Högskolekollen

Hur står det till med kvaliteten inom högskolan? Här hittar du resultatet från UKÄ:s olika kvalitetsgranskningar.

Favoriter

Du har inga favoriter i din lista

Så här söker du i Högskolekollen

Här förklarar vi hur du kan söka fram granskningsresultat.

Till en början ser du de 10 senaste granskningarna som har publicerats. Vill du se fler klickar du på Visa fler (då laddas 10 till) eller Visa alla om du vill få fram alla resultat.

Filtrera så här

För att hitta en särskild granskning finns det en rad alternativ i vänstermenyn. Du kan välja mellan följande:

  • Typ av granskning
  • Universitet/Högskola
  • Examen/Utbildning
  • Fritext. Fritextsökningen baseras på: universitet/högskola, utbildning eller diarienummer.

Under Avancerat filter kan du göra en ännu mer specifik sökning.

  • Bedömningsområde. I träfflistan visas alla granskningar som innehåller det bedömningsområde som du har valt. Du kommer inte direkt in i yttrandet till den del som handlar om bedömningsområdet. Klicka på Genvägar om du snabbt vill ta dig vidare till bedömningsområdena.
  • Omdöme
  • Statlig/privat högskola

Du kan välja flera alternativ under varje filter. Till höger vid varje val ser du en siffra som visar hur många granskningar som finns.

När du gjort dina önskade val klickar du på Visa resultat. Resultaten visas som "kort" till höger, eller under filtret om du använder en mobiltelefon.

Du kan lägga till fler alternativ i filtret om du vill utöka din sökning.

För att börja om en sökning klickar du på Rensa valda urval eller på namnet Högskolekollen ovanför filtret.

Bedömningsområde: Utformning, genomförande och resultat
Tillbaka till granskningar Spara som favorit

Socionomexamen Bedömningsområde: Utformning, genomförande och resultat

Tillfredsställande
Publicerad: 2020-11-04
Lärosäte: Högskolan Väst
Ämne: Högskolan Väst - Socionomexamen
Typ av granskning: Prövning av examenstillstånd

Styrdokument (utbildningsplan och kursplaner)

Det finns utbildningsplan och kursplaner för hela utbildningen

Det finns en utbildningsplan samt kursplaner för hela det sökta programmet. Dessa är utformade med behörighetskrav och övriga förutsättningar, vilket är i enlighet med högskoleförordningen. De uppsatta målen är identiska med de nationella examensmålen – dessutom finns två lokala examensmål med anknytning till den socialpedagogiska profilen. I ansökan beskrivs en ambitiös strategi för kvalitetssäkring med en rad aktiviteter som kursrapportering, programrapporter och kvalitetskonferenser. Grunden för systemet har utvecklats i relation till det nuvarande kandidatprogrammet. Navet i kvalitetsarbetet utgörs av programrådet som, förutom ledningsrepresentanter, består av lärare, studenter och verksamhetsrepresentanter. Bedömargruppen anser att frågan om styrdokument hanteras på ett tillfredsställande sätt av högskolan samt att den beskrivna strategin för kvalitetsarbete både är genomtänkt och möjlig att genomföra. Bedömargruppen har emellertid gjort en närläsning av kursplanerna för att få en bättre bild av utbildningens innehåll.

Bedömargruppens intryck är att de kursmål som är formulerade i de sammanlagt 15 planerade kurserna på grundnivå generellt håller sig på en ganska övergripande nivå, många av målen kan uppfattas som att de relaterar till kunskaper "ovanifrån" eller "utifrån", i ett slags betraktarperspektiv på socialt arbete. Vi ska ge några exempel och förslag på alternativa formuleringar som vi bedömer bör finnas med i en professionsutbildning i socialt arbete.

