Analyser och rapporter

UKÄ har fått i uppdrag av regeringen att utvärdera universitets och högskolors arbete med breddad rekrytering. Inom ramen för detta arbete publicerar vi en serie rapporter och analyser under 2020 och 2021 som speglar snedrekryteringen till högskolan utifrån olika perspektiv.

Rapporter om Breddad rekrytering

Inom den tematiska utvärderingen kommer UKÄ att ta fram fem rapporter som publiceras här i takt med att de kommer ut, exempelvis en kunskapsöversikt av breddad rekrytering i Sverige och Norden. Här finns också våra tidigare rapporter och analyser och den statistik som regelbundet uppdateras.

Den sociala snedrekryteringen till högskolan förstärktes i pandemins första fas

Syftet med den här studien var att undersöka i vilken grad coronapandemins konsekvenser har påverkat den sociala snedrekryteringen till högskolan. Resultaten tyder, i detta tidiga skede, på att de sociala grupper som redan var överrepresenterade på högskolan före pandemin i högre grad än andra grupper sökt sig till högskolan under pandemin.

Breddad rekrytering till högre studier – En beskrivning och jämförelse av policy och utfall i de skandinaviska länderna

Uppsalaforskarna André Bryntesson och Mikael Börjesson går i en ny rapport igenom breddad rekrytering i Sverige, Norge och Danmark. Materialet har tagits fram på uppdrag av Universitetskanslersämbetet som en del av den tematiska utvärderingen om breddad rekrytering.

Rapportens fokus ligger på perioden från 2010 och framåt. Syftet är att utifrån konkreta exempel och olika infallsvinklar och idéer stimulera diskussionen om hur man i Sverige kan gå vidare i arbetet med att bredda rekryteringen till den högre utbildningen.

- Vi hoppas att resonemangen från Danmark och Norge ska kunna vitalisera den svenska diskussionen om hur vi ska kunna bli bättre på att rekrytera traditionellt underrepresenterade grupper till högskolan, säger Fredrik Svensson, senior utredare på Universitetskanslersämbetet.

Social snedrekrytering till högskolan – hur påverkas den av hur vi klassificerar föräldrarnas utbildningsnivå?

Ju högre utbildning föräldrarna har, desto vanligare är det att barnen börjar studera i högskolan, det är känt sedan tidigare. Hur starkt sambandet är påverkas av hur föräldrarnas utbildningsnivå klassificeras. Det blev tydligt när UKÄ klassificerade om några eftergymnasiala utbildningar som har förlängts över tid.

Avhopp och genomströmning under coronapandemin

Inom ramen för UKÄ:s pandemiuppdrag finns två PM med aspekter av breddad rekrytering. De handlar om genomströmningen i högskolan där vi redovisar snabbstatistik om avhopp från programutbildningar och prestationsgrader för olika utbildningar under coronapandemin. Resultaten redovisas dels på totalnivå, dels för olika grupper av studenter. 

Lärosätenas användning av lokalt beslutade urvalsgrunder

Rasmus Sundin är utredare på UKÄ. Han konstaterar att resultaten i denna analys är goda nyheter, om politikens och lärosätenas syfte med lokalt beslutade urvalsgrunder är att anta personer med andra förmågor än sådana som mäts genom gymnasiebetyg och högskoleprov.

Analysen visar också att lokalt beslutade urvalsgrunder kan bidra till att personer med olika social bakgrund får fler vägar in till högre utbildning. - Detta kan te sig som särskilt viktigt när den sammantagna sociala snedrekryteringen till högskolan inte tycks ha minskat över tid, fortsätter Rasmus.

Högskolestudier – intresse, planer och finansiering

I en enkätundersökning som riktade sig till ungdomar som läste sitt tredje år på gymnasiet läsåret 2019/2020 svarade 61 procent att de planerar att studera vidare vid universitet eller högskola inom tre år. Av de gymnasielever som tog examen läsåret 2015/2016 hade 46 procent börjat studera på högskolan inom tre år. Skillnaden mellan andelen som planerar att studera vidare och andelen som faktiskt studerar vidare tycks alltså ganska stor.

– Detta tyder på att studieplanerna och det faktiska valet att börja studera kan skilja sig åt. Det innebär samtidigt att det här finns potential för att rekrytera fler till högre studier, säger Fredrik Svensson, senior utredare på UKÄ.

Social snedrekrytering till högskolan i historiskt perspektiv

Sedan lång tid tillbaka följer den sociala snedrekryteringen till högskolan samma mönster: ju högre utbildning föräldrarna har, desto vanligare är det att man börjar studera på högskolan. Det gäller både kvinnor och män.

För att få bättre kunskap om hur den sociala snedrekryteringen till högskolan har utvecklats under en längre tidsperiod, har vi i rapporten Social snedrekrytering till högskolan i historiskt perspektiv – statistisk uppföljning av medborgare som föddes 1956–1993, följt utvecklingen under flera decennier.

- Men även om den sociala snedrekryteringen till högskolan ändå kvarstår till stora delar, så visar våra siffror samtidigt att andelen som växer upp med lågutbildade föräldrar har minskat över tid. Det har helt enkelt blivit ovanligare att tillhöra en grupp som inte går vidare till högskolestudier i samma utsträckning som andra grupper, säger Helen Dryler, utredare på UKÄ.