Högskolekollen

Hur står det till med kvaliteten inom högskolan? Här hittar du resultatet från UKÄ:s olika kvalitetsgranskningar.

Favoriter

Du har inga favoriter i din lista

Så här söker du i Högskolekollen

Här förklarar vi hur du kan söka fram granskningsresultat.

Till en början ser du de 10 senaste granskningarna som har publicerats. Vill du se fler klickar du på Visa fler (då laddas 10 till) eller Visa alla om du vill få fram alla resultat.

Filtrera så här

För att hitta en särskild granskning finns det en rad alternativ i vänstermenyn. Du kan välja mellan följande:

  • Typ av granskning
  • Universitet/Högskola
  • Examen/Utbildning
  • Fritext. Fritextsökningen baseras på: universitet/högskola, utbildning eller diarienummer.

Under Avancerat filter kan du göra en ännu mer specifik sökning.

  • Bedömningsområde. I träfflistan visas alla granskningar som innehåller det bedömningsområde som du har valt. Du kommer inte direkt in i yttrandet till den del som handlar om bedömningsområdet. Klicka på Genvägar om du snabbt vill ta dig vidare till bedömningsområdena.
  • Omdöme
  • Statlig/privat högskola

Du kan välja flera alternativ under varje filter. Till höger vid varje val ser du en siffra som visar hur många granskningar som finns.

När du gjort dina önskade val klickar du på Visa resultat. Resultaten visas som "kort" till höger, eller under filtret om du använder en mobiltelefon.

Du kan lägga till fler alternativ i filtret om du vill utöka din sökning.

För att börja om en sökning klickar du på Rensa valda urval eller på namnet Högskolekollen ovanför filtret.

Bedömningsområde: Förutsättningar
Tillbaka till granskningar Skriv ut Spara som favorit

Kvalitetssäkringsarbete Bedömningsområde: Förutsättningar

Godkänt med förbehåll
Publicerad: 2019-10-21
Lärosäte: Sophiahemmet högskola
Typ av examen: Lärosätesgranskning
Typ av granskning: Granskning av lärosätets kvalitetsarbete

Förutsättningar

Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Tillfredsställande.

Lärosätet säkerställer förutsättningar för lärandet via utarbetad rekryterings- och medarbetarprocess för analys av kompetensbehov och kompetensförsörjning. Det är viktigt att lärosätets till att alla lärare når de moderata kraven på högskolepedagogisk utbildning (7,5 hp) som är uppställda, men lärosätet rekommenderas att på sikt höja kravet på högskolepedagogisk kompetens. Det är är nödvändigt att lärosätet säkerställer tillgången till högskolepedagogisk utbildning. Lärosätet har vidtagit åtgärder för att säkerställa forskarkompetens och den forskarutbildade personalen utgör mer an hälften av den akademiska personalen. Samverkansmöten och kollegial dialog med låg tröskel utgör en styrka i förbättringsarbetet och bidrar till att sprida både kompetens och god praxis i högskolan. Infrastruktur och studentstöd är ändamålsenliga och lärosätet har gjort nödvändiga satsningar på labbmiljöer, verksamhetsintegrerat lärande, verksamhetsförlagd utbildning, digitalisering och moderna lärmiljöer. Ett område som kräver speciell uppmärksamhet är det informations- och kommunikationstekniska (IKT) stödet till studenterna.

Bedömargruppen anser att lärosätet har följande styrkor inom bedömningsområdet Förutsättningar:

  • Systematik i rutiner och processer för analys av kompetensbehov och kompetensförsörjning
  • Kollegiala samverkansmöten och låg tröskel för dialog mellan olika aktörer kring läranderesurser
  • En främjande miljö som stöder medarbetarnas kompetensutveckling
  • Ett individuellt och studentcentrerat bemötande
  • Ändamålsenlig infrastruktur och väl fungerande studentstöd.

