Högskolekollen

Hur står det till med kvaliteten inom högskolan? Här hittar du resultatet från UKÄ:s olika kvalitetsgranskningar.

Favoriter

Du har inga favoriter i din lista

Så här söker du i Högskolekollen

Här förklarar vi hur du kan söka fram granskningsresultat.

Till en början ser du de 10 senaste granskningarna som har publicerats. Vill du se fler klickar du på Visa fler (då laddas 10 till) eller Visa alla om du vill få fram alla resultat.

Filtrera så här

För att hitta en särskild granskning finns det en rad alternativ i vänstermenyn. Du kan välja mellan följande:

  • Typ av granskning
  • Universitet/Högskola
  • Examen/Utbildning
  • Fritext. Fritextsökningen baseras på: universitet/högskola, utbildning eller diarienummer.

Under Avancerat filter kan du göra en ännu mer specifik sökning.

  • Bedömningsområde. I träfflistan visas alla granskningar som innehåller det bedömningsområde som du har valt. Du kommer inte direkt in i yttrandet till den del som handlar om bedömningsområdet. Klicka på Genvägar om du snabbt vill ta dig vidare till bedömningsområdena.
  • Omdöme
  • Statlig/privat högskola

Du kan välja flera alternativ under varje filter. Till höger vid varje val ser du en siffra som visar hur många granskningar som finns.

När du gjort dina önskade val klickar du på Visa resultat. Resultaten visas som "kort" till höger, eller under filtret om du använder en mobiltelefon.

Du kan lägga till fler alternativ i filtret om du vill utöka din sökning.

För att börja om en sökning klickar du på Rensa valda urval eller på namnet Högskolekollen ovanför filtret.

Ämneslärarexamen, samhällskunskap i gymnasieskolan
Tillbaka till granskningar Skriv ut Spara som favorit

Samlat omdöme Ämneslärarexamen, samhällskunskap i gymnasieskolan

Hög kvalitet
Publicerad: 2020-02-19
Lärosäte: Högskolan Väst
Typ av examen: Yrkesexamen
Ämne: Inom bild, dans, idrott och hälsa, matematik, musik, samhällskunskap respektive svenska.
Typ av granskning: Utbildningsutvärdering

Universitetskanslersämbetet instämmer i bedömargruppens ställningstagande.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Förutsättningar vara tillfredsställande.

Inom utbildningsvetenskaplig kärna har över 90 procent av lärarna lärarexamen och två tredjedelar har disputerat. Flera av de disputerade lärarna har dock inte sin ämnesmässiga bakgrund i pedagogik/utbildningsvetenskap. Den kompetensen finns på lärosätet även om den inte nyttjas, vilket bedömargruppen rekommenderar att man gör. Flera av lärarna har omfattande erfarenhet av att undervisa och lärosätet ger högskolepedagogisk kompetensutveckling. Lärosätet har även en strategi för att säkerställa kompetensen på lång sikt. För inriktningen samhällskunskap är ett viktigt tillskott en nyligen rekryterad lektor i nationalekonomi, som också har gymnasielärarexamen. Högskolepedagogisk utbildning ges, liksom VFU-handledarutbildning. Strategier finns för att hantera kommande pensionsavgångar. Som brukligt är för samhällskunskapsutbildning finns ett beroende av lärarkraft från flera olika institutioner. En god medvetenhet om den typen av utmaningar finns och ett förändringsarbete pågår, för att stärka samordningen och använda de olika kompetenser som behövs.

Bedömargruppen anser att det på lärosätet finns en vetenskaplig och professionsinriktad miljö för UVK samt en genomtänkt strategi för forskningsanknytning och studenternas vetenskapliga utveckling. Forskningsanknytningen inom UVK sker genom forskningsverksamma lärare, ett genomgående vetenskapligt perspektiv och utveckling av ett vetenskapligt kritiskt förhållningssätt. Trots det framgår att kopplingen mellan teori och praktik kan stärkas, och bedömargruppen rekommenderar lärosätet att genomföra ett utvecklingsarbete med målet att åstadkomma ett nära samband mellan forskning och utbildning. För inriktningen samhällskunskap har den ämnesdidaktiska utbildningsmiljön förstärkts. Lärares ämnesteoretiska forskningskompetens nyttjas också i utbildningen. Vid lärosätet bedrivs forskning av relevans för ämneslärarutbildningen, dock primärt med inriktning på barn- och ungdomsvetenskap. Det finns emellertid strategier för att stärka den ämnesdidaktiska forskningen.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Utformning, genomförande och resultat vara tillfredsställande.

