Högskolekollen

Hur står det till med kvaliteten inom högskolan? Här hittar du resultatet från UKÄ:s olika kvalitetsgranskningar.

Favoriter

Du har inga favoriter i din lista

Så här söker du i Högskolekollen

Här förklarar vi hur du kan söka fram granskningsresultat.

Till en början ser du de 10 senaste granskningarna som har publicerats. Vill du se fler klickar du på Visa fler (då laddas 10 till) eller Visa alla om du vill få fram alla resultat.

Filtrera så här

För att hitta en särskild granskning finns det en rad alternativ i vänstermenyn. Du kan välja mellan följande:

  • Typ av granskning
  • Universitet/Högskola
  • Examen/Utbildning
  • Fritext. Fritextsökningen baseras på: universitet/högskola, utbildning eller diarienummer.

Under Avancerat filter kan du göra en ännu mer specifik sökning.

  • Bedömningsområde. I träfflistan visas alla granskningar som innehåller det bedömningsområde som du har valt. Du kommer inte direkt in i yttrandet till den del som handlar om bedömningsområdet. Klicka på Genvägar om du snabbt vill ta dig vidare till bedömningsområdena.
  • Omdöme
  • Statlig/privat högskola

Du kan välja flera alternativ under varje filter. Till höger vid varje val ser du en siffra som visar hur många granskningar som finns.

När du gjort dina önskade val klickar du på Visa resultat. Resultaten visas som "kort" till höger, eller under filtret om du använder en mobiltelefon.

Du kan lägga till fler alternativ i filtret om du vill utöka din sökning.

För att börja om en sökning klickar du på Rensa valda urval eller på namnet Högskolekollen ovanför filtret.

Bedömningsområde: Förutsättningar
Tillbaka till granskningar Skriv ut Spara som favorit

Kvalitetssäkringsarbete Bedömningsområde: Förutsättningar

Ifrågasatt
Publicerad: 2019-10-21
Lärosäte: Försvarshögskolan
Typ av examen: Lärosätesgranskning
Typ av granskning: Granskning av lärosätets kvalitetsarbete

Förutsättningar

Bedömningsområde: Förutsättningar

Bedömning med motivering: Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet:

Tillfredsställande

Lärosätet arbetar systematiskt för att de utbildningar som erbjuds ska ha förutsättningar för att hålla hög kvalitet. Det är också en styrka att regler och processer kring rekrytering har upprättats och följs upp i det interna kvalitetssystemet. På grund av lärosätets särpräglade inriktning är det inom vissa områden svårt att finna relevant kompetens. Rekryteringsprocesserna i sig är dock välutvecklade och det examenstillstånd på forskarnivå som lärosätet nyligen fick kan på längre sikt bidra till den egna kompetensförsörjningen. Lärosätets möjlighet till återväxt av undervisande personal inom de militära ämnena hänger delvis samman med prioriteringar och ambitioner hos Försvarsmakten och dess anställda, vilket är en aspekt som inte ska underskattas, men som ligger delvis utanför lärosätets kontroll.

Undervisande personal erbjuds och deltar i kompetensutvecklingsinsatser som rör högskolepedagogik, ämnesfördjupning och professionskompetens, de två senare även för att skapa kunskap och förståelse mellan militära och civila ämnesområden. I den utbildningsnära verksamheten finns forum för kollegial diskussion och kontinuerlig utveckling av utbildningarna som fungerar väl. Dialogklimatet inom kollegiet och mellan kollegiet och studenterna uppfattas också som gott. Detsamma gäller dialogerna mellan lärosätet och dess huvudsakliga externa samarbetspartner tillika uppdragsutbildningsbeställare, Försvarsmakten.

