Högskolekollen

Hur står det till med kvaliteten inom högskolan? Här hittar du resultatet från UKÄ:s olika kvalitetsgranskningar.

Favoriter

Du har inga favoriter i din lista

Så här söker du i Högskolekollen

Här förklarar vi hur du kan söka fram granskningsresultat.

Till en början ser du de 10 senaste granskningarna som har publicerats. Vill du se fler klickar du på Visa fler (då laddas 10 till) eller Visa alla om du vill få fram alla resultat.

Filtrera så här

För att hitta en särskild granskning finns det en rad alternativ i vänstermenyn. Du kan välja mellan följande:

  • Typ av granskning
  • Universitet/Högskola
  • Examen/Utbildning
  • Fritext. Fritextsökningen baseras på: universitet/högskola, utbildning eller diarienummer.

Under Avancerat filter kan du göra en ännu mer specifik sökning.

  • Bedömningsområde. I träfflistan visas alla granskningar som innehåller det bedömningsområde som du har valt. Du kommer inte direkt in i yttrandet till den del som handlar om bedömningsområdet. Klicka på Genvägar om du snabbt vill ta dig vidare till bedömningsområdena.
  • Omdöme
  • Statlig/privat högskola

Du kan välja flera alternativ under varje filter. Till höger vid varje val ser du en siffra som visar hur många granskningar som finns.

När du gjort dina önskade val klickar du på Visa resultat. Resultaten visas som "kort" till höger, eller under filtret om du använder en mobiltelefon.

Du kan lägga till fler alternativ i filtret om du vill utöka din sökning.

För att börja om en sökning klickar du på Rensa valda urval eller på namnet Högskolekollen ovanför filtret.

Bedömningsområde: Utformning, genomförande och resultat
Tillbaka till granskningar Skriv ut Spara som favorit

Kvalitetssäkringsarbete Bedömningsområde: Utformning, genomförande och resultat

Ifrågasatt
Publicerad: 2019-10-21
Lärosäte: Försvarshögskolan
Typ av examen: Lärosätesgranskning
Typ av granskning: Granskning av lärosätets kvalitetsarbete

Utformning, genomförande och resultat

Bedömningsområde: Utformning, genomförande och resultat

Bedömning med motivering: Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet:

Inte tillfredsställande

Försvarshögskolans kvalitetssystem innehåller många komponenter, på både övergripande och utbildningsnära nivå, och ansvarsfördelningen är tydligt beskriven i självvärderingen. Det finns ett engagemang för kvalitetsfrågor bland studenter och personal som är mycket positivt. Däremot finns det bland annat otydligheter kring arbetsfördelningen mellan linjeorganisationen och kollegiala organ när det gäller utveckling av utbildningar. Eftersom uppföljnings- och utvecklingsarbetet ska bedrivas under utbildningarnas hela livslängd har ansvaret för detta arbete en särskilt stor betydelse för utbildningskvaliteten.

Genom personalens engagemang och professionalism finns goda möjligheter för enskilda studenter att aktivt bidra i lärandeprocesserna. Lärosätet har därutöver även en god uppfattning om vilka processer som behövs för att säkerställa ett nära samband mellan forskning och utbildning i verksamheten. Vid inrättande av utbildningar finns en tydlig koppling mot mål och aktiviteter som sedan ska följas upp i alla utbildningsutvärderingar. Bedömargruppen anser även att lärosätet har processer för att ta fram information och följa upp att studenter och doktorander genomför sina utbildningar inom planerad tid.

En styrka är det kontinuerliga utvecklingsarbete som lärare, institutioner och program på de utbildningsnära nivåerna ägnar sina utbildningar. Lärosätet samlar också på ett systematiskt sätt in information genom kursutvärderingar-, programutvärderingar- och självvärderingar. Det finns dock brister i hur lärosätet tar fasta på resultat från dessa uppföljningar och utvärderingar samt säkerställer att åtgärder genomförs.

