Högskolekollen

Hur står det till med kvaliteten inom högskolan? Här hittar du resultatet från UKÄ:s olika kvalitetsgranskningar.

Favoriter

Du har inga favoriter i din lista

Så här söker du i Högskolekollen

Här förklarar vi hur du kan söka fram granskningsresultat.

Till en början ser du de 10 senaste granskningarna som har publicerats. Vill du se fler klickar du på Visa fler (då laddas 10 till) eller Visa alla om du vill få fram alla resultat.

Filtrera så här

För att hitta en särskild granskning finns det en rad alternativ i vänstermenyn. Du kan välja mellan följande:

  • Typ av granskning
  • Universitet/Högskola
  • Examen/Utbildning
  • Fritext. Fritextsökningen baseras på: universitet/högskola, utbildning eller diarienummer.

Under Avancerat filter kan du göra en ännu mer specifik sökning.

  • Bedömningsområde. I träfflistan visas alla granskningar som innehåller det bedömningsområde som du har valt. Du kommer inte direkt in i yttrandet till den del som handlar om bedömningsområdet. Klicka på Genvägar om du snabbt vill ta dig vidare till bedömningsområdena.
  • Omdöme
  • Statlig/privat högskola

Du kan välja flera alternativ under varje filter. Till höger vid varje val ser du en siffra som visar hur många granskningar som finns.

När du gjort dina önskade val klickar du på Visa resultat. Resultaten visas som "kort" till höger, eller under filtret om du använder en mobiltelefon.

Du kan lägga till fler alternativ i filtret om du vill utöka din sökning.

För att börja om en sökning klickar du på Rensa valda urval eller på namnet Högskolekollen ovanför filtret.

Bedömningsområde: Förutsättningar
Tillbaka till granskningar Skriv ut Spara som favorit

Kvalitetssäkringsarbete Bedömningsområde: Förutsättningar

Godkänt med förbehåll
Publicerad: 2019-10-21
Lärosäte: Gymnastik- och idrottshögskolan
Typ av examen: Lärosätesgranskning
Typ av granskning: Granskning av lärosätets kvalitetsarbete

Förutsättningar

Bedömning med motivering: Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Tillfredsställande

Sammantaget är det bedömargruppens uppfattning att lärosätet har förmåga att identifiera sina största utmaningar och visar förmåga att hitta lösningar på flera av dem. Lärosätet har god översikt över personalsituationen och har genom självvärderingen och i samband med platsbesöken redogjort för identifierade utmaningar man vill fortsätta arbeta med. Ett exempel på en sådan utmaning är en förstärkning av integrationen mellan teori och praktik i utbildningen. Ett viktigt dokument i detta arbete är lärosätets kompetensförsörjningsstrategi som utgör en grund för en systematisk och samlad satsning på personalens kompetens. Dokumentet är också centralt i den treåriga cykeln för uppföljning av lärosätets kompetenssatsningar.

Lärosätet är litet och överblickbart, där delar av informationsflödet och andra processer sker informellt. Även om detta på enstaka områden kan vara både lämpligt och effektivt, är det bedömargruppens uppfattning att högskolan bör vidareutveckla den systematiska uppföljningen. Bland annat framstår beskrivningen av kvalitetscykeln för kompetensförsörjning och kompetensutveckling som ofullständig. Det finns behov av bättre systematik i uppföljningen av infrastrukturen, och lärosätet bör överväga en kritisk genomgång av både utformningen och användningen av studentenkäter som kunskapsunderlag för sitt kvalitetsarbete.

Bedömningar av bedömningsgrunder:

Lärosätet säkerställer att den undervisande personalens kompetens motsvarar utbildningsverksamhetens behov.

