Erfarenheter och reflektioner efter lärosätesgranskningar i omgång 1

Efter att ha genomfört fyra lärosätesgranskningar inom det nationella kvalitetssäkringssystemet har vi sammanställt våra erfarenheter och reflektioner utifrån granskningarna.

Tanken med sammanställningen är att sammanfatta och diskutera några reflektioner och erfarenheter från den första omgången av lärosätesgranskningar. Förhoppningsvis kan sammanställningen även fungera som stöd och inspiration för det fortsatta arbetet vid lärosätena, men den kommer också att fungera som en utgångspunkt för och ingå i UKÄ:s kommande analyser av genomförda lärosätesgranskningar.

Den 19 mars 2019 fattades de första besluten i våra lärosätesgranskningar inom det nationella kvalitetssäkringssystemet för perioden 2017-2022. Denna första omgång omfattade fyra lärosäten: Mälardalens högskola, Högskolan Borås, Malmö universitet samt Stiftelsen högskolan Jönköping.

Sammanställningen baseras på en genomgång av de fyra yttrandena men också på sådant som kom upp vid den återföringskonferens som genomfördes den 22 maj 2019. Vid återföringskonferensen deltog representanter för de aktuella lärosätena samt ordförandena i respektive bedömargrupp. De styrkor och utvecklingsområdena som UKÄ lyfter i sammanställning återkommer i alla fyra yttrandena och inom olika bedömningsområden och berör både olika nivåer i organisationerna och olika delar av verksamheten och kan ses som både centrala och angelägna för lärosätenas systematiska kvalitetssäkringsarbete.

Arbete med att utveckla kvalitetssystem pågår

På alla fyra lärosätena pågår ett arbete med att utveckla kvalitetssystemen vilket återspeglas i granskningarna. Det faktum att systemen är under utveckling har inneburit vissa svårigheter för bedömarna när det gäller att uttala sig om hur väl systemen fungerar i alla dess delar och i vilken grad de bidrar till utveckling och lärande.

Behövs enhetliga, begripliga och lättillgängliga dokument

När det gäller rutiner och processer visar yttrandena att det framöver finns ett arbete att göra med att se över styrande dokument så att de är enhetliga, begripliga och lättillgängliga. Ett förslag för att öka tydligheten som lyfts i yttrandena är att skapa bilder eller “kartor” som ger överblick över strukturer och processer samt säkra att central information också finns tillgänglig på engelska. En fråga som diskuterades vid återföringskonferensen och som kopplar till tydlighet och transparens är omfattningen av dokumentationen. Spårbarhet i systemet bygger på tydlig dokumentation, samtidigt som mängden dokumentation också riskerar att det blir svårt att överblicka och ta till sig. Den här balansen är en tydlig utmaning framöver.

Koppling mellan utbildning och forskning viktig fråga

Att koppling mellan utbildning och forskning är en viktig fråga för lärosätena har tydligt framkommit i granskningen, liksom flera exempel på aktiviteter och åtgärder som syftar till att säkra utbildningarnas forskningsanknytning. Samtidigt visar granskningarna också på flera utmaningar. En sådan utmaning är exempelvis att säkra att kopplingen mellan forskning och utbildning omfattar all utbildning vid lärosätet. En annan utmaning är att veta när kopplingen är tillräcklig, det vill säga vad som är målet och hur kan det mätas. I det sammanhanget lyftes vid återföringskonferensen att forskningsanknytning kan betyda olika saker och se olika ut i olika utbildningar och i olika delar inom en och samma utbildning. Det finns ett behov av att på olika nivåer definiera den egna forskningsanknytningen, vad som är tillräckligt och hur den ska följas upp.

Goda exempel på utvecklingsarbeten

Alla fyra granskningarna visar många goda exempel på utvecklingsarbeten som bedrivs inom lärosätena, och på kunskap och erfarenheter som är viktiga ur ett kvalitetssäkringsperspektiv. I granskningarna lyfts utmaningen att utifrån dessa kunskaper och erfarenheter få till stånd en systematisk kunskapsspridning och ett internt lärande inom hela organisationen.