Bedömargruppen anser att lärosätet har följande utvecklingsområden inom bedömningsområdet Förutsättningar:

  • Att fullfölja arbetet med långsiktiga strategiska kompetensförsörjningsplaner och arbetsbeskrivningar med tydlig ansvarsfördelning
  • Att fastslå tillräckligt höga krav på formell pedagogisk kompetens i anställningsordningen
  • Att skapa etablerade möjligheter för formell pedagogisk kompetensutveckling
  • Att systematiskt ta tillvara resultaten från medarbetarundersökningen
  • Att vidareutveckla IKT-stödet till studenter

Bedömningar av bedömningsgrunder:

Lärosätet säkerställer att den undervisande personalens kompetens motsvarar utbildningsverksamhetens behov.

Uppfylld.

Lärosätet anger i självvärderingen som kriterier för rekrytering den sökandens formella kompetens, utvecklingspotential och personliga egenskaper som grund för en helhetsbedömning som svarar mot högskolans behov, vilket är fastställt i högskolans rekryteringspolicy. Lärosätet har också utarbetat en standardiserad introduktionsprocess och checklista för att stödja nyanställdas introduktion i arbetet. Bedömargruppen berömmer detta arbete. Vidare framkom vid platsbesök och i handlingsplan för kvalitetsarbetet 2018 att utarbetande av en anställningsordning för undervisande personal pågår, vilket bedömargruppen anser är väl behövligt. Bedömargruppen rekommenderar att högskolans anställningsordning tydligt fastslår krav på tillräckligt hög pedagogisk kompetens.

Lärosätet har utarbetat och tagit i bruk en medarbetarprocess som beskrivs i självvärderingen med tydliga rutiner och processer för behovsanalys, rekrytering och introduktion av nyanställda, för att säkerställa att personalens kompetens motsvarar verksamhetens behov. Vidare vill lärosätet säkerställa opartiska och transparenta processer från och med att ett behov identifierats till och med att en anställning upphör. Bedömargruppen anser att detta arbete har genomförts på ett bra sätt.

Lärosätet anger i självvärderingen som utgångspunkt för att säkerställa att kompetensen motsvarar högskolans behov att det finns en balans mellan pedagogisk, ämnes- och klinisk kompetens. Eftersom högskolans arbetsfördelning möjliggör att undervisande personal kan verka på olika utbildningsnivåer och enheter utnyttjas kompetens på ett flexibelt och effektivt sätt. Lärosätet använder medarbetarsamtal enligt en standardiserad modell som ett verktyg för att identifiera personalens kompetensutvecklingsbehov. Det första platsbesöket bekräftar att medarbetarsamtalen genomförs regelbundet och används för att identifiera utvecklingsområden på både individ- och strategisk nivå. Lärosätet har nyligen utfört en kompetensinventeringsenkät och bedömargruppen konstaterar att resultaten av analysen från kompetensinventeringsenkäten utnyttjats vid uppgörandet av högskolans långsiktiga plan för kompetensförsörjning.. Bedömargruppen rekommenderar att högskolan fortsätter att vidareutveckla tillämpningen av planen på ett systematiskt sätt. Lärosätet anger i självvärderingen att arbetsbeskrivningar med tydligt uttalade ansvarsområden utgör en förutsättning för ändamålsenlig utnyttjande av personalens kompetens och klar ansvarsfördelning i arbetet. Lärosätet har identifierat och åtgärdat brister i arbetsbeskrivningar och uppdatering av centrala arbetsbeskrivningar bland annat för lektorer och adjunkter. Bedömargruppen framhåller vikten av att lärosätet slutför detta arbete med hög prioritet.

Vid det första platsbesöket gavs belägg för att dekanerna, som har ansvar för kvaliteten i utbildningen och forskningen, diskuterar kompetensbehov på en strategisk nivå i ledningsgruppen med prefekterna, som har operativt personal- och budgetansvar. Styrelsens högskoleutskott och lärosätets ledningsgrupp analyserar kompetensbehov på en övergripande nivå i dialog mellan rektor, prefekter, dekaner och övriga enhetschefer, medan prefekten via den terminsvisa planeringen av utbildningen ansvarar för kompetensförsörjning och för att medarbetarnas resurser utnyttjas på ett ändamålsenligt sätt. Bedömargruppen anser att processen för att vidta åtgärder utgående från identifierade kompetensbehov är ändamålsenlig.

Bedömargruppen finner denna bedömningsgrund uppfylld, men rekommenderar vidareutveckling av anställningsordning, arbetsbeskrivningar och planen för kompetensförsörjning- och utveckling.

