Högskolekollen

Hur står det till med kvaliteten inom högskolan? Här hittar du resultatet från UKÄ:s olika kvalitetsgranskningar.

Favoriter

Du har inga favoriter i din lista

Så här söker du i Högskolekollen

Här förklarar vi hur du kan söka fram granskningsresultat.

Till en början ser du de 10 senaste granskningarna som har publicerats. Vill du se fler klickar du på Visa fler (då laddas 10 till) eller Visa alla om du vill få fram alla resultat.

Filtrera så här

För att hitta en särskild granskning finns det en rad alternativ i vänstermenyn. Du kan välja mellan följande:

  • Typ av granskning
  • Universitet/Högskola
  • Examen/Utbildning
  • Fritext. Fritextsökningen baseras på: universitet/högskola, utbildning eller diarienummer.

Under Avancerat filter kan du göra en ännu mer specifik sökning.

  • Bedömningsområde. I träfflistan visas alla granskningar som innehåller det bedömningsområde som du har valt. Du kommer inte direkt in i yttrandet till den del som handlar om bedömningsområdet. Klicka på Genvägar om du snabbt vill ta dig vidare till bedömningsområdena.
  • Omdöme
  • Statlig/privat högskola

Du kan välja flera alternativ under varje filter. Till höger vid varje val ser du en siffra som visar hur många granskningar som finns.

När du gjort dina önskade val klickar du på Visa resultat. Resultaten visas som "kort" till höger, eller under filtret om du använder en mobiltelefon.

Du kan lägga till fler alternativ i filtret om du vill utöka din sökning.

För att börja om en sökning klickar du på Rensa valda urval eller på namnet Högskolekollen ovanför filtret.

Bedömningsområde: Förutsättningar
Tillbaka till granskningar Spara som favorit

Kvalitetssäkringsarbete Bedömningsområde: Förutsättningar

Godkänt kvalitetssäkringsarbete
Publicerad: 2020-11-24
Lärosäte: Konstfack
Typ av examen: Lärosätesgranskning
Typ av granskning: Granskning av lärosätets kvalitetsarbete

Förutsättningar

Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Tillfredsställande

Lärosätet bedriver ett systematiskt arbete för att säkerställa att personal rekryteras med tillräcklig kompetens och för att följa upp detta. Det finns styrdokument och en tydlig ansvarsfördelning för dessa processer. Satsningen på pedagogisk kompetensutveckling, forskning och forskningsanknytning, anställdas utvecklingstid och anställningsformen med deltids- och visstidsanställda lärare som har ena foten i en yrkespraktik, skapar goda förutsättningar för lärarnas kompetensutveckling. Det finns en nära relation mellan undervisande personal och studenter, samt specialiserade verkstäder och andra gemensamma stödfunktioner. Detta bidrar till att skapa gynnsamma förutsättningar för att studenterna ska få det stöd som de behöver i sina utbildningar. De relativt små årskullarna och närheten mellan personal och studenter skapar även en god grund för lärosätet att säkerställa att studenterna slutför sina utbildningar.

Som helhet betraktat finner bedömargruppen att lärosätet har utvecklat en hög medvetenhet om vad det gäller att lägga till rätta för att säkerställa goda förutsättningar för verksamheten, och att lärosätets kvalitetssystem har goda förutsättningar för att fånga upp problem som har med lärosätets förutsättningar att göra. Samtliga bedömningsgrunder är uppfyllda. Det finns utvecklingsområden men lärosätet har visat upp en insikt om svagheter och utmaningar på ett sätt som inger förtroende, och bedömargruppen kan se att processer och idéer om åtgärder som relaterar till dem är väl formulerade.

Bedömargruppen har identifierat följande huvudsakliga styrkor inom bedömningsområdet:

  • Lärosätet har ett strategiskt program för pedagogisk kompetensutveckling.
  • Undervisande personal har kompetensutvecklingstid i sina tjänster.
  • Lärosätet visar i självvärderingen på en hög medvetenhet om utvecklingsområden och redogör för konkreta åtgärdsplaner.
  • Lärosätet har initierat en satsning på uppbyggnad av utbildningsminne.
  • Lärosätet har en mycket hög genomströmning.

