vid ett kommunalt lärcentrum, och då eventuellt går miste om det värde som finns i att läsa en utbildning fysiskt och ha tillgång till student- och föreningsliv osv. Det är ett av de möjliga dilemman som kunskapsöversikten visar på.