Ett resultat av de relativt många organ och instanser som är inblandade i lärosätets kvalitetsarbete är även att det upplevs som otydligt hur information om åtgärder ska föras vidare till de relevanta intressenterna. Det finns flera goda exempel från verksamheten angående kommunikation mellan studenter och lärare eller ledning, men lärosätet behöver utveckla den systematiska kommunikationen av kvalitetsrelaterade åtgärder.

Bedömargruppen har identifierat följande utvecklingsområden:

  • Koordinera kvalitets- och verksamhetsansvaret så att det hänger samman med roller och uppdrag och därmed får stöd av kollegiala samt ämnesspecifika råd. Därutöver bör kvalitetsarbetet på de olika organisationsnivåerna samordnas ytterligare.
  • Arbeta fram en mer fullödig beskrivning av kvalitetssystemet, både helheten och de ingående delarna. Det bör vara tydligt hur delarna implementeras separat och hur delarna hänger ihop med varandra och bidrar till helheten.
  • Knyt det goda utbildningsnära engagemanget till det lärosätesövergripande kvalitetssystemet genom att tydliggöra ansvarsförhållanden.
  • Tydliggör och utveckla den systematiska uppföljningen av utbildningar och hur de har ett nära samband till forskningen.
  • Förtydliga och utveckla vidare hur lärosätet säkerställer att resultaten från kvalitetssystemet tas till vara och att åtgärder genomförs.
  • Tydliggör ansvaret för kommunikationsfrågor i de olika beslutande organen, och tydliggör processen för kommunikationen av åtgärder till samtliga relevanta intressenter.

Bedömningar av bedömningsgrunder:

3.1 Lärosätet har en tydlig ansvarsfördelning samt ändamålsenliga rutiner och processer för utformning, utveckling, inrättande samt nedläggning av utbildningar.

Inte uppfylld

I självvärderingen är lärosätets kvalitetsansvar explicit och tydligt formulerat. Inom kvalitetssystemet har styrelsen och institutionscheferna det yttersta beslutsansvaret. Vidare har FoUN och ämnesråd beredande roller när det gäller att inrätta och utveckla utbildningar. Särskilt FoUN:s roll är tydligt beskriven i lärosätets styrdokument. I styrdokumenten beskrivs också de roller som andra aktörer har i processen för uppföljning av utbildningar, i syfte att bidra till kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling. FoUN beskrivs ha det övergripande kvalitetsansvaret för forskning och utbildning.

Organisationsenhetscheferna har enligt självvärderingen ansvar för analys, uppföljning och rapportering inom ramen för utbildningsutvärderingarna, särskilt i form av självvärdering av utbildningar och åtgärdsplaner. I ansvaret ingår också att kommunicera utvärderingsresultat och åtgärder samt aktiviteter som är riktade till studenter, doktorander och personal. Linjeorganisationen ombesörjer även att självvärdering-, kurs- och programutvärderingar skickas till FoUN, som kommunicerar sina beslut samt åtgärdsplaner till respektive ämnesråd. Ämnesrådet i krigsvetenskap har fått ett utökat kvalitetsansvar för både forskning och utbildning inom Militärvetenskapliga institutionen (MVI). Ämnesrådet har även fått ansvaret att granska utkast till kursbeskrivningar och kursutvärderingar genom ämnesrådets utbildningsutskott. Utskottet består av en professor som ordförande, studierektorerna, en studentrepresentant och tre ledamöter från rådet. Vidare kommer man att etablera institutionsråd i syfte att stärka institutionernas roll i kvalitetsarbetet.

Bedömargruppen vill lyfta fram inrättandet av de mest nytillkomna utbildningarna, Högre officersprogrammet (HOP) och två masterprogram, som en styrka i lärosätets kvalitetsarbete. Det finns ändamålsenliga rutiner för att inrätta nya utbildningsprogram och bedömningen är att de efterföljs. Detta visar även ansökan om examen på avancerad nivå och forskarnivå som UKÄ beviljade. Internt arbete samt koordination och kommunikation med externa intressenter, först och främst Försvarsmakten, har varit välplanerat och välstyrt.