Lärosätet tillhandahåller en främjande miljö som ger undervisande personal möjlighet att utveckla både sin pedagogiska kompetens och sin ämneskompetens samt förutsättningar att bedriva sitt arbete på ett effektivt sätt.

Uppfylld.

Lärosätet anger i självvärderingen att kompetensutveckling i form av utbildning, forsknings- och utvecklingsarbete ska ingå i all undervisande personals arbete. Årliga medarbetarsamtal ligger som grund för ledningsgruppens arbete med strategisk kompetensförsörjning och kompetensutveckling. Medarbetarsamtal genomförs enligt en samtalsmall och följs upp halvårsvis för att säkerställa god fysisk och psykosocial arbetsmiljö och strategisk planering för lärares pedagogiska och ämnesmässiga kompetensutveckling i relation till utbildningsverksamhetens behov. Lärosätet följer upp förhållandet mellan kompetens och arbetsuppgifter, vilka kompetensutvecklande aktiviteter medarbetaren deltagit i, stödet från chefen och organisationen och hur man spridit kunskap till kolleger. Platsbesöken bekräftar att medarbetarsamtalen utgör en viktig metod för att identifiera kompetensutvecklingsbehov för den enskilde medarbetaren. Vid lärosätet förs också avslutningssamtal med närmaste chef enligt standardiserad blankett, men bedömargruppen kan inte se hur informationen från dessa samtal används i kvalitetsarbetet och rekommenderar därmed lärosätet att se över detta.

Självvärderingen anger att kompetensutveckling kan innebära att följa pedagogik, forskning och utveckling inom ämnesområdet, författa egna utbildnings- respektive forskningsrapporter, delta i vetenskapliga sakkunnighetsuppdrag eller annan kompetensutveckling. Självvärderingen anger vidare att arbetskommitténs arbete med fysisk och psykosocial arbetsmiljö som bygger på den årliga medarbetarundersökningen är centralt i skapandet av goda förutsättningar för att arbetet ska bedrivas på ett effektivt sätt. Andra aspekter av effektivt arbetssätt som samarbetsmodeller, ibruktagandet av digitala verktyg och nya undervisningsmetoder berörs mera knapphändigt. Bedömargruppen noterar att medarbetarundersökningen ses som ett viktigt verktyg för att utveckla ledarskapet, medarbetarskapet och den personliga situationen. Under platsbesöken lyftes samverkansmöten och kollegial dialog upp som arenor där medarbetarundersökningens resultat utnyttjas för förbättring och återkopplingen på olika nivåer, men det förblir oklart för bedömargruppen hur systematiskt arbetet är. Bedömargruppen rekommenderar lärosätet att se över detta och definiera hur medarbetarundersökningen på ett systematiskt sätt utgör underlag för kvalitetsarbete.

Lärosätet beskriver i självvärderingen ett stort utbud av samverkansmöten på olika nivåer som medarbetardag, personalmöten, chefsträffar, workshops och seminarier samt högskolepedagogiskt och forskarkollegium. Under platsbesöken gavs belägg för att samverkansmötena upplevs vara ändamålsenliga och närheten till kolleger ses som en styrka i förbättringsarbetet. Vidare framkom att man tagit i bruk digitala verktyg (som teams och zoom) för att göra mötena mindre belastande, smidigare och effektivare. Bedömargruppen menar att högskolans aktiva kollegiala dialog med låg tröskel för kontaktagande med stor sannolikhet bidrar till att sprida både kompetens och god praxis i högskolan, vilket delvis kompenserar för de brister på systematik i kvalitetsarbetet som ännu finns.

Arbetet med att stödja utvecklingen av pedagogisk kompetens och stöd i användandet av digitala verktyg beskrivs i självvärderingen som belägg för hur högskolan stöder kompetensutveckling. Lärosätet har identifierat ett behov av att inventera personalens kompetens vid högskolans två institutioner, vilket genomfördes via enkät. På basen av enkäten har lärosätet upprättat ett utkast till en långsiktig kompetensförsörjningsplan. Vid institutionerna har också framkommit ett klart behov av att vidta åtgärder för att stödja den pedagogiska kompetensutvecklingen internt eller med externt expertstöd, eftersom bara hälften av personalen kommer upp till en nivå på 7,5 högskolepoäng i högskolepedagogik. Bedömargruppen uppmuntrar detta arbete och förespråkar att de planerade åtgärderna för att möjliggöra pedagogisk kompetensförhöjning på 7,5 alternativt 15 högskolepoäng ges hög prioritet.