Bedömargruppen har även identifierat följande utvecklingsområden:

  • Undervisande personal efterlyser kunskap om hantering av kränkande särbehandling, diskriminering och sexuella trakasserier samt stöd i frågor om psykosociala problem bland studenter.
  • Lärosätet bör utreda behovet av en centralt placerad studie- och yrkesvägledare som har efterfrågats av studenterna.
  • Lärosätet bör se över hur deltidsanställda lärares förutsättningar att medverka i gemensamma kompetensutvecklingssatsningar kan förbättras.
  • Lärosätet bör påskynda processen med att få till stånd en tvåspråkig undervisningsmiljö och skapa ett fullgott engelskspråkigt administrativt stöd.
  • Lärosätet bör närmare undersöka hur man kan utarbeta lärosätesövergripande rutiner för att följa upp studieprogression och genomströmning på individnivå.

Bedömningar av bedömningsgrunderna:

2.1 Lärosätet säkerställer att den undervisande personalens kompetens motsvarar utbildningsverksamhetens behov.

Uppfylld

Bedömargruppen anser att lärosätet har kunnat visa på väl fungerande processer för att se till att personalen har tillräcklig kompetens, både vid rekrytering av ny personal och vid uppföljning. Dokumentation och platsbesök har visat att den undervisande personalens kompetens konsekvent beaktas vid utbildningsuppföljningar utifrån verksamhetens behov och att lärosätet gör de insatser som behövs.

Lärosätet har styrdokument som tydligt reglerar rekrytering, anställning och kompetensutveckling av lärare, bland annat Konstfacks kvalitetssystem för utbildning på grund- och avancerad nivå, Anställningsordningen och Arbetsordning och delegering av beslutanderätt vid Konstfack. Utbildnings- och forskningsnämnden (UFN) äger det övergripande ansvaret för utbildningens och forskningens kvalitet och ansvarar för uppföljning av lärarnas kompetens. Lärosätet har också ett lokalt arbetstidsavtal som ger möjlighet för utveckling av ämnesmässig och/eller pedagogisk kompetens.

Den stora andelen visstidsanställningar bland undervisande personal är något som lärosätet i underlagen lyfter som en styrka som bidrar till att säkerställa aktuell och relevant kompetens i samverkan med det omgivande samhället. Men det är även en utmaning när det gäller exempelvis långsiktig planering (och forskning). Med tanke på det ständiga tillflödet av nya lärare och den starka kopplingen till en professionell praktik som de förväntas ha, sker ämnesutvecklingen i flera avseenden så att säga naturligt. Medan pedagogisk och forskningsmässig utveckling i förhållande till ämnet är enligt lärosätet inte lika självklar. Bedömargruppens ser därför positivt på lärosätets planer på att utveckla metoder för uppbyggnad av utbildningsminne för att främja långsiktighet och kontinuitet samt motverka personberoende.

Den frekventa användningen av gästlärare och gästföreläsare är på samma sätt både en styrka och en utmaning, och lärosätet för diskussioner om hur utbildningarna på ett systematiskt sätt kan följa upp, redovisa och kvalitetssäkra vad dessa bidrar med. I utbildningsuppfo?ljningar används en särskild kvalitetsaspekt för att utvärdera i vilken grad gästföreläsare och externa opponenter utgör relevanta moment i utbildningarna. Vidare uppmärksammade lärosätet i självvärderingen och på platsbesöken problemet med att motivera lärare som har lägre tjänstgöringsgrad till att delta i kompetensutvecklande aktiviteter och att det kan vara svårt att begära av dem att de regelbundet delar sina erfarenheter med resten av kollegiet. Lärosätet lyfter fram att det delvis kan bero på bristande identifikation: Ju mindre tid en lärare tillbringar på lärosätet, desto svårare att sporra till delaktighet.