Utbildningarna drar i viss utsträckning nytta av möjligheterna att arbeta över ämnes- och programgränser, även om man också själv ser outnyttjad potential för ytterligare synergier mellan militära och civila utbildningar. Detta är ett tydligt exempel på hur lärosätet drar nytta av kompletterande kompetenser för att skapa förutsättningar för utbildning av hög kvalitet. Behov av infrastruktur, studentstöd och läranderesurser identifieras via flera olika funktionella kanaler och hanteras tillfredsställande. Detta följs också upp i de utbildningsutvärderingar som lärosätet regelbundet ska genomföra i enlighet med sitt kvalitetssystem. Lärosätet identifierar själv ett utvecklingsbehov vad gäller systematik i informationsinhämtning, bedömning, återkoppling och samordning, i vilket bedömargruppen instämmer.

Bedömargruppen har identifierat följande utvecklingsområden:

  • Vidareutveckla dialogen med Försvarsmakten om behovet av undervisande personal med militär kompetens och disputerade officerare.
  • Utveckla formerna för systematik i informationsinhämtning, bedömning, återkoppling och samordning vad gäller infrastruktur, studentstöd och läranderesurser.

Bedömningar av bedömningsgrunder:

2.1 Lärosätet säkerställer att den undervisande personalens kompetens motsvarar utbildningsverksamhetens behov.

Uppfylld

Lärosätet har riktlinjer för bemanning vid inrättande av utbildningar, vilka följs upp av FoUN i samband med utbildningsutvärderingar, där de bland annat efterfrågar hur lärarkompetensen säkerställs. Kontinuerliga kompetensutvecklingsinsatser beskrivs både i självvärderingen och under intervjuerna.

Rekryteringsprocessen följer den akademiska traditionen med beredning i ämnesråd, Förslagsnämnden för anställningsärenden och FoUN, samt en sakkunnigprövning av vetenskaplig och pedagogisk skicklighet, vilket kan betraktas som en del i kvalitetssäkringen. Den nyvunna examensrätten för utbildning på forskarnivå är en åtgärd som möjliggör till- och återväxt av disputerade lärare. Perspektivet här är, för Försvarshögskolan, mycket långsiktigt. I det kortare perspektivet löses bemanningsproblem i vardagen genom exempelvis timanställningar.

Företrädare för lärosätet uttrycker vid intervjuerna att lärarna är deras viktigaste tillgång och helt centrala i kvalitetsarbetet kring utbildningarna. Samtidigt framkommer det att rekrytering och bemanning är ett påtagligt problem, i synnerhet för de mer militärt inriktade ämnena. Lärosätet har i självvärderingen och under intervjuerna gjort en egen analys av varför det är svårt att finna lärare med relevant kompetens, och resultatet följer tre huvudsakliga spår: Lärosätet är nationellt och ibland även internationellt unikt i sin inriktning, kombinationen av professionskompetens och akademisk kompetens är ovanlig, och den viktigaste samarbetspartnern i rekryteringsfrågor – Försvarsmakten – har i dagsläget ett eget bemanningsproblem och har därmed svårare att också tillgodose andra organisationers behov av kompetens. Lärosätet har god insikt i problematiken, starka incitament för att lösa den och det läggs mycket tid och kraft på både rekryterings- och kompetensutvecklingsarbetet, vilket framgår av både självvärderingen och intervjuerna med lärosätesföreträdare på alla nivåer.

Bedömargruppen anser att lärosätet visat att det finns styrdokument, systematiska processer, uppföljningar, dialoger och återkopplings-åtgärdsloopar, liksom insikt i och kunskap om utmaningarna som finns kring bemanningen, som säkerställer den undervisande personalens kompetens.

2.2 Lärosätet tillhandahåller en främjande miljö som ger undervisande personal möjlighet att utveckla såväl sin pedagogiska kompetens som sin ämneskompetens, samt förutsättningar att bedriva sitt arbete på ett effektivt sätt.