Bedömargruppen fick under intervjuerna intrycket att de chefer som ingår i linjeorganisationen, som har ansvaret för utbildningarna, upplever sig tappa kontrollen över sakfrågor när de kollegiala organen blir sakägare. De kollegiala organen, i sin tur, upplevs inte ha ansvaret eller resurserna för att implementera de eventuella åtgärder som de beslutar om. Bedömargruppen anser att flödet mellan kollegiala organ och linje bör tydliggöras i båda riktningarna, för att säkerställa att åtgärder implementeras. Ett utvecklingsområde är att koordinera kvalitets- och verksamhetsansvaret så att det hänger samman med roller och uppdrag samt stöds av kollegiala och ämnesspecifika råd.

Bedömargruppens uppfattning är att det inte finns tydliga processbeskrivningar för ansvarsfördelning och informationsflöden mellan de centrala och de lokala kvalitetsorganen, alternativt inga sådana beskrivningar överhuvudtaget. De vore värdefullt för lärosätet att arbeta fram en enhetlig processbeskrivning som tydligare kopplar ihop dessa i dagsläget separata så kallade "snurror" i praktiken, exempelvis i form av processflöden med kompletterande förklaring.

Bedömargruppen fick vid platsbesöken höra exempel på initiativ och engagemang för att utveckla utbildningarna från flera lärare, forskare och chefer. Bedömargruppen träffade också studenter och studerande som uppskattade sina utbildningar och lärosätet, och var angelägna om att bidra till utvecklingen av dem. Bedömargruppens uppfattning är att relationerna mellan institutionernas personal, studenter och studerande har kollegial karaktär, vilket förstärker kvalitetsarbetet på kurs- och programnivå. Ett utvecklingsområde är dock att knyta detta utbildningsnära engagemang till det lärosätesövergripande kvalitetssystemet.

Bedömargruppen anser att lärosätet har visat att det finns en tydlig ansvarsfördelning och ändamålsenliga processer för att inrätta utbildningar. Det är även tydligt vilka som har beslutsfattande roller när det gäller att utveckla utbildningar. Bedömargruppen anser vidare att det finns ett engagemang kring kvalitetsfrågor bland personal och studenter som är mycket positivt. Däremot anser bedömargruppen att relationen mellan linjeorganisationen och kollegiala organ är otydlig när det gäller att utveckla utbildningar, vilket orsakar förvirring bland personalen om vem som ansvarar för dessa frågor. Detta avspeglas bland annat i den problematik som bedömargruppen uppmärksammar i bedömningsgrund 3.6 och 3.7 nedan, angående säkerställande av att åtgärder genomförs och kommuniceras. Bedömargruppen tror även att de nyinrättade institutionsråden kan ge den institutionsförankring som krävs för att tydliggöra relationen mellan organen. Kopplingen mellan de lärosätesövergripande och de utbildningsnära processerna behöver stärkas för att denna bedömningsgrund ska kunna anses vara uppfylld.

3.2 Lärosätet säkerställer att dess utbildningar utformas och genomförs på ett sätt som uppmuntrar studenterna till att ta en aktiv roll i lärandeprocesserna, vilket också återspeglas i examinationen.

Uppfylld

Självvärderingen beskriver de formella regler och åtgärder som ska bidra till studenternas och doktorandernas aktiva roll i lärandeprocessen. Även under platsbesöket gavs tydliga beskrivningar av studenternas möjligheter att påverka och bidra till utbildningarna samt av utvecklings och kvalitetsarbetet.

Lärosätet framhåller bland annat Officersprogrammet som ett exempel där studenter har goda förutsättningar för att ta en aktiv roll. Tack vare en genomarbetad progression mellan kurser och examinationer kan studenterna ta sig an allt mer komplexa uppgifter under utbildningens gång. Progression och kontinuerlig återkoppling på både processnivå och individnivå beskrivs här som viktiga delar av pedagogiken för att uppnå detta. Som exempel tar man även upp fortsättningskursen i vetenskaplig metod vid Officersprogrammet. Där har lärosätet, enligt självvärderingen, sett en positiv effekt på resultaten genom att kursen utformats med "nära koppling till studium och kritik" av tidigare uppsatser och examensarbeten. Kursens upplägg med få föreläsningar och fler seminarie- och inlämningsuppgifter kräver också att studenterna kritiskt ska utvärdera materialet och diskutera detta på ett seminarium.

