Godkänt kvalitetssäkringsarbete med förbehåll

Sammantaget visar underlagen på att kvalitetssäkringsarbetet endast kan godkännas med förbehåll. Bedömningsområdet Styrning och organisation bedöms som inte tillfredsställande. Bedömargruppens uppfattning är att lärosätet kan åtgärda bristerna i det bedömningsområde som inte är tillfredsställande inom två år.

Bedömargruppen anser att lärosätets kvalitetssystem har god potential, men i nuläget ser bedömarna att det varken är fullt utvecklat eller infört. Systemet beskrivs i generella termer och innehåller hög grad av delegering, vilket lägger över stort ansvar på råd och institutioner. En alltför liten del av kvalitetsarbetet definieras genom gemensamma processer, rutiner och formaliserad dokumentation. Dessutom är det inte tydligt hur kvalitetssystemet relaterar till de övergripande mål och strategier som lärosätet har fastställt för utbildningsverksamheten.

Lärosätet kan inte visa hur den information som genereras av kvalitetssystemet, kommuniceras ändamålsenligt till relevanta intressenter. Här rekommenderar bedömargruppen att lärosätet tar hjälp av de anvisningar som är kopplade till ESG-standarden 1.7 Information management. Det är också otydligt hur ledningen i praktiken använder kvalitetsarbetet och resultaten från det till strategisk styrning av lärosätet som helhet. Bedömargruppen menar att införandet av obligatoriska gemensamma processer och kvalitetsindikatorer/nyckeltal som institutionerna ska hantera för sitt kvalitetsarbete, skulle stärka den samlade utbildningskvaliteten på lärosätet.

Den redovisade modellen för hantering av kompetensförsörjning visar att lärosätet har rutiner och arbetssätt för att identifiera befintliga kompetenser och utvecklingsbehov samt relatera båda dessa till utbildningens nuvarande behov. Vidare har lärosätet tillfredställande rutiner för att hantera lärarnas arbetstider och arbetsuppgifter samt klart uttalade system för hur man ska avsätta resurser för kompetensutveckling och forskning. Ett konkret exempel på det goda arbetet är att lärosätet har infört en pedagogisk meriteringsmodell som anger både syftet med ökad pedagogisk meritering och uppvisar en systematik i hur modellen tillämpas. Intervjuerna vid platsbesöken visade att de undervisande medarbetarna känner till modellen.

Bedömargruppen anser att den planerade vidareutvecklingen av ICT-systemet (Information and Communication Technology) är intressant, men saknar tydlig koppling ett systematiskt kvalitetsarbete. Vid platsbesöken, och även i det skriftliga materialet, har bibliotekets roll som serviceknutpunkt för de studerande lyfts fram. Även detta bör framöver kopplas mera tydligt till ett systematiskt kvalitetsarbete.

Lärosätet uppvisar en tydlig struktur och fördelning av ansvar med avseende på utformning och utveckling av utbildningar. Vidare genomförs och utformas utbildningarna så att studenterna uppmuntras till och har verkliga möjligheter att ta en aktiv roll i. Dessutom säkerställer lärosätet, i tillräckligt stor utsträckning, ett nära samband mellan forskning och utbildning. Det finns lokala variationer i det praktiska arbetet med koppling mellan nationella och lokala mål, lärandeaktiviteter och examinationer. Bedömargruppen uppmuntrar lärosätet att arbeta vidare med högskolegemensamma rutiner och processer för arbetet med kvalitetssäkring.

Självvärdering och platsbesök ger goda exempel på kurs- och programvärderingar som har lett till åtgärder och förbättringar. Utmaningen ligger i att införa mer enhetliga rutiner och processer samt i dokumentation och återkoppling av resultaten. Utvecklingsarbetet skulle kunna inkludera följande: att systematisera utvärderingen av kurser och program samt göra dem möjliga att jämföra, att utveckla metoder för att öka svarsfrekvensen och delaktigheten i utvärderingar, att återkoppla resultaten till berörda intressenter samt att genomgående dokumentera utvärderingsarbetet. Vidare bör lärosätet besluta om, och införa, en lärosätesövergripande rutin för nedläggning av utbildningar.

Lärosätet utför ett tillfredställande arbete med avseende på jämställdhet och ser jämställdhet som en delmängd av likabehandling. Självvärderingen visar hur likabehandlingsrådet systematiskt har arbetat i ett år för att gå igenom samtliga steg i modellen för likabehandling och jämställdhet. Prefekterna har sedan ansvarat för arbetet och kommunikationen vid respektive institution, något som även har formuleras i aktivitetsplanen för respektive institution. Utifrån de regelbundna granskningarna av litteratur, lärosätets riktlinjer för jämställdhet och kompetensutveckling anser bedömargruppen att lärosätet säkerställer systematik i beaktandet av jämställdhet i utbildningarnas innehåll, utformning och genomförande.

Medarbetare visar ett engagemang i kvalitetsarbetet med studentinflytande, och studenterna uppmuntras att utöva inflytande genom att vara aktiva i beredande och beslutande organ. Trots detta väljer relativt få studenter att engagera sig och studentkåren har ett litet antal medlemmar. Bedömargruppen uppmuntrar lärosätet att utveckla lärosätesövergripande rutiner för dokumentation, hantering och återkoppling av studenternas synpunkter, inte minst eftersom detta kan ha en positiv effekt på studenternas vilja att engagera sig.

Bedömargruppen anser att lärosätet uppvisar rutiner för sitt kvalitetsarbete med arbetsliv och samverkan. De samlade underlagen visar hur planering och uppföljning av uppdragsutbildningen genomförs kontinuerligt med olika intressenter och betraktas som en aktivitet där utbildningarnas användbarhet säkerställs genom erfarenhetsåterföring. Uppdragsutbildning skapas utifrån behov av vidareutbildning inom olika verksamhetsfält på ett konkret sätt. Bedömargruppen rekommenderar lärosätet att systematisera sin omvärldsanalys, utveckla rutin för hur doktorander förbereds till ett föränderligt arbetsliv, och inrätta ett alumniprogram.

Avslutningsvis vill bedömargruppen lyfta att det vid platsbesöken framkom att medarbetare på olika nivåer överlag har god insikt i vad som behöver förbättras, för att få till en systematik i kvalitetsarbetet på en högskoleövergripande nivå. Vidare blev det tydligt för bedömargruppen att en majoritet av medarbetarna visar stort engagemang i kvalitetssäkringsarbetet, och att de är motiverade att fortsätta att bidra till byggandet av lärosätets kvalitetskultur. Detta är mycket positivt.