Granskning av lärosätenas kvalitetssäkringsarbete avseende forskning

UKÄ:s uppdrag har sedan 2017 utökats till att utöver kvalitetssäkring av högre utbildning även inkludera forskning. Detta är ett vägledande dokument för det utökade uppdraget.

Granskningen ingår i komponenten ”Granskning av lärosätenas kvalitetssäkringsarbete” som är en av fyra komponenter inom det nationella systemet för kvalitetssäkring av högre utbildning och forskning. Fokus i komponenten ligger på hur lärosätena själva säkrar och utvecklar kvaliteten i utbildning och forskning.

Reviderad metod efter pilotgranskning

Bedömningsgrunder för kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling av forskning har testats i en pilotgransking som avslutades i oktober 2020. Ett positivt resultat från pilotgranskningen var att bedömningsgrunderna fungerade väl för att fånga hur lärosätena arbetar med kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling av forskning.

Men pilotgranskningen visade också på utmaningar, exempelvis att det förekom överlappningar mellan bedömningsområdena. En del av bedömningsgrunderna uppfattades också som svårbegripliga av både lärosätena och bedömargrupperna. Liknande kritik, framför allt vad gäller överlappningar inom och mellan komponenter, har framförts också i de två externa granskningar som UKÄ genomgick under 2020. I syfte att komma till rätta med svårigheterna har nu granskningsmetoden reviderats.

Två bedömningsområden istället för fem

Den mest iögonfallande förändringen är att det nu finns två istället för fem bedömningsområden. Syftet med att minska antalet bedömningsområden är att minska risken för överlappningar. De mest påtagliga överlappningarna i komponenten har funnits mellan bedömningsområdena ”Styrning och organisation” och bedömningsområdet ”Utformning, genomförande och resultat”. Därför har de två bedömningsområdena slagits ihop och de bildar nu ett nytt bedömningsområde kallat ”Styrning, organisation och genomförande”.

Dessutom har bedömningsgrunder för jämställdhet och samverkan, istället för att utgöra egna bedömningsområden, inkluderats i bedömningsområdet ”Förutsättningar”. Till de två bedömningsområdena har nya beskrivande texter tagits fram med vägledande frågor och exempel i syfte att underlätta för lärosätena att beskriva och värdera hur de arbetar med att säkra och utveckla forskningens kvalitet.

- Vi hoppas genom förändringarna att komma till rätta med de överlappningar vi identifierat genom piloten och som gjort granskningen onödigt tungrodd och omfattande, säger Kristina Tegler Jerselius.

Ytterligare en förändring som genomförts är att bedömningsgrunderna har formulerat om. Syftet med omformuleringen är att de ska bli tydligare och mer lättbegripliga.

- Förändringarna ser mer radikala ut än vad de är, säger Kristina Tegler Jerselius. Även om formen anpassats efter pilotgranskningen, framför allt vad gäller antalet bedömningsområden, kvarstår kärnan i granskningen. Vi granskar fortfarande lärosätenas kvalitetssäkringsarbete och hur det fungerar i praktiken med fokus på några utvalda teman exempelvis hur lärosätet arbetar med kompetensutveckling och karriärstöd för forskare. Men genom förändringarna hoppas vi bli mer träffsäkra

Bakgrund till den reviderade vägledningen

  • År 2017 utökades UKÄ:s uppdrag till att, utöver kvalitetssäkring av utbildning, omfatta också kvalitetssäkring av forskning. Det utökade uppdraget har resulterat i ett omfattande metodutvecklingsarbete vid UKÄ.
  • Principer för den nya granskningen togs fram i en rapport som skickades ut på remiss i sektorn i april 2018. En av slutsatserna i rapporten var att det saknades ett nationellt ramverk för kvalitetssäkring och kvalitetssäkring av forskning; att ett sådant ramverk borde utvecklas och att lärosätena själva bedömdes vara mest lämpade att ta fram ramverket.
  • Förslaget om att ta fram ett nationellt ramverk för forskning fick en bred uppslutning i sektorn och ett utvecklingsarbete påbörjades av SUHF:s kvalitetsgrupp. Ett år senare, i maj 2019, fattade SUHF:s förbundsförsamling, beslut om ett gemensamt ramverk för kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling av forskning.
  • Parallellt gjordes en fördjupad utredning vid UKÄ av de synpunkter som inkom genom remissförfarande och relevanta granskningsteman identifierades. Utifrån dessa granskningsteman och SUHF:s ramverk formulerades bedömningsgrunder som sedan testades i en pilotgranskning.
  • Tre lärosäten deltog i en pilotgranskning som genomfördes under perioden september 2019 – oktober 2020 då beslut fattades om pilotlärosätenas kvalitetssäkringsarbete avseende forskning.
  • Utifrån de lärdomar som dragits av pilotgranskningen såg UKÄ behov av att minska detaljnivån i granskningen och att tydligare renodla de olika delarna för att minska risken för överlappningar.
  • Arbetet har lett fram till den reviderade Vägledning för granskning av lärosätenas kvalitetssäkringsarbete avseende forskning.