Det föreslagna programmets två första terminer innehåller sammanlagt sju kurser där få av kursmålen kopplar till socialt arbete även om ett mål som att studenten översiktligt ska redogöra för teoretiska perspektiv inom socialt arbete finns med. Ett väl utformat mål handlar om att visa förståelse för hur våld i nära relationer, våld mot barn och mäns våld mot kvinnor tar sig uttryck i ett historiskt och samhälleligt sammanhang. Den sista formuleringen uppfattar bedömargruppen som ett viktigt och adekvat kursmål i en socionomutbildning: den adresserar studenternas behov av grundläggande kunskaper om hur sociala problem tar sig uttryck eller gestaltas, i dåtid och nutid. När man annars i kursmålen i den tidigare delen av utbildningen nämner sociala problem/social utsatthet eller ojämlikhet handlar det främst om hur dessa fenomen eller processer konstrueras. När man talar om organisering av stöd till utsatta grupper ska studenterna enligt kursmålen problematisera detta utifrån ett norm- och maktmedvetet perspektiv.

Målen i utredningskursen som är placerad innan studenterna går ut på de verksamhetsförlagda studierna adresserar de kunskaper som är helt centrala för arbete inom socialtjänsten. Här har bedömargruppen reflekterat över om studenterna tidigare borde fått möjlighet att tillägna sig grundläggande kunskaper om de målgrupper och problemområden som socialtjänsten har ansvar för. Hur tar sig sociala problem som fattigdom, missbruk, våld i nära relationer, ungdomskriminalitet och brister i omsorgen om barn uttryck? Hur kan de förstås och analyseras utifrån olika teoretiska perspektiv? Hur är det sociala arbetet organiserat i förhållande till de grupper/individer som är bärare av dessa problem? Vi bedömer att det finns ett omfattande underlag i form av empirisk forskning inom socialt arbete som belyser den här typen av frågeställningar. Ett av målen i kursen om barn, unga och familj på termin 6 är att studenterna ska kunna redogöra för och analysera hur utsatta livsvillkor, till exempel i form av våld, missbruk och psykisk ohälsa i familjen och på vardagsarenor, kan påverka barn och ungas livssituation och utveckling. I den formuleringen adresseras sådana kunskaper som är centrala i socialt arbete, men det gäller emellertid bara två av det sociala arbetets målgrupper, barn och familj. Bedömargruppen ser denna formulering som ett gott exempel på hur några av målen i målgruppsorienterade kurser kan se ut.

Bedömargruppen har tidigare nämnt att progressionen inom utbildningen skulle kunna förstärkas med avseende på den socialpedagogiska profilen. Progressionen kan också stärkas genom att utrymme skapas för grundläggande kunskaper kring det som nämnts ovan som målgrupper eller problemområden i den tidigare delen av programmet. De sociala problemen kan då behandlas som de empiriska fakticiteter de framträder som, utan att man för den skull måste kasta ut den problematisering det innebär att samtidigt förstå att de är sociala konstruktioner med begränsad giltighet i tid och rum. Detta gäller för kärnområden inom det sociala arbetet som t.ex. äldres behov, funktionsnedsättning, missbruk, kriminalitet och psykisk ohälsa. Progressionen blir tydligare om kraven på problematisering och kritisk granskning, av såväl de sociala problemen som hanterandet av dem i det sociala arbetet, ökar över tid i programmet.

Bedömargruppen har tidigare kommenterat placeringen i programmet VFU-terminen med avseende på att placeringen på termin 4 kan innebära en risk för att kursen får nedtonade målsättningar om konkret klientarbete och kliniska färdigheter. Den risken ser bedömargruppen också när kursmålen för den verksamhetsförlagda kursen granskas. Studenterna ska kritiskt granska samverkan och förutsättningar för samverkan; identifiera och synliggöra det sociala arbetets praktik och utmaningar med utgångspunkt i teorier om kategoriseringsprocesser och maktförhållanden; kritiskt reflektera över processer som uppkommer och iscensätts i arbete med individer och grupper i utsatta livssituationer.