Uppfylld

Bedömargruppen anser att lärosätet i självvärderingen och intervjuerna visat att det bedrivs ett aktivt arbete med att utveckla en främjande, akademisk miljö. I intervjuerna har det gjorts tydligt att den process som akademiseringen av de militära utbildningarna har inneburit har drivit på denna utveckling och medvetandegjort de steg som behöver tas för att kunna upprätthålla en främjande miljö. Som exempel kan nämnas seminarier där vetenskapligt kompetenta lärare får möjlighet att vidareutveckla sin kunskap om det militära området, och vice versa.

Den högskolepedagogiska utbildningen har nyligen arbetats om och samtliga lärare har möjlighet att gå kurserna, vilket också lyfts fram i intervjuerna, inte minst av studeranderepresentanterna. Lärarna själva anger vid intervjuerna att kurserna är mycket värdefulla och uppskattade samt både skapar förutsättningar för och bidrar till det högskolepedagogiska utvecklingsarbetet. I vardagen innebär detta exempelvis utöver den obligatoriska högskolepedagogiska utbildningen – kollegiala pedagogiska diskussioner i ämnesråd, utbildningsutskott, pedagogiskt forum och vid utvecklingsdagar, samt engagemang i kursutveckling. Här drar man nytta av lärosätets storlek, där små lärarkollegier ökar möjligheten till informella, kollegiala diskussioner.

Studenternas återkoppling är en viktig del av uppföljningen av lärarnas arbetsinsats. Av intervjuerna framgår att lärarna, utöver kursvärderingar, skapar andra tillfällen i undervisningen att få feedback från studenterna. Studenterna å sin sida anser att lärarna i många fall tar till sig av denna feedback. Lärarnas möjlighet till kompetensutveckling kan variera, som en konsekvens av skillnader mellan ämnen och utbildningar i mängd lärarledd tid, och skillnader i finansiering mellan civila och militära utbildningar.

Den egna forskningen och seminarieverksamheten är en förutsättning för lärarnas ämneskompetens. Det framgår i både självvärdering och intervjuer att det finns både seminarieverksamhet och workshoppar om att ansöka om externa forskningsbidrag, samt stöd till enskilda forskare från ämnesprofessorerna. Den gynnsamma situationen med öronmärkta forskningsmedel från försvaret ger möjlighet att dela ut en pott som riktas mot forskning som det finns behov av, vilket skapar förutsättningar för lärare att bedriva forskning. Utifrån tanken om fri forskning är det förstås möjligt att ha synpunkter på ett sådant system. Å andra sidan resulterar det sannolikt i att fler lärare kan vara forskningsaktiva, vilket bidrar till utbildningens forskningsförankring. Här är det centralt att lärosätet arbetar för att stötta lärarna i vetenskapligt förhållningssätt och integritet.

Ansvaret för lärarnas och lärarkollegiets utveckling varierar mellan organisatoriska enheter och ligger till exempel på studierektor, avdelningschef, programledning eller ämnesprofessorer. Lärosätet anger i självvärderingen att det finns ett behov av att utveckla de centrala processerna för att möjliggöra återkoppling mellan olika nivåer. Intervjuerna har bekräftat den problembilden. Lärosätet anser sig också ha behov av att utveckla systematiken vad gäller återkoppling och åtgärder, trots att denna funktion redan borde finnas i och med FoUN:s utbildningsutvärderingar, som omfattar uppföljning av att lärosätet tillhandahåller en främjande miljö. Här, som på många andra ställen, anger lärosätet att införandet av institutionsråd kan vara lösningen.

2.3 Lärosätet säkerställer att infrastruktur och studentstöd är ändamålsenliga för studenternas och doktorandernas lärande.