Vid platsbesöken framfördes även som exempel på aktivt lärande att studenterna ibland deltar i rollspel och stabsövningar. Bedömargruppen uppfattar att detta är en styrka hos lärosätet, framför allt när studenter vid civila och militära utbildningar kan delta i dessa aktiviteter tillsammans.

Bedömargruppen anser att lärosätet har visat att det finns ett tydligt engagemang för studenternas aktiva deltagande och att man skapar goda förutsättningar för detta. Bland annat har det blivit tydligt att studenterna genom personalens engagemang och professionalism har goda möjligheter att bidra i lärandeprocesserna.

3.3 Lärosätet säkerställer ett nära samband mellan forskning och utbildning i verksamheten.

Uppfylld

Lärosätet lyfter i självvärderingen fram kompetensförsörjning samt utveckling av forskning och forskarutbildning som viktiga processer för att säkerställa sambandet mellan forskning och utbildning i verksamheten. Försvarshögskolans examenstillstånd på forskarnivå och avancerad nivå, vilka erhölls 2018, samt framgångsrik akademisering inom ett eget unikt område, beskrivs i självvärderingen som viktiga exempel på dessa processer.

I självvärderingen framgår att FoUN, kursplaneutskottet och ämnesråden har en viktig roll i att säkra forskningsanknytningen när det gäller att inrätta utbildningar. Uppföljning av forskningsanknytningen ska genomföras inom ramen för FoUN:s utbildningsutvärderingar. Ett utvecklingsområde är att specificera hur denna uppföljning ska gå till.

Lärosätet lyfter även fram processer för att stärka forskningsanknytningen inom sitt system för att fördela forskningsmedel. Särskilt hänvisas till möjligheten att fördela anslag baserat på prestation, men även medel som kan fördelas för att stimulera "kvalitativ och nyskapande forskning". Lärosätet beskriver även hur forskningsanknytningen på Officersprogrammet stärks, genom att lärare vid programmet utför de forskningsuppdrag som Försvarsmakten förlägger till lärosätet.

En utmaning som lärosätet belyser är att hitta balansen mellan yrkesmässig och akademisk kompetens inom officersutbildningarna. För att upprätthålla forskningsanknytningen vill man bland annat att uppdragen som kursansvarig och biträdande kursansvarig och/eller examinator tillsätts med dels en lärare med akademisk kompetens (disputerad), dels en lärare med militär kompetens (yrkeskompetens). Man vill också att ämnesrådet i krigsvetenskap beslutar om kurslitteratur och att dess utbildningsutskott granskar utbildningsbeskrivningar.

Flera lärare beskriver vid platsbesöken hur de har tagit upp dagsaktuella frågor och aktuell forskning i undervisningen. Detta ser bedömargruppen som en styrka hos lärarna på lärosätet och något som eventuellt kan utvecklas i det systematiska kvalitetsarbetet, exempelvis inom ämnesrådens eller FoUN:s uppföljningar.

Bedömargruppen anser att lärosätet har en god uppfattning om vilka processer som behövs för att säkerställa ett nära samband mellan forskning och utbildning i verksamheten. Lärosätet skapar förutsättningar för kompetensutveckling hos personalen och det finns en tydlig ambition att stärka forskningen inom området. Det finns vidare positiva exempel från verksamheten och lärosätet tycks ha en god uppfattning om de problem och hinder som det står inför.

3.4 Lärosätet säkerställer att dess utbildningar utformas och genomförs med tydlig koppling mellan nationella och lokala mål, lärandeaktiviteter och examinationer.