Uppfylld

Ett viktigt dokument både vid rekrytering och vid utveckling av personalens kompetens är lärosätets kompetensförsörjningsstrategi 2018 (beslutad 20 mars 2018). Strategin gäller fram tills den nya strategiplanen för perioden 2019–2021 är klar. De satsningar som anges i strategin för 2018 är nära kopplade till lärosätets strategier för utbildning och forskning, kompletterade med det som bedöms vara viktiga och aktuella utmaningar. Både strategin för 2018 och analyser av aktuella och framtida utmaningar visar, enligt bedömargruppen, att lärosätet har en tydlig bild av de kompetensutmaningar som man står inför och hur man bör möta dem. Baserat på självvärderingen och platsbesöken vill bedömargruppen peka på fyra kompetensutmaningar. De tre första har också lärosätet identifierat:

  • En förhållandevis stor andel av personalen går i pension under loppet av några få år.
  • Lärosätet bör stärka sin forskarkompetens, bland annat genom att öka andelen disputerade. I dag är 56 procent forskarutbildade och 35 procent av adjunkterna har en magisterexamen.
  • Personalens pedagogiska kompetens bör utvidgas, utvecklas och förankras den i en tydligare pedagogisk profil och strategi, exempelvis inom området teori och praktik som är central i alla utbildningsprogram.
  • Ett systematiskt arbete med att stärka kompetensen hos handledarna som studenterna möter i den verksamhetsförlagda delen av utbildningen behövs.

Beredningsrådet för anställningsärenden ansvarar för rekrytering av nya medarbetare. I det arbetet utgår lärosätet från underlag från institutionen, nämnderna och rektorn. Rutiner och regler för rekrytering och befordran finns beskrivna i anställningsordningen, i enlighet med högskoleförordningen. Dokumentet är tydligt och konkret utformat, och säkerställer att lärosätet följer de regler och rutiner som gäller för bedömning och anställning av vetenskaplig personal.

Av självvärderingen framgår att det sker en systematisk uppföljning, kartläggning och bedömning av personalens samlade kompetens- och utvecklingsbehov i det utbildningsnära kvalitetsarbetet, och att uppföljningen sker genom fastlagda rutiner och processer. Detta verkar vara särskilt kopplat till de regelbundna mål- och utvecklingssamtal som genomförs mellan personalen och enhetscheferna, vilket också bekräftades vid platsbesöken. Vid platsbesöken framkom att ett av de teman som tas upp är personalens behov av kompetensutveckling i sitt ämne och i sin undervisning, bland annat med utgångspunkt i personalens bedömning av hur de löser sina uppgifter. Samtalen följs upp av enhetscheferna och prefekten, som i dialog med sin personal definierar och planerar in aktuell fortbildning och annan kompetensutveckling. Det framgår inte tydligt hur detta dokumenteras för att kunna ingå i lärosätets vidare arbete och som grund för den mer specifika uppföljningen som sker vart tredje år. Behovet av nyrekryteringar anmäls till Beredningsrådet för anställningsärenden. Det planeras också in kompetensinsatser i organ som it-rådet, gruppen för arbetsmiljö- och likabehandling och andra med ansvar för mer specifika uppgifter.

Det är oklart för bedömargruppen hur det som dokumenteras och planeras av interna kompetensåtgärder tas vidare till nämnderna och till lärosätets högsta ledning. Båda har behov av god och detaljerad kunskap om personalens kompetensbehov. Lärosätet understryker både i sin självvärdering och under platsbesöken att de har god kontakt med de handledare som studenterna möter under den verksamhetsförlagda utbildningen. Bedömargruppen menar trots detta att lärosätet bör lägga större vikt vid en systematisk och kontinuerlig uppföljning av sina handledare för att tillgodose deras behov av kompetens och utveckling över tid. Detta gäller inte minst för handledare och andra som hör till andra utbildningsprogram än ämneslärarutbildningen. Frågor om verksamhetsförlagd utbildning, studenternas erfarenheter och handledarnas kompetens finns inte med i de standardenkäter som lärosätet har som grund för sitt kvalitetsarbete. Bedömargruppen fick inte heller under platsbesöken några exempel på att enskilda anställda lägger till frågor om detta i enkäterna. Samma behov av systematisk kompetensuppföljning gäller för den del av personalen som har en mer perifer anknytning till högskolan, men som är viktiga för utbildningsprogrammens kvalitet, exempelvis deltidsanställda, timlärare och andra.