Självvärderingen och platsbesöken aktualiserar ett utvecklingsområde kopplat till studenters psykosociala hälsa där undervisande personal efterlyser större beredskap och kompetens. Bedömargruppen instämmer i att detta är utvecklingsområden som lärosätet behöver arbeta vidare med. Men bedömargruppen anser att lärosätets kvalitetssäkringsarbete ger goda förutsättningar för att fånga upp och åtgärda dessa problem. Lärosätets öppna redovisning av dessa problem visar även på att det finns en medvetenhet som ger förutsättningar för att utveckla metoder och verktyg.

Bedömargruppen vill även lyfta fram lärosätets målinriktade och strategiska satsning på konstnärlig forskning och forskningsanknytning, pedagogisk kompetensutveckling och dess beaktande av hur båda områdena hänger samman och kompletterar varandra. Den satsningen upplever bedömargruppen som särskilt positiv för lärosätets helhetssyn på den kompetens som behövs i dag och framöver. Bedömargruppen är av den uppfattningen att anställningsformen med visstidsförordnanden och deltidsanställda yrkesverksamma lärare ger förutsättningar för flexibilitet i förhållande till kompetensförsörjningsbehov och en förståelse för betydelsen av kontinuerlig ämneskompetensutveckling.

2.2 Lärosätet säkerställer att de tillhandahåller en främjande miljö som ger undervisande personal möjlighet att utveckla såväl sin pedagogiska kompetens som sin ämneskompetens, samt förutsättningar att bedriva sitt arbete på ett effektivt sätt.

Uppfylld

Bedömargruppen anser att lärosätet bedriver ett systematiskt arbete med att säkerställa en utvecklande och effektiv arbetsmiljö för sin personal.

Av självvärderingen framgår att den undervisande personalen har en viss del av tjänsten reserverad för det som kallas utvecklingstid. Innehållet planeras och följs upp i samråd med prefekten. Det förväntas ha relevans för lärosätets verksamhet och delges lärarlaget, kollegiet eller hela lärosätet vid exempelvis personaldagar. I förbindelse med bedömningsgrund 2.1 berördes det målinriktade utvecklingsarbetet om forskning och pedagogisk utbildning. Lärosätets systematiska satsning på olika gemensamma läraraktiviteter vittnar också om en vilja att lägga till rätta för kollegial samverkan. Här kan nämnas frukostmöten med kompetensutveckling, kvalitetsseminarier och professorsinternat, där lärarna utbyter pedagogiska erfarenheter med varandra, samt forskningsveckan som äger rum en gång om året.

Förutom styrdokumenten som beskriver hur kvalitetsarbetet är organiserat har lärosätet identifierat tre kvalitetsindikatorer som ska bidra till tydlighet och erbjuda gynnsamma villkor för lärarnas fortbildningsorienterade erfarenhetsutbyte:

  • högskolepedagogiska kurser
  • kompetensutvecklingstid
  • det kollegiala pedagogiska samtalet.
Tiden var och en har för egen kompetensutveckling är reglerad. Men eftersom det finns behov att konkretisera vad den avsatta utvecklingstiden kan innehålla samt hur den får relevans för skolans verksamhet, har diskussioner förts för att klargöra och eftersträva en gemensam förståelse av begrepp som ämnesutveckling, konstnärligt utvecklingsarbete och kompetensutveckling.