Uppfylld

Lärosätet beskriver i självvärderingen vilka krav som ställs på utbildningar enligt deras riktlinjer för att inrätta utbildningar. Kraven inkluderar att utbildningens mål är tydliga och motsvarar högskolelagens krav; att undervisningen, materialet och examinationsformerna är adekvata för utbildningens innehåll och mål; och att studenter får goda förutsättningar för att uppnå utbildningens mål. För att specifika kurser ska uppnå dessa krav finns det riktlinjer för hur lärandemål ska formuleras, i lärosätets instruktion till kursplanemall. Enligt lärosätet ska FoUN:s utbildningsutvärderingar behandla att utbildningarna har en tydlig koppling mellan lokala och nationella mål, lärandeaktiviteter och examinationer.

Ett tydligt inslag i den högskolepedagogiska utbildningen är att den planeras utifrån konceptet konstruktiv länkning, där stor vikt läggs vid att koppla samman och samordna lärandemål, aktiviteter och examination. Lärosätet har även detta tema som en särskild del av utbildning av examinatorer.

Som ett konkret exempel på åtgärder kring detta tema lyfter lärosätet bland annat fram Officersprogrammet. I samband med att programmet reviderades länkade man samman examensmål och utbildningsmål, och resultatet låg sedan till grund för utvecklingen av skedesmål. Ett "skede" avser ett längre block i utbildningen. Skedesmålen användes sedan för att utforma kurser och innehåll för officersexamens 17 examensmål. Mot denna bakgrund togs sedan kursplanerna fram. Inom ämnet krigsvetenskap beskrivs även bland annat hur kopplingen mellan lärandemål, aktiviteter och examinationer diskuteras i ämnesrådets utbildningsutskott vid föredragning av kursbeskrivning och kursvärdering.

Försvarsmakten är beställare och avnämare av många reguljära utbildningar och uppdragsutbildningar, och dess målsättningar följs mycket bra samtidigt som lärosätet har en kontinuerlig dialog med Försvarsmakten. Att detta samarbete fungerar väl har blivit tydligt vid platsbesöken och är något som genomsyrar självvärderingen och intervjuerna i allmänhet.

Bedömargruppen konstaterar att Försvarshögskolan genom rutiner och processer skapar förutsättningar för studenter att uppfylla utbildnings- och examensmålen. När man inrättar utbildningar finns en tydlig koppling mot mål och aktiviteter. Detta ska följas upp i alla utbildningsutvärderingar och självvärderingen lyfter goda exempel från verksamheten. Lärosätet lägger vikt vid konstruktiv länkning i sin högskolepedagogiska verksamhet, och det ger även en god grund för lärare och examinatorer att bistå studenterna.

Ett utvecklingsområde är att utveckla och förtydliga hur kopplingen mellan nationella och lokala mål, lärandeaktiviteter och examinationer avses att följas upp i FoUN:s utbildningsutvärderingar.

3.5 Lärosätet säkerställer att varje student och doktorand ges goda förutsättningar att genomföra utbildningen inom planerad studietid.

Uppfylld

I självvärderingen framgår att det inte finns en "enhetlig systematisk central process" för att följa upp att studenter och doktorander har goda förutsättningar för att genomföra sina utbildningar inom planerad studietid. Grunden i arbetet med att få studenterna att slutföra studierna inom planerad tid uppges vara det utbildningsnära kollegiala kvalitetsarbetet inom ämnen, kurser och program.

Studievägledare stödjer studenterna i att genomföra utbildningarna. Lärosätet uppger i självvärderingen att ytterligare en studievägledare ska anställas och man ska även påbörja ett mer aktivt arbete med att följa upp programstudenters resultat i Ladok. Bedömargruppen ser positivt på utökningen av antalet studievägledare och att uppföljningen av studieresultat görs mer aktivt.

För att alla studenter ska ha förutsättningar att genomföra sin utbildning inom planerad studietid erbjuds studenter med olika funktionsnedsättningar möjlighetatt ta del av en särskild mentorsverksamhet. Syftet är att de ska få stöd för att planera och strukturera studierna. Vidare erbjuds olika typer av stödprogram för studenter med funktionsnedsättning.

I samband med att anslag fördelas får kurser och program uppdrag om att uppnå en viss genomströmning, något som följs upp vid tertialuppföljningarna. Som stöd för institutionernas analys sänder högskoleförvaltningen ut statistik till institutionerna över hur många studenter som slutfört sin utbildning. Inför fördelning av anslag analyseras sedan utfallet. I självvärderingen beskriver också lärosätet att kurs- och programvärderingar är viktiga för att uppmärksamma problem med genomströmningen.