Lärosätet ger i självvärderingen belägg för att man vidtagit åtgärder för att säkerställa forskarkompetensen. Den forskarutbildade personalen uppgår till mer än 50 procent. Vid platsbesöken bekräftas att forskningsverksamheten är aktiv. Sophiahemmet ideell förening (SHIF) stöder forskningsverksamheten med betydande medel. Vidare har man utarbetat rutiner för att stödja de lärare i högskolan som är doktorander vid andra lärosäten.

Bedömargruppen finner denna bedömningsgrund uppfylld, men menar att det är mycket angeläget att utvecklingen av lärarnas högskolepedagogiska kompetens prioriteras.

Lärosätet säkerställer att infrastruktur och studentstöd är ändamålsenliga för studenternas och doktorandernas lärande.

Uppfylld.

Platsbesöken uppvisade flera goda modeller för hur man identifierar studenter i behov av särskilt stöd och sätter in extra resurser i olika skeden av utbildningen. Bedömargruppen fick intrycket av att lärosätet kännetecknas av en stödjande och studentcentrerad miljö, där man aktivt griper in i lärandeproblem. Bedömargruppen noterar flera goda exempel på att programvärderingar utnyttjas på ett systematiskt sätt i uppföljningen av studentstöd, men menar ändå att systematiken i uppföljningen och spridning av vidtagna åtgärder kan vidareutvecklas. Ett gott exempel på god praxis är den integrering av stöd för examensarbete som byggts in i kursen i forskningsmetodik för att stöda studenters slutförande av studierna.

Självvärderingen lyfter fram betydelsen av individuellt och individanpassat stöd. Lärosätet har en heltidsanställd studievägledare och köper in studenthälsotjänster samt har samarbete kring krisstöd och -hantering bland annat med Universitetskyrkan. Både självvärdering och platsbesök ger belägg för att studievägledningen är ordnad på ett ändamålsenligt sätt.

Enligt självvärderingen vill lärosätet vara en hållbar akademisk organisation med digitalisering i fokus, vilket säkerställs genom kontinuerliga investeringar i informationsteknik, moderna lärmiljöer och ändamålsenliga stödformer för lärandet. Bedömargruppen noterar att lärosätet i förhållande till sin storlek utöver examensutbildning har ett omfattande utbud av uppdragsutbildningar, -program och fristående kurser som bedrivs nätbaserat. Eftersom utbildning på doktorsnivå inleds först hösten 2019, har bedömargruppen inte tagit ställning till läranderesurser för doktorander, men konstaterar på basen av självvärderingen att de planer som finns för stöd av doktorander verkar ändamålsenliga.

Självvärderingen anger via ett flertal exempel belägg för att ny teknik och moderna digitala system utnyttjas som naturliga arbetsredskap som kontinuerligt utvecklas både inom examens- och övrig utbildning. Eftersom denna utveckling ställer höga krav på digital kompetens bland både studenter och medarbetare framhåller bedömargruppen att lärosätets IKT-råd, som har ansvar för säkerställandet av infrastruktur och stöd har en synnerligen central roll. Rådet som består av IKT-pedagog, IT-strateg, bibliotekschef, lärarrepresentant, representant från studieadministrativa enheten och studentrepresentant, arbetar kontinuerligt med kvalitets-, utvecklings- och pedagogiska frågor inom IKT-området på basen av en årlig handlingsplan, där rådet under hösten identifierar och planerar aktiviteter som sedan följs upp årligen eftersom IKT ingår som ett eget område i högskolans systematiska (årliga) granskningar.

