Högskolekollen

Hur står det till med kvaliteten inom högskolan? Här hittar du resultatet från UKÄ:s olika kvalitetsgranskningar.

Favoriter

Du har inga favoriter i din lista

Så här söker du i Högskolekollen

Här förklarar vi hur du kan söka fram granskningsresultat.

Till en början ser du de 10 senaste granskningarna som har publicerats. Vill du se fler klickar du på Visa fler (då laddas 10 till) eller Visa alla om du vill få fram alla resultat.

Filtrera så här

För att hitta en särskild granskning finns det en rad alternativ i vänstermenyn. Du kan välja mellan följande:

  • Typ av granskning
  • Universitet/Högskola
  • Examen/Utbildning
  • Fritext. Fritextsökningen baseras på: universitet/högskola, utbildning eller diarienummer.

Under Avancerat filter kan du göra en ännu mer specifik sökning.

  • Bedömningsområde. I träfflistan visas alla granskningar som innehåller det bedömningsområde som du har valt. Du kommer inte direkt in i yttrandet till den del som handlar om bedömningsområdet. Klicka på Genvägar om du snabbt vill ta dig vidare till bedömningsområdena.
  • Omdöme
  • Statlig/privat högskola

Du kan välja flera alternativ under varje filter. Till höger vid varje val ser du en siffra som visar hur många granskningar som finns.

När du gjort dina önskade val klickar du på Visa resultat. Resultaten visas som "kort" till höger, eller under filtret om du använder en mobiltelefon.

Du kan lägga till fler alternativ i filtret om du vill utöka din sökning.

För att börja om en sökning klickar du på Rensa valda urval eller på namnet Högskolekollen ovanför filtret.

Bedömningsområde: Styrning och organisation
Tillbaka till granskningar Spara som favorit

Kvalitetssäkring - forskning Bedömningsområde: Styrning och organisation

Ifrågasatt
Publicerad: 2020-10-06
Lärosäte: Högskolan i Borås
Typ av examen: Lärosätesgranskning
Typ av granskning: Granskning av lärosätets kvalitetsarbete

Styrning och organisation

Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Inte tillfredsställande

Bedömargruppens slutsats är att bedömningsområdet är inte tillfredsställande. Lärosätets systematiska kvalitetssäkringsarbete för forskning initierades i dess nuvarande form under senhösten 2019. Den nya utvärderingsmodellen kommer att utgå från lärosätets sex profilerade forskningsområden och syftar till att säkerställa att styrkor, svagheter och utvecklingsmöjligheter identifieras och används för kvalitetsutveckling av forskningen vid varje utvärderingsenhet. Bedömargruppen har dock funnit att den nya strukturen ännu inte är fullt utvecklad i hela verksamheten när det gäller införandet av konkreta arbetsformer, inklusive återkoppling och uppföljning, för att säkerställa utveckling av kvalitet i forskning. Bedömargruppen rekommenderar lärosätet att följa upp hur de delvis nya organisatoriska enheterna forskarråd och forskargrupper utvecklas i alla tre akademierna vid lärosätet.

Sammantaget vill bedömargruppen lyfta fram följande styrkor inom bedömningsområdet:

  • Lärosätets nya kvalitetssystem med återkommande utvärderingar i sex-årscykler kan komma att stödja kvalitetsutvecklingen av forskningen.
  • Beslutet att införa samma grundmodell och systematik för att organisera kvalitetssäkringsarbetet för såväl utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå, som för forskning bör kunna öka kvalitetsarbetets effektivitet samt medarbetarnas delaktighet, engagemang och ansvarstagande.
  • Processerna och rutinerna för att kontinuerligt samla in nyckeltal och indikatorer är väl utvecklade.

Bedömargruppen vill även lyfta fram följande utvecklingsområden:

  • Lärosätet behöver ta fram och införa konkreta arbetsformer för kvalitetsarbetet, så att lärosätet systematiskt kan identifiera brister, generera uppföljningar och förse verksamheten med relevant återkoppling.
  • Lärosätet behöver initiera processer för att öka medarbetarnas, inklusive doktorandernas, delaktighet, engagemang och ansvarstagande för att utveckla kvalitetsdrivande processer för forskning.
  • Lärosätet behöver säkerställa att all forskning ingår i den nya utvärderingsmodellen.
  • Lärosätet behöver utveckla tvåspråkigheten, för att fullt ut engagera även icke-svensktalande anställda i kvalitetsarbetet för forskning.
  • Lärosätet behöver följa upp och utveckla tydliga processer för att kontinuerligt utveckla kvalitetssystemet.
  • Lärosätet behöver tydliggöra roller och mandat i kvalitetsarbetet för lärosätets kollegialt tillsatta nämnder.
  • Lärosätet behöver förbättra det strategiska arbetet genom att systematiskt följa upp identifierade brister och beslutade åtgärder i relation till uppsatta visioner och mål.
  • Lärosätet behöver granska verksamhetsstödet i kommande kvalitetsutvärderingar, för att säkerställa att lärosätets resurser används effektivt.
  • Lärosätet behöver granska om systematiska utvärderingar av centrumbildningar är kvalitetsdrivande för forskningen.
  • Lärosätet behöver klargöra hur insamlade nyckeltal eller indikatorer i sig ska stödja utvecklingen av processer för forskningens kvalitet.