Bedömargruppen anser att lärosätet har processer för att ta fram information för att följa upp att studenter och doktorander genomför sina utbildningar inom planerad tid. Lärosätet har uppmärksammat specifika förändringsbehov och genomfört åtgärder för att tillgodose dem. Bedömargruppen har inte uppfattat att avsaknaden av en enhetlig systematisk process på detta område hindrar lärosätet från att uppfylla bedömningsgrunden.

3.6 Utifrån genomförda uppföljningar vidtar lärosätet de åtgärder som krävs för att förbättra och utveckla utbildningarna.

Inte uppfylld

Av självvärderingen och intervjuerna framgår att regelmässiga kurs- och programutvärderingar genomförs och används för att följa upp och förbättra enskilda kurser och program. Inom de militära programmen tas programutvecklingsplaner fram utifrån kurs-, skedes- och programutvärderingar. Institutionerna har också planeringsdagar då de samlar linjechefer, ämnesföreträdare och studierektorer för att följa upp och utveckla verksamheten. Under institutionsdagarna samlas även all personal två gånger per år för utvecklingsarbete och för att skapa ett gemensamt förhållningssätt. Vidare beskrivs i självvärderingen hur rektor vid ordinarie tertialuppföljning följer upp de utbildningsutvärderingar som genomförts samt samtliga åtgärdsplaner.

Flera lärare, forskare och chefer tog under intervjuerna upp sina specifika och individuella åtgärder för att utveckla utbildningarna och verksamheten. Lärosätets utbildningar, kurser och ämnen är unika, men en viss enhetlighet och standardisering kan förstärka kvalitetsarbetet.

Som tidigare uppmärksammats angående ansvarsfördelningen på lärosätet kom det under platsbesöken fram kritik mot relationen mellan kollegiala organ och linjeorganisationen. Linjeorganisationen, bland annat institutionschefer och enhetschefer, uppfattar att den trots sitt kvalitetsansvar tappar kontrollen över sakfrågor när de kollegiala organen blir sakägare. Och de kollegiala organen saknar kontroll över de resurser som behövs för att genomföra de beslut som man fattar. På institutionsnivå försöker man bemästra denna problematik genom att införa institutionsråd. När relationsproblemet avser organ på olika organisationsnivåer inom lärosätet tillkommer nivåproblematiken, till exempel relationen mellan FoUN på central nivå och linjechefer på institutionsnivå. Lärosätet anger i självvärderingen att det på central nivå finns ett behov av att utveckla systematiken i återkopplingen mellan olika nivåer, vilket även vid intervjuerna bekräftats vara ett problem.

Bedömargruppen anser att lärosätet behöver förtydliga och utveckla hur det säkerställer att åtgärder i utbildningar genomförs. En av aspekterna som lärosätet bör utreda är kommunikationen kring uppföljningar och åtgärder mellan organisationsnivåerna. En annan är hur lärosätet säkerställer och följer upp att beslutade åtgärder faktiskt genomförs, om det finns någon kontrollfunktion för detta och huruvida den i sådant fall är ändamålsenlig.

Utifrån underlagen anser bedömargruppen att det inte är tydligt hur lärosätet systematiskt tar fasta på resultaten av uppföljningar och utvärderingar. Bedömargruppen instämmer i lärosätets bedömning i självvärderingen, att åtgärdsplanen ska vara tidsatt och infogas i organisationsenhetens handlingsplan, eftersom det i de flesta fall är organisationsenhetscheferna som ska genomföra åtgärderna. Men lärosätet behöver vidareutveckla hur det säkerställer att åtgärder genomförs. Bedömargruppen anser att lärosätet bör förstärka uppföljningen samt återkopplingen av kurs- och programvärderingar, beslut och åtgärder, för att säkerställa implementering av de åtgärder som genereras av kvalitetsarbetet i linjeorganisationen och de kollegiala organen.