Alternativa kursmål skulle kunna vara: att studenterna efter avslutad kurs ska visa kunskaper om praktiskt socialt arbete och dess etiska, organisatoriska och socialpolitiska villkor, dvs att kunna kontextualisera de verksamheter de befinner sig i. Likaså att de ska kunna tillämpa och reflektera över arbetsformer och metoder i socialt arbete i relation till teoretiska perspektiv. Ett annat, "klassiskt" kursmål som brukar finnas i verksamhetsförlagda kurser är att studenterna ska visa insikt i betydelsen av kommunikation, självkännedom, empati och handlingsutrymme i det praktiska sociala arbetet, ett kursmål som direkt knyter an till de professionsspecifika färdigheter utbildningen bör innehålla.

För att ytterligare förstärka, eller öka synligheten hos, de professionsinriktade inslagen i programmet rekommenderar bedömargruppen att ppu-inslaget organiseras som en kurs. Den kan då fortfarande finnas kvar på det sätt den gör nu, som en del av befintliga kurser, men omfattas av en kursplan, 6 hp, med tydliga kursmål.

För att anknyta till tidigare skrivningar i yttrandet saknar bedömargruppen särskilt kunskaper dels vad gäller äldreområdet men kanske framförallt vad gäller missbruksområdet. Det finns endast två texter sammantaget i det planerade programmet som behandlar frågor kring missbruk. Här kunde skapas utrymme för att lyfta in empirisk forskning i socialt arbete såväl som forskning inom sociologi kring missbruksfrågor. På så sätt skulle studenterna få ett alternativ till det i samhället nästintill helt dominerande medicinska perspektivet i vilket begreppet beroende är centralt och där missbruk som socialt problem underordnas en individcentrerad syn på problemet.

Som tidigare nämnts finns det på grundnivån två kurser i vilka kunskaper om organisationer och ledarskap är centrala. Kanske dessa kunde sammanföras till en kurs och att man på så sätt frigör 7,5 hp för målgruppskunskaper? Ett övervägande som framkom i intervjuerna som hölls med lärosätet var att ersätta kursen om välfärdsteknik och digitalisering (7,5 hp) med en kurs om målgrupper/problemområden. Om båda åtgärderna vidtogs skulle det planerade programmet ha ett utrymme om 15 hp för dessa kunskaper vilket skulle innebära att man närmade sig utformningen av andra socionomprogram som i vissa fall avsätter 30 hp för målgruppsorienterade kurser.

Utöver en sådan revidering av de planerade kurserna kan högskolan också fundera kring vad av målgruppskunskap som kan "sprängas in" i befintliga kurser. Bedömargruppen har noterat att texter kring barn finns representerade i flera av programmets kurser vilket förmodligen avspeglar att kompetensen på detta område är omfattande vid HV. En av kurserna på termin 5, Ledarskap i socialt arbete, skulle till exempel kunna utgöra en kurs i vilken kunskap om äldre och framförallt äldreomsorg kunde läggas in eftersom det främst är inom äldreområdet (och i institutionsvård) som socionomer blir chefer, ofta som helt nyexaminerade.

Vad gäller det föreslagna socionomprogrammets sjunde termin så är de kurserna inrättade på avancerad nivå. Detta är det gängse tillvägagångssättet bland landets socionomutbildningar. I praktiken innebär det att studenten kan ansöka om en kandidatexamen i socialt arbete efter avslutade studier på termin 6, men för att erhålla yrkesexamen som socionom krävs alltså ytterligare en termins studier. Den sjunde terminen bör därför ses som en möjlighet för studenterna att fördjupa sig i socialt arbete. De kurser Högskolan Väst föreslår är dels två valbara kurser samt en kurs i Socialpedagogiskt arbete omfattande 22,5 hp. Studenterna ska här arbeta med fall som utgörs av målgrupper utifrån centrala socialpedagogiska begrepp. För att kunna göra detta på ett fördjupat sätt menar bedömargruppen att studenterna bör ha fått med sig de grundläggande kunskaperna om målgrupper och problemområden som nämnts tidigare i detta avsnitt.