Bedömningar av bedömningsgrunder:

1. Lärosätet har ett fastställt kvalitetssystem där ansvars- och rollfördelning avseende kvalitetsarbetet beskrivs, liksom principer och konkreta arbetsformer för säkring och utveckling av kvalitet i forskningen.

Inte uppfylld

Lärosätets nya kvalitetssystem med återkommande utvärderingar i sex-årscykler vilar på en serie beslut från senhösten 2019. Bedömargruppen anser att initiativet att starta upp utvärderingsmodellen är av stor vikt, eftersom systematiska kvalitetsdrivande granskningar av forskningen tidigare har saknats. Men kvalitetsarbetet enligt den nya strukturen har ännu inte identifierat utvecklingsområden, genererat uppföljningar eller lett till återkoppling till verksamheten. Kvalitetssystemet är heller inte fullt utvecklat i hela verksamheten när det gäller rollfördelning och införandet av konkreta arbetsformer för att säkra och utveckla kvalitet i forskningen. Bedömargruppen rekommenderar lärosätet att säkerställa att all forskning ingår i den nya utvärderingsmodellen samt att noga följa upp hur de delvis nya organisatoriska enheterna forskarråd och forskargrupper utvecklas i alla tre akademierna vid lärosätet. Bedömargruppen anser att utvecklingsområden för lärosätet är att använda internationell expertis vid kvalitetsutvärderingar, öka ansvaret för nämnderna i kvalitetsarbetet, upprätta principer för anslagsfördelning på akademinivå, ta fram en enhetlig definition för lärares användning av reglerad tid för kompetensutveckling, inklusive forskning, samt öka doktorandernas deltagande i arbetet med att utveckla kvalitetsdrivande processer för forskningen.

Lärosätet och dess kvalitetssystem

Lärosätet har sex profilerade eller prioriterade forskningsområden:

  • biblioteks- och informationsvetenskap
  • handel och IT
  • människan i vården
  • pedagogiskt arbete
  • resursåtervinning
  • textil och mode.

Lärosätet har rätt att examinera på forskarnivå inom fyra av områdena.

I Mål och strategier för Högskolan i Borås - det kompletta professionslärosätet presenterar lärosätet sin värdegrund: "Verksamheten vid Högskolan i Borås kännetecknas av öppenhet, nyfikenhet, kreativitet och flexibilitet". I dokumentet presenteras även lärosätets devis: "Vetenskap för profession", som förtydligar att samverkan och nyttiggörande är av stor vikt för lärosätets forskningsverksamhet. I lärosätets vision från 2014, Högskolan i Borås vision och mål, framgår följande: "Varje forskningsområde ska vara nationellt starkt och ha internationellt framgångsrika lärar- och forskargrupperingar. Hög vetenskaplig och konstnärlig nivå är en självklarhet och verksamheten präglas av ett gränsöverskridande arbets- och förhållningssätt". Där presenteras även lärosätets mål inom forskning och utbildning:

  • sätta studentens lärande i centrum
  • öka andelen forskning
  • fortsätta bygga kompletta akademiska miljöer.

Rektorn fick i oktober 2019 uppdraget att ta fram förslag till en ny vision och en utbildnings- och forskningsstrategi för Högskolan i Borås.

Lärosätet grundades 1977 genom sammanslagningen av Bibliotekshögskolan och Förskoleseminariet. I dess linjeorganisation ingår en styrelse och en rektor samt tre akademier med följande benämningar:

  • Akademin för textil, teknik och ekonomi (A1)
  • Akademin för vård, arbetsliv och välfärd (A2)
  • Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT (A3).

Dessutom finns enheten verksamhetsstöd (VS). Till stöd för den operativa verksamheten finns också enheterna Rektors stab samt Forskning och innovation, inklusive Science Park Borås (SPB) och Grants and Innovation Office (GIO).

För strategiska frågor om lärosätets gemensamma kvalitetssäkring av forskning finns