Målet om ämneskunskaper för yrkesutövningen, inbegripet aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, uppfylls. Lärosätet visar en till synes genomtänkt idé för innehåll och progression i studierna i samhällskunskap. Politiska, sociala och samhällsekonomiska perspektiv ingår. Studierna innehåller både bredd och väsentligt djup inom vissa områden, inklusive insikter i aktuell forskning. Flera kurser är tematiskt inriktade, och förbereder på så sätt väl för lärarrollen i skolämnet samhällskunskap.

Målet om vetenskapsteori och forskningsmetoder samt relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet uppfylls. Undervisningen i vetenskapliga metoder återkommer i flera kurser och det examineras på olika sätt. Metodmässig variation eftersträvas och lärosätet har vidtagit åtgärder för att säkerställa att både kvalitativ och kvantitativ metod examineras vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet bearbetas både i VFU och i en kurs om skolutveckling. Lärosätet visar att vetenskapsteoretiska frågor och metod, både kvalitativ och kvantitativ, har en central roll i inriktningen samhällskunskap och att utbildningen på området knyts till yrkesutövningen. Viktigast är delkurser om forskningsmetod, inom ramen för studierna i samhällskunskap och UVK, samt de två självständiga arbeten som skrivs i samhällskunskap när det är ämne 1. För samhällskunskap som ämne 2 ingår inget självständigt arbete i samhällskunskap, dock en fördjupande undersökningsuppgift. Flera kurser under utbildningen innehåller också moment som är relevanta för målet.

Målet om att kritiskt och självständigt tillvarata och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat uppfylls. Studentens utveckling till en reflekterande praktiker är ett genomgående tema i VFU-kurserna inom ämneslärarutbildningen. Studenterna får också tillfälle att reflektera, exempelvis under VFU-perioderna. Det sker även en varierad examination av detta mål, exempelvis genom bloggar och genom att identifiera ett utvecklingsbehov och designa ett utvecklingsarbete. Utbildningen i samhällskunskap innehåller uppgifter för systematisering och kritisk granskning av egna och andras erfarenheter, med anknytning till ämnesdidaktisk forskning. VFU-uppgifter och de självständiga arbetena har en viktig roll. Ett visst glapp föreligger dock mellan ämnesstudier och VFU, som i hög grad är allmändidaktiskt inramad. Lärosätet arbetar för att överbrygga detta.

Målet om att tillämpa didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik uppfylls. I högskoleförlagda kurser behandlas exempelvis elever villkor och förutsättningar, både individuellt och i grupp, specialpedagogik och bedömning för lärande och betygsättning. Förmågan att tillämpa utvecklas och säkerställs framför allt i VFU, och som komplement till VFU-handledarens rådgivande bedömning av studentens prestationer under VFU används bland annat videoupptagning av egen undervisning för att synliggöra och reflektera kring den egna didaktiska förmågan. Möjligen borde man här ha ett större fokus på att tydliggöra sambandet mellan UVK och ämnesdidaktik. Lärosätet bedöms ha en tydlig strategi för den ämnesdidaktiska utbildningen inom inriktningen samhällskunskap, både som en strimma genom kurser och i form av en separat delkurs. Av intervjuerna framkommer dock att tämligen stora skillnader finns mellan olika kurser på så sätt att vissa nästan helt saknar yrkeskoppling, medan andra moment ibland blir väl fjärmade från ämnesinnehållet. Att ämnesdidaktiska inslag ingår i merparten av ämneskurserna framstår dock som en styrka.

Målet om att utveckla undervisning och pedagogisk verksamhet i syfte att stimulera varje elevs lärande uppfylls. Lärosätet har tagit fram en progressionsplan som betonar tre förmågor: reflektions- och analysförmåga, didaktisk kompetens och kommunikationsförmåga och demokratiskt ledarskap. I förhållande till dessa förmågor breddas och fördjupas träningen av dem i den verksamhetsförlagda utbildningen där de även examineras. Inom inriktningen samhällskunskap finns det en strategi för träning i planering, genomförande och utveckling av undervisning, framför allt knuten till VFU. Ett helhetsgrepp för VFU finns vid lärosätet, vilket dock primärt är allmändidaktiskt inriktat. Lärosätet har uppmärksammat ett glapp mellan VFU och den högskoleförlagda utbildningen, och därför krävs en särskild vaksamhet när det gäller anknytningen mellan ämnesstudier, ämnesdidaktiska studier och VFU.