Bedömargruppen bedömer att studenterna rent generellt får sin röst hörd, trots att platsbesöken visade att studenterna inte deltar aktivt i alla organ där de är representerade. Bedömargruppen fick dock höra om exempel på hur lärosätet stöder studenternas medverkan utan att det ger negativa konsekvenser för studierna. Studentkårens medverkan i IKT-utskottet nämns som ett exempel på studenternas inflytande på utveckling av verksamheten och läranderesurser. Studentinlagan lyfter fram digitaliseringen av högskolan som ett område där det finns potential för förbättringar. Bedömargruppen instämmer i denna bedömning.Studentinlagan och platsbesöken ger belägg för att lärosätet har rutiner för att säkerställa ändamålsenligheten i infrastruktur och stöd i förhållande till studenters lärande. Bedömargruppen har identifierat ibruktagandet av den nya lärplattformen Canvas som ett exempel på en god process för ibruktagandet av en ny teknologi med student- och medarbetarengagemang baserat på systematisk uppföljning och återkoppling. Ett annat exempel är utvecklingen av studenternas intranät i samarbete med kommunikationsenheten. Under platsbesöken framkom att satsningar gjorts på att utveckla stödet både för personal och studenter bland annat genom att anställa en IKT-pedagog (år 2017) och medarbetarna berömmer denna utveckling. Studentinlagan tar upp behov av ökat IKT-stöd. Denna problematik nämns inte i självvärderingen. Bedömargruppen anser att lärosätet utfört ett gott arbete, men fortsatta satsningar på det informations- och kommunikationstekniska stödet i synnerhet till studenter ses som nödvändiga.

Bedömargruppen finner bedömningsgrunden uppfylld, men rekommenderar att högskolan fäster speciell vikt vid IKT-stöd till studenter.

Lärosätet säkerställer ändamålsenliga läranderesurser och att dessa utnyttjas på ett effektivt sätt

Uppfylld.

Lärosätet säkerställer att det finns tillräckliga läranderesurser och att dessa används på ett effektivt sätt, genom kursvärderingar och samverkanmöten mellan stödfunktioner och undervisande personal. Självvärderingen anger kursutvärdering, programutvärdering och riktade utvärderingar som metod för att utveckla kvalitet i undervisningen. Självvärderingen anger vidare studenternas kursutvärdering som central för återkoppling gällande resurser för lärandet, men lyfter fram den låga svarsprocenten som ett område för utveckling. Platsbesöken ger belägg för att kursutvärdering och återkoppling ges, men påvisade också stora variationer mellan olika ämnen.

Verksamhetsintegrerat lärande (VIL) i utbildningarna har hög prioritet vid högskolan och man har inrättat en ny modern studiemiljö som har evaluerats med riktad enkät till studenter och lärare, som grund för vidareutveckling och spridandet a god praxis. Lärosätet har en utsedd VIL-ansvarig med ett uttalat uppdrag att samverka med andra lärosäten, landsting och kommuner i syfte att säkerställa kvalitativt stabila lärmiljöer ute i vården och samsyn kring verksamhetsförlagd utbildning (VFU) i regionen gällande god handledning och bedömning baserat på utbildningens lärandemål i samarbete med handledare. Bedömargruppen anser att det arbete som utförts för att stöda VIL och förbereda för VFU är gott, men platsbesöket påvisade ett behov av att fortsätta vidareutveckla detta stöd både beträffade processer, rutiner och tillgänglighet i information samt moderna lärmiljöer och nya möjligheter för klinisk träning och simulering.

Biblioteksverksamheten är enligt självvärderingen mångsidig, speciellt omnämns den digitala studiemiljön, satsning på kurslitteratur och stöd för informationskompetens och doktorander. Biblioteket har sex anställda bibliotekarier och kan erbjuda ett relativt omfattande stöd för informationskompetens både via e-lärplattform, salsundervisning och handledning för de självständiga arbeten på olika nivåer som studenterna genomför. Självvärderingen anger att bibliotekets verksamhet följs upp via statistikföring, temperaturmätningar, i studenternas programutvärderingar och via riktade enkäter för speciella frågeställningar och uppföljningarna visar att majoriteten av studenterna är nöjda. Vid platsbesöken framkommer att bibliotekstjänster fyller sin funktion.

Bedömargruppen finner denna bedömningsgrund uppfylld.

Ansvarig utredare:
Anders Brantnell