För det kollegiala pedagogiska samtalet har lärosätet inrättat mötesforum, varav några är högskoleövergripande. Det rör sig om frukostmöten, kvalitets­seminarier (som hör till utbildningsuppföljningarna) eller de årliga så kallade professorsinternaten, där undervisande personal delar med sig av kunskap, erfarenheter och goda exempel. Som byggsten i det systematiska arbetet med att skapa förutsättningar för pedagogisk kompetensutveckling har lärosätet etablerat sina egna högskolepedagogiska kurser som förväntas bidra till att stärka den högskolepedagogiska kompetensen och det kollegiala samtalet om pedagogik inom högskolan. Bedömargruppen menar att lärosätet genom att precisera kompetensutvecklingens innehåll och anordna kollegiala, delvis lärosätesgemensamma, forum för erfarenhetsutbyte har skapat goda förutsättningar för en främjande miljö. Lärosätets systematiska satsning på pedagogisk kompetensutveckling, bland annat med egna högskolepedagogiska kurser, uppfattas av bedömargruppen också som en styrka. Hur deltidsanställda lärare ska få bättre möjligheter att delta i gemensam kompetensutveckling ses dock av lärosätet som ett utvecklingsområde. Bedömargruppen anser att det är bra att lärosätet uppmärksammat den här utmaningen och att lärosätet bör fortsätta leta efter lösningar som skapar förutsättningar för deltidsanställdas medverkan.

Under platsbesöken framkom att lärosätets doktorander, till följd av den växande forskarutbildningen, fått en allt viktigare funktion som förmedlare av kunskap genom återkommande projektredovisningar, workshoppar och etappseminarier. Bedömargruppen gör den reflektionen att de med sin kritiskt undersökande, ofta experimenterande hållning till lärande på sätt och vis förkroppsligar innebörden av en kompetensutveckling som äger rum i en forskande praktik.

2.3 Lärosätet säkerställer att infrastruktur, studentstöd och läranderesurser är ändamålsenliga för studenternas och doktorandernas lärande och att dessa används på ett effektivt sätt.

Uppfylld

Bedömargruppen anser att lärosätet arbetar systematiskt med att följa upp infrastruktur, studentstöd och läranderesurser och att lärosätet visar på en medvetenhet om de problem som finns med dessa aspekter av studenternas arbetsmiljö.

Lärosätet ger i självvärderingen en utförlig beskrivning av stödfunktionerna, både de gemensamma och de programspecifika. Bilden som träder fram är en komplex miljö med specialutrustade verkstäder, en ambitiös biblioteksverksamhet och ett stort antal funktionella utställningsytor och seminarie- och föreläsningssalar. Lärosätets lokaler är anpassade till studenternas verksamhet med verkstäder, ateljéer och studior där mycket av undervisningen sker. Vart sjätte år utvärderas om studentstödet och lärandemiljön är tillgängliga och ändamålsenliga. Undervisningsmiljö och undervisningsresurser följs systematiskt upp genom kursvärderingar. En särskild enkätundersökning om studentmiljön som gjordes 2019 är tänkt att återkomma vartannat år, för att säkerställa studentperspektivet i förhållande till kvalitetsaspekterna i kvalitetssystemet. Utifrån resultatet i enkäten har lärosätet bland annat uppmärksammat behovet av flera gemensamma utrymmen för studenternas sociala möten över programgränserna.

I likhet med konstnärliga högskolor i allmänhet har lärosätets studenter nära kontakt med sina lärare; de flesta program har enskild handledning eller undervisning i mindre grupper. Bedömargruppen uppfattar att biblioteksstödet är väl utvecklat och erbjuder förutom generellt informationssökningsstöd även lunchföreläsningar med exempelvis inriktning på studieteknik och introduktion till intranätet och utbildningsplattformen Canvas. Studenthälsan organiseras i samarbete med Stockholms universitet. Några utvecklingsområden som lärosätet lyfter fram i självvärderingen är tillträde till verkstäder, svarsfrekvens på studentenkäter och kursvärderingar, kommunikation i förbindelse med undervisning, platser för socialt umgänge över institutionsgränserna, kunskap om hantering av kränkande särbehandling, diskriminering och sexuella trakasserier, lämpligt stöd i frågor om fysisk och psykisk ohälsa bland studenter samt information om vart studenter vänder sig för hjälp med problem och klagomål. Lärosätet identifierar alltså många utvecklingsområden. Dessa är av olika storlek och bedömargruppen anser att lärosätet gör rätt i att prioritera. Det framgår av självvärderingen att lärosätet det kommande året planerar att fokusera på områden som angår studenternas och de anställdas arbetsmiljö samt nyttjandet av lokaler och verkstadsresurser. Bedömargruppen anser att lärosätet på ett systematiskt sätt lyfter utvecklingsområden och redogör för konkreta åtgärdsplaner för hur de kan förbättras.