Målet om bedömningar utifrån relevanta aspekter samt hållbar utveckling uppfylls. Delar av målet som har att göra med bedömningskompetens när det gäller de vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekterna, examineras i en rad UVK-kurser och i de flesta VFU-kurser. I intervjun med lärosätesrepresentanterna förtydligades hur undervisningen om mänskliga rättigheter, hållbar utveckling och barnets rättigheter organiseras och examineras.

Undervisning om jämställdhetsperspektiv och olika ojämlikhetsmönster grundade på sociala kategorier såsom genus sker i både ämneskurser och UVK-kurser. I VFU-kurserna tas nämnda ojämlikhetsmönster också upp när det gäller själva undervisningen och hur studenten förmår tillämpa ett jämställdhetsperspektiv i konkreta undervisningssituationer. Vid analys av utbildningen tenderar lärosätet att göra bredare analyser, där jämställdhetsperspektivet ut gör en delmängd, i stället för att fokusera särskilt på jämställdhet. Lärosätet arbetar med jämställdhet även inom inriktningen samhällskunskap, både i form av ett genomtänkt ämnesinnehåll och organisatoriskt. Det pågår också ett kontinuerligt utvecklingsarbete.

Utbildningen följs upp på olika sätt, regelbundet och i olika forum. Bedömargruppen anser att man har en systematisk uppföljning av utbildningens innehåll, utformning och genomförande. Svarsfrekvensen på kursvärderingar är dock låg, men lärosätet har redan tagit initiativ för att förbättra detta. Åtgärder har även vidtagits för de utvecklingsområden som identifierats, exempelvis har man infört en ny organisation av VFU och en progressionsplan. Återkoppling av resultaten sker på kvalitetskonferenser, genom publicering på en lärplattform och muntligen vid kursstart. Bedömargruppen anser att lärosätet verkar för att studenten genomför utbildningen inom planerad studietid, genom att analysera skälen till av hopp och genom att erbjuda studenterna olika stöd, bland annat för det vetenskapliga skrivandet. För inriktningen samhällskunskap görs återkommande analyser av genomströmningen på både program- och kursnivå. Satsningar på att stärka alla studenternas vetenskapliga skrivförmåga, samt särskilt stöd för vissa studenter i form av exempelvis språk- och textcentrum, kan underlätta för studenterna att slutföra sina studier inom planerad studietid.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Studentperspektiv vara tillfredsställande.

Bedömargruppen anser att studenten får möjlighet att ta en aktiv roll i arbetet med att utveckla utbildningens innehåll och genomförande. Det framgår att det finns möjlighet till både formellt och informellt inflytande, men att studenten kan få större möjligheter att lämna synpunkter under pågående kurser. Lärosätet planerar att utveckla studentdialoger och samarbetet med alumner för att öka studentdeltagandet i formella utvärderingar. Dessutom finns planer på regelbundna avstämningar för att fånga upp stundeters enskilda klagomål. Bedömargruppen ser positivt på planerna och vill tillägga att studenternas möjlighet att lämna synpunkter på pågående kurser kan stärkas. För inriktningen samhällskunskap samlas studenternas synpunkter också in och tillvaratas under kursutvecklingsarbetet. Att lärosätet är tämligen litet gynnar det informella inflytandet. När det gäller uppföljning och studenternas synpunkter finns utrymme för reflektion om avvägningen mellan standardiserade centrala processer och mer utbildningsnära arbetssätt.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Arbetsliv och samverkan vara tillfredsställande.

Utbildningen arbetar med att skapa förutsättningar för progression i studenternas lärande och ansvarstagande, på ett sätt som ska förbereda dem inför ett föränderligt arbetsliv. En ny organisation av VFU har nyligen implementeras, liksom en progressionsplan. Relevant samverkan sker med det omgivande samhället, exempelvis genom professionsdagar, och man samverkar med regionens kommuner genom arbetsintegrerad lärarutbildning och Forum för skolutveckling. Bedömargruppen ser positivt på att organisationen för VFU ändrats men noterar att samverkan mellan lärosätets nya organisation och skolor kan stärkas ytterligare. För inriktningen samhällskunskap förbereder utbildningen studenterna för förändringar i arbetslivet, både generellt genom samhällskunskapskursernas ämnesinnehåll och genom specifik uppmärksamhet på t.ex. digitala verktyg. Etablerad samverkan finns också med skolverksamheten, bland annat genom VFU, konferenser, att verksamhetsnära frågor knyts till självständiga arbeten, samt utbyte av kompetensutveckling och samverkansforskning. Vissa studiebesök och arbetsuppgifter sker också i samspel med det omgivande samhället.

Kontakta utvärderingsavdelningen:
Utvärderingsavdelningen (e-post)