Uppfylld

Ansvaret för infrastruktur och studentstöd ligger, enligt självvärderingen, framför allt på lärosätets centrala förvaltning i form av Forsknings-, utbildnings- och studentavdelningen (FUS) samt Anna Lindh-biblioteket. Studievägledningen är placerad inom FUS och där hanteras även stödprogram för studenter i allmänhet, och studenter med funktionsnedsättning i synnerhet. Bibliotekets främsta roll i detta sammanhang är att stötta studenternas informationskompetens samt systemägarskap för lärosätets digitala lärplattform. Rekryteringen av ytterligare en studievägledare, efter att behovet identifierats bland annat i lärosätets utbildningsutvärderingar, är en styrka och visar på lärosätets lyhördhet och förmåga att anpassa verksamheten efter studenternas behov.

Infrastrukturella behov och studentstödsbehov lyfts vid utbildningsmöten, där lärosätets relevanta aktörer, inklusive studenter, är representerade. Motsvarande diskussion kring bibliotekets service förs vid vicerektors utbildningsråd. Behov kan även lyftas i kurs- och programvärderingar. Frågor kring infrastruktur och studentstöd följs också upp i FoUN:s utbildningsutvärderingar. Lärosätet anser sig dock alltjämt ha behov av att bättre systematisera informationsinhämtning, bedömning, återkoppling och samordning.

Bedömargruppen instämmer i lärosätets bedömning av utvecklingsbehov, men anser att lärosätet i tillräckligt hög grad tillhandahåller både infrastrukturella resurser och stöd till sina studenter och doktorander.

2.4 Lärosätet säkerställer att det finns tillräckliga läranderesurser och att dessa används på ett effektivt sätt.

Uppfylld

Ansvaret för att tillgodose studenters och lärares behov av läranderesurser ligger, enligt självvärderingen, framför allt på Anna Lindh-biblioteket. Inriktningsbeslut om e-resurser fattas av FoUN efter beredning av biblioteket, och systematiken kring denna process tycks välutvecklad. Biblioteket ger kurser i informationssökning och kommer att vara involverat i den nyinrättade utbildningen på forskarnivå. Den insatsen anser bedömargruppen skulle kunna utvecklas för att stötta även andra forskande medarbetare vid lärosätet.

Tillgången på handledare i verksamhetsförlagd utbildning (VFU) är god, enligt självvärderingen. Samarbetet mellan lärosätet och Försvarsmakten framstår under intervjuerna också som gott och förtroendefullt, vilket bör vara en förutsättning för att den omfattande VFU-verksamheten ska fungera. Lärosätet har identifierat kursvärderingsprocessen för VFU inom Officersprogrammet som bristfällig. Processen har dock omarbetats och den nya modellen testas för närvarande, och lärosätet har egna goda exempel i andra utbildningar att lära av. I självvärderingen för FoUN:s utvärdering av Officersprogrammet anges också att studenterna arrangerar en konferens två gånger per år för att diskutera VFU-relaterade frågor, där också programledningen deltar. I samma självvärdering har variationer i lärarkompetens inom VFU identifierats som en brist, men det finns förslag på åtgärder och en tidsplan för att genomföra dessa, vilket bedömargruppen ser som positivt. Det finns med andra ord en förbättringsprocess där lärosätet har identifierat styrkor och svagheter, givit förslag på och beslutar om åtgärder samt har tid för återrapportering. Det är för tidigt för att säga om hela processen är funktionell för att driva förbättringar, men bedömargruppen gör bedömningen att processen i sig utgör ett systematiskt förbättringsarbete.

För militära studenter på grundnivå och avancerad nivå finns mentorer från Försvarsmakten. Även de civila studenterna har tillgång till mentorer i form av andra studenter, enligt dokumentation i samband med FoUN:s utvärdering av kandidatprogrammet i statsvetenskap/militärhistoria. Detta betraktar bedömargruppen som mycket positivt.

Även inom detta område ser lärosätet att den systematiska uppföljningen, återkopplingen och samordningen har potential att bli bättre. Bedömargruppen delar lärosätets bedömning, men anser att lärosätet genom de processer som är på plats säkerställer att det finns tillräckliga läranderesurser och att dessa används på ett effektivt sätt.

Ansvarig utredare:
Henrik Holmquist