3.7 Åtgärder som planeras eller genomförs för att förbättra och utveckla utbildningarna kommuniceras på ett ändamålsenligt sätt med relevanta intressenter.

Inte uppfylld

Enligt självvärderingen kommuniceras åtgärder regelbundet i anknytning till kurs- och programvärderingarna. Lärosätet menar vidare i självvärderingen att åtgärdsplanerna som tas fram i samband med FoUN:s granskningar kommuniceras brett på högskolan. De tar också upp kommunikation mot Försvarsmakten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), bland annat genom att dessa deltar med representanter i bland annat FoUN och programråd. Lärosätet pekar även på behovet av en studentportal och att en sådan är under utveckling. Under platsbesöket beskrevs vidare att lärosätets syfte med studentportalen är att få bättre möjlighet att informera studenterna.

Under platsbesöken framkom många goda exempel på hur lärare kommunicerar med sina studenter om kursvärderingar och förändringar. Inom främst de militära utbildningarna finns en väl fungerande process och struktur för kursvärderingar, inklusive arbetet med handlings- och åtgärdsplaner. Kursvärderingarna har dessutom hög svarsfrekvens för de militära utbildningarna, medan den är lägre för de civila. Bedömargruppen anser däremot att det under platsbesöken blev tydligt att kommunikationen kring åtgärder på lärosätet inte är tillräckligt systematisk för att säkerställa att samtliga studenter får relevant information. Bedömargruppen uppfattar därför lärosätets kommunikationsarbete som passivt och begränsat. Det upplevs som otydligt hur information om åtgärder ska föras vidare till de relevanta intressenterna, vilket beror på att relativt många organ och instanser är inblandade i lärosätets kvalitetsarbete. Det är således särskilt viktigt att de beslutande organen kommunicerar på ett väl fungerande sätt och att mottagare av informationen är medvetna om de har ett ansvar att föra den vidare.

Ett utvecklingsområde för lärosätet är att tydliggöra ansvaret för kommunikationsfrågor i de olika beslutande organen och att tydliggöra processen för kommunikationen av åtgärder. Bedömargruppen anser dessutom att det bör tydliggöras att linjechefer bör ha ansvaret för att kommunicera kvalitetsrelaterade beslut. Lärosätets kommunikationsavdelning kan vara ett gott stöd för ledningen i det arbetet.

En styrka är att lärosätet har uppmärksammat dessa problemområden och gett förslag på förbättrade rutiner, bland annat att ta fram en gemensam kursvärderingsmall, att institutionerna aktivt ska arbeta för att säkerställa att kursvärderingar genomförs på samtliga kurser och att studenter informeras om resultaten och eventuella beslut om åtgärder. Resultaten ska även publiceras på lärosätets webbplats och på så sätt tillgängliggöras för befintliga och presumtiva studenter. Här kan även den tilltänkta studentportalen spela en roll i kommunikationen. Bedömargruppens uppfattning är att kommunikationen på den utbildningsnära nivån i allmänhet fungerar väl. Lärosätet har dessutom identifierat brister och kommit med förslag på åtgärder. Ytterligare en styrka är den nära dialogen med Försvarsmakten kring förbättrings- och utvecklingsåtgärder inom officersutbildningarna.

Bedömargruppen anser att denna bedömningsgrund inte är uppfylld. Anledningen är att lärosätet i dagsläget saknar en helhetssyn för att definiera, presentera och systematisera lärosätets ambition när det gäller att kommunicera kvalitetsrelaterade åtgärder. Bedömargruppen vill dock återigen lyfta fram att det finns flera goda exempel från verksamheten, särskilt från officersutbildningarna, där kommunikationen mellan studenter och lärare eller ledning fungerar väl. Lärosätet har även visat att det är medvetet om vilka problemområden som finns. Lärosätet behöver således fortsätta att utveckla sitt kommunikationsarbete så att det på ett systematiskt sätt säkerställer att samtliga relevanta intressenter får del av nödvändig information, oavsett organisationstillhörighet, organisationsnivå, program eller kurs.

Ansvarig utredare:
Henrik Holmquist