Bedömningsområde: Utformning, genomförande och resultat

Säkring av examensmålen

Genom utbildningens utformning, genomförande och examination säkerställs att studenterna uppnått målen i examensordningen när examen utfärdas.

En kritiskt granskande och reflekterande aktör som betraktar det sociala arbetet utifrån.

Bedömningsområde: Förutsättningar

Personal (Lärarkompetens och lärarkapacitet)

Antalet lärare och deras sammantagna kompetens (vetenskapliga, professionsrelaterade och pedagogiska) är adekvat och står i proportion till utbildningens volym, innehåll och genomförande på kort och lång sikt.

Säkring av examensmålen

Genom utbildningens utformning, genomförande och examination säkerställs att studenterna uppnått målen i examensordningen när examen utfärdas.

Examinationen av de olika kurserna bygger under de första terminerna delvis på grupparbeten men inslaget av individuella hemtentamen respektive salsskrivningar ökar under utbildningens gång på ett rimligt sätt. En del kurser har en i någon utsträckning ålderstigen litteratur, till exempel gäller det kursen om utvärdering och evidens. Bedömargruppen vill, återigen, rekommendera högskolan att förstärka kunskaper om målgrupper och problemområden för att komma närmare det examensmål som formuleras som:

För socionomexamen ska studenten visa kunskap om och förståelse för samspelet mellan individers och gruppers sociala situation, levnadsvillkor, fysiska och psykiska hälsa samt funktionsförmåga i förhållande till samhälleliga och andra bakomliggande faktorer. I examensmålet pekas inte specifika grupper ut men en rimlig tolkning som bedömargruppen och de flesta socionomutbildningar gjort av detta mål är att inbegripa kunskaper i sina socionomprogram om de individer och grupper som socialtjänsten möter i sin dagliga verksamhet.

Det andra målet vi vill lyfta fram som viktigt för högskolan att ytterligare närma sig är:

För socionomexamen ska studenten visa sådan färdighet och förmåga som krävs för att utveckla och genomföra socialt arbete på olika nivåer i samhället i samarbete med de människor som berörs.

Det föreslagna programmet har endast ett fåtal kursmål som tar fasta på det praktiska sociala arbetet med de specifika grupper man möter i socialt arbete. Målen finns i utredningskursen men därutöver saknas mål som mer tydligt kopplar till detta examensmål om utveckling och genomförande av socialt arbete. Studenterna bör få mer kunskap, kunna redogöra för och kritiskt granska utredningsarbete, interventioner, arbetsmetoder och förhållningssätt för arbetet med alla de olika grupper man möter som socionom. Sådan kunskap kan integreras i kurser som fokuserar målgrupper och problemområden. Som tidigare nämnts skulle också momentet ppu som ligger som en strimma i programmet kunna förtydligas med avseende på innehåll genom att den organiseras som en kurs med kursplan och kursmål.

Jämställdhet

Ett jämställdhetsperspektiv kommer att beaktas i utbildningens innehåll och utformning

Motivering: Utbildningens innehåll och utformning har ett genomgående jämställdhetsperspektiv.

Bedömargruppen anser att Högskolan genomgående i sin ansökan visar att ett jämställdhetsperspektiv genomsyrar utbildningens innehåll och utformning. De visar en medvetenhet om utmaningar gällande såväl jämställdhet som mångfaldsfrågor i stort, och beskriver åtgärder för att hantera olika utmaningar som bidrar till ojämlika förutsättningar baserat på kön, klass, etnicitet, ålder eller sexuell läggning. Vid högskolan finns också Mångfaldscentrum som beskrivs som en centrumbildning som ger stöd till forskning, och som deltar i utvecklingen av mångfaldsområdet brett.

Kontakta utvärderingsavdelningen:
Utvärderingsavdelningen (e-post)