I självvärderingen skriver lärosätet att studenterna efterlyser en centralt placerad studie- och yrkesvägledare. Bedömargruppen blev i samtal med företrädare för högskolegemensamma stödfunktioner försäkrad om att planeringen av en sådan tjänst är i gång, vilket bedömargruppen ser positivt på. Ledningsrådet gör för tillfället även en genomlysning av hur frågor är ställda i kursvärderingar och har uppdragit åt UFN att föreslå en revidering. Ytterligare ett av lärosätet prioriterat utvecklingsområde är att få till stånd en tvåspråkig undervisnings­miljö och skapa ett fullgott engelskspråkigt administrativt stöd som gör att utländska lärare kan ta del av intranätets informationsflöde. Det ser bedömargruppen som särskilt viktigt, inte bara för studenter utan även för lärare och eventuella framtida doktorander.

2.4 Lärosätet säkerställer, genom rutiner och processer, att studenter och doktorander ges goda förutsättningar att genomföra utbildningen inom planerad studietid.

Uppfylld

Lärosätet har hög genomströmning och bedömargruppen anser att lärosätet har etablerat gynnsamma förutsättningar för studenter att planenligt genomföra sin utbildning. I självvärderingen lyfter lärosätet att det inte finns lärosätesövergripande rutiner för uppföljning på individnivå, vilket bedömargruppen ser att det finns behov av att utarbeta.

Det framgår av självvärderingen att lärosätets institutioner tillämpar delvis olika metoder för att erbjuda individuellt studiestöd. Lärosätet exemplifierar med kandidatprogrammet Textil, där studenter och lärare använder sig av en gemensam loggbok som underlag för att dokumentera resultat. Ett annat exempel är institutionen för bild- och slöjdpedagogik, som har en egen studievägledare med ansvar för uppföljning. Det framgår också av självvärderingen att lärosätet för närvarande inte har några generellt fastställda rutiner för uppföljning av studieprogression på individuell nivå, hur förkunskapskrav hanteras och genomströmningsanalys används. Detta är upp till institutionerna och ser olika ut. Lärosätet medger ett eventuellt behov av lärosätesgemensamma processer med hänsyn till kartläggning av orsaker till avbrott, studieuppe­håll och återkomster. Samtidigt framhåller lärosätet att dess litenhet gör att den årliga redovisningen av genomströmning och prestationsgrad ger tecken om när och var problem finns. I självvärderingen förs också fram att studentpopulationen på grundnivå är äldre än på andra lärosäten, att konkurrensen om platserna är mycket stor och antagna studenter kanske mer motiverade att genomföra sina studier. Bedömargruppen ser detta som möjliga förklaringar, men framhåller att det saknas rutiner och systematiska processer för att fånga upp signaler om oregelbundenheter i form av till exempel studieuppehåll eller studieavbrott. Det vore alltså angeläget för lärosätet att undersöka hur sådana rutiner kan utarbetas, menar bedömargruppen. Trots olikheter och i vissa avseenden bristande strukturer som lärosätet är noga med att redovisa menar bedömargruppen att lärosätet har rutiner och processer, om än varierande, som säkerställer att studenter får goda förutsättningar att genomföra utbildningen inom planerad studietid.

Lärartätheten, fokuset på handledning samt den nära kontakten mellan studenter och undervisande personal är styrkor som bedömargruppen vill lyfta fram. Även de individrelaterade kollegiala samtalen inom institutionerna om studenternas progression är en kvalitetsfaktor. Lärosätet bör ändå överväga en bred genomlysning av hur de kan agera för att fånga upp och erbjuda stöd till studenter som inte klarar studierna i tid samt löpande följa upp resultat på kursnivå.

Kontakta utvärderingsavdelningen:
Utvärderingsavdelningen (e-post)