Av självvärderingen framgår att kompetensförsörjning och kompetensutveckling systematiskt ska följas upp vart tredje år. Det är förvaltningschefen och prefekten som ansvarar för uppföljningen. Bedömargruppen menar att en sådan systematisk uppföljning är nödvändig och viktig. Samtidigt är det gruppens bedömning att uppföljningen inte är tillräckligt utvecklad och konkret. Bedömargruppen har förståelse för att den ännu inte finns några erfarenheter av uppföljningen, men som en del av ett infört kvalitetssystem bör man kunna förvänta sig en långt mer utvecklad och konkret strategi.

Sammantaget har lärosätet en god översikt över personalsituationen och arbetar aktivt med att stärka personalens pedagogiska och vetenskapliga kompetens. Lärosätet visar också vilja att satsa extra resurser på delar av undervisningen, först och främst där integration av teori och praktisk krävs. Lärosätet bör dock utöka insatserna för ett mer omfattande och långsiktigt arbete med att stärka handledarkompetensen.

Lärosätet tillhandahåller en främjande miljö som ger undervisande personal möjlighet att utveckla såväl sin pedagogiska kompetens som sin ämneskompetens, samt förutsättningar att bedriva sitt arbete på ett effektivt sätt.

Uppfylld

I självvärderingen pekar lärosätet på de kurser som personalen erbjuds, till exempel större FoU-projekt och etableringen av forskarskolor i samarbete med andra lärosäten. När det gäller FoU-projekten är det oklart om de är finansierade av lärosätet eller externa finansiärer. Det framgår inte heller hur projekten har bidragit till att utveckla verksamheten. Utifrån platsbesöken är det bedömargruppens intryck att personalen är förhållandevis nöjda med de kurser som erbjuds och de möjligheter de har till kompetenshöjning och utveckling genom FoU-arbete, deltagande i konferenser, nätverksbyggande inom ämnet osv.

I självvärderingen framgår även de ramar personalen har för sin pedagogiska och vetenskapliga utveckling, och då särskilt det som gäller tilldelning av forsknings- och utvecklingsarbete. Samtliga lärare med 100 procents anställning har 120 timmar per år för FoU-arbete. Vid platsbesöken framkom att enskilda anställda istället använder sin utvecklingstid till mer och bättre kontakt med studenterna. Det är möjligt att få ytterligare tid genom ett poängmeriteringssystem. Professorerna har 60 procent fast andel forskning i sina tjänster (inklusive handledning av doktorander). Sådana rutiner visar att GIH har fokus på ramvillkoren för forsknings- och utvecklingsarbetet. Samtidigt påpekar lärosätet i sin självvärdering att arbetsvillkoren för personalen inte alltid gör det lätt för dem att utnyttja de möjligheter de har till utveckling inom ämnet eller pedagogiken. Vid platsbesöken framkommer att det finns olika uppfattningar om personalens arbetsvillkor. Där några uppfattar arbetsvillkoren som goda, med en ledning som är flexibel och tillmötesgående, pekar andra på underbemanning, på utmaningar med hur arbetsuppgifter beräknas och på de dilemman som uppstår när personal vid en mindre högskola måste genomföra flera arbetsuppgifter, ämnesmässiga och administrativa, samtidigt. Lärosätet har identifierat denna utmaning, och bedömargruppen uppmanar lärosätet att vidareutveckla det systematiska arbetet för att hitta goda och hållbara lösningar på problematiken. För en högskola med GIH:s visioner och ambitioner är det av stor betydelse att hitta lösningar på utmaningar som begränsar personalens akademiska och pedagogiska utveckling. Det är också här som ett mindre lärosäte är mest sårbart. Trots identifierade utvecklingsområden är det bedömargruppens uppfattning att lärosätet arbetar aktivt med att stärka personalens pedagogiska och vetenskapliga kompetens.

Av studenternas kommentar till lärosätets självvärdering framgår att de har fått flera kommentarer från personalen om att de får för lite administrativt stöd, särskilt i samband med behandlingen av kursvärderingar. Att lärosätet nyligen börjat med automatiska utskick av kursenkäter ser bedömargruppen som positivt. Administrativt stöd till den vetenskapliga personalen, som är en väsentlig förutsättning för att kunna arbeta effektivt, ingår däremot varken som tema i självvärderingen eller som en del av de cykler som utgör kvalitetssäkringssystemet, och är alltså ett utvecklingsspår som högskolan bör arbeta vidare med.

Lärosätet säkerställer att infrastruktur och studentstöd är ändamålsenliga för studenternas och doktorandernas lärande.

Inte uppfylld

Av självvärderingen framgår att det operativa arbetet med infrastruktur och studentstöd följs upp av tvärsammansatta grupper där också studenterna är representerade. Hur de grupperna arbetar samt med vilken systematik de följer upp, utvärderar och utvecklar sina respektive ansvarsområden säger däremot självvärderingen lite om. Det står att "med hjälp av informationen som tas fram genom program- och kursutvärderingar/analyser, programråd, mentorskap, handledning samt student- och doktorandenkäten följer lärosätet upp befintliga läranderesurser och identifierar utvecklingsbehov".

Vid platsbesöken framkom att detta fångas upp av utbildningsledare, mentorer och studentkåren, som prefekten möter tre gånger per termin. Man hänvisade också till arbetsmiljö- och likabehandlingsgruppen, som tar upp frågor om infrastruktur, bibliotek med mera. Studenterna är representerade i arbetsmiljö- och likabehandlingsgruppen och gruppen har möten två gånger i månaden och alla möten protokollförs. I självvärderingen hänvisar lärosätet till den information om infrastruktur som framkommer genom student- och doktorandenkäterna. Om man med den "årliga studentenkäten" menar den årliga programspecifika studentutvärderingen, visar ett exempel från Hälsopedagogprogrammet att det varken ställs frågor om infrastruktur eller studentstöd. Det är heller inte möjligt utifrån informationen som framkom vid platsbesöken att dra några slutsatser om infrastrukturens kvalitet eller betydelse för studenternas och personalens arbete. Frågor om infrastruktur, till exempel bibliotek och it-tjänster, ingår heller inte som frågor i standardmallen för studenternas kursvärderingar.

När det gäller undervisningslokaler framkommer det av självvärderingen att det särskilt i förhållande till laboratorierna sker en kontinuerlig utvärdering och uppföljning genom det egna kvalitetssystemet. Lärosätet pekar också på att det behövs fler studieplatser och fler sociala mötesplatser för studenterna.

Bedömargruppen har fått varierande information om lärosätets arbete med att följa upp och garantera ett tillräckligt studentstöd, exempelvis när det gäller studenter med funktionsvariationer som dyslexi. Studenterna skriver dessutom i sin kommentar till lärosätets självvärdering att studentvägledningen vid lärosätet är "undermålig". Mer positivt upplevs arbetet som lärosätet gör med att följa upp studenternas önskemål om flera och bättre studieplatser och att man för forskarutbildningen vill stärka arbetet med studentstöd och karriärplanering. Doktoranderna är positiva till att få egna doktorandmedel, till doktorandseminarierna och till att de har möjlighet till institutionstjänstgöring.

Av både självvärderingen och platsbesöken framgår att lärosätet har ett utmärkt bibliotek, att man har genomfört vissa åtgärder för att förbättra studentstödet och att man har identifierat några av de förhållanden som bör utvecklas vidare. Trots det anser bedömargruppen att dagens system behöver ses över. Bedömargruppen kan inte se att lärosätet, utöver arbetet i arbetsmiljö- och likabehandlingsgruppen, har etablerat en löpande och systematiskt säkring av viktig infrastruktur, till exempel bibliotek och it-tjänster, som följer lärosätets egen modell för kvalitetsutveckling. Lärosätet bör också se över arbetet med den systematiska uppföljningen av studenter med särskilda behov. En välfungerande infrastruktur, inklusive ett målinriktat studentstöd, är en avgörande förutsättning för en god lärandemiljö. Infrastruktur bör därför ingå som tema i både kurs- och programenkäterna samt ingå som tema i de årliga mål- och utvecklingssamtalen med personalen. Det är bedömargruppens uppfattning att lärosätet på det här området inte helt har funnit en god balans mellan informella processer och det systematiska kvalitetsarbetet.

Lärosätet säkerställer att det finns tillräckliga läranderesurser och att dessa används på ett effektivt sätt.

Uppfylld

Av självvärderingen framgår att högskolan i stadigt ökande grad möter nya studentgrupper som har behov av olika former av stöd. Detta gäller både studenter med särskilda behov, utländska studenter och studenter från icke-studievana hem. Detta är en viktig observation med tydliga konsekvenser för hur högskolan möter, stödjer och underlättar för de olika studentgrupperna, inte minst i själva undervisningen.

Lärosätet utgår från en tvådelad förståelse av "läranderesurser":

  • Åtgärder som stärker studenternas inlärning, till exempel studie- och skrivteknik, språkverkstad, studievägledning och mentorskap. Det är här lärosätet är mest konkret i sin beskrivning, men samtidigt mest otydlig när det gäller hur detta ska följas upp, utvärderas och vidareutvecklas. Det är också här lärosätet får kritik av studenterna
  • Tillgång till lärar- och handledarkompetens, med fokus på tillgång till lärar- och handledarresurser samt olika former för undervisning och lärande. Lärosätet framför att de har en hög andel lärarledd undervisning jämfört med andra lärosäten, och det framkom vid platsbesöken att lärosätet särskilt använder detta för att förstärka de praktiskt-teoretiska kurserna. Varken i självvärderingen eller vid platsbesöken framkommer det vilken betydelse som satsningar har haft för att höja undervisningens kvalitet.
Läranderesurserna, definierat som lärarresurs/undervisning följs upp på ett systematiskt sätt genom årscyklerna, studentenkäterna och de analyser som görs av examinatorn och utbildningsledarna. I självvärderingen läggs stor vikt vid studentenkäterna som empiriskt underlag för de analyser och utvärderingar som görs. Det är bedömargruppens uppfattning att lärosätet bör göra en kritisk genomgång av båda dessa när det gäller tematik, validitet och svarsprocent. Vid platsbesöken framkom det att lärarna är nöjda med utformningen av kursenkäten och med möjligheten att kunna lägga till frågor i standardmallen. Bedömargruppen menar ändå att lärosätet bör utvärdera enkäten både när det gäller vilka frågor som bör vara med, antalet frågor och hur konkreta frågorna är. Detta är ett arbete som delvis har påbörjats. Programenkäten framstår, enligt bedömargruppen, som alltför omfattande och med ett alltför brett fokus. När det gäller svarsprocenten på enkäterna har lärosätet själv problematiserat detta, men utan att antyda hur problemet kan lösas. Bedömargruppen menar också att teman med koppling till den verksamhetsförlagda utbildningen, infrastruktur och studentstöd bör ha en naturlig plats i enkäterna. I en granskning av enkäterna bör lärosätet också utvärdera andra former av återkoppling från studenterna, bland annat genom kursvärderingar under pågående kurser.

Även om det inom den här bedömningsgrunden finns tydliga variationer i systematiken i uppföljning, utvärdering och utveckling, är det bedömargruppens uppfattning att lärosätet, särskilt i sin uppföljning av campusundervisningen har etablerat goda rutiner och processer. Bedömargruppen menar även att lärosätet visar en vilja till att stärka viktiga delar av undervisningen och har genomfört flera åtgärder för att stärka studenternas lärande generellt. För den verksamhetsförlagda utbildningen återstår däremot en hel del arbete.

Ansvarig utredare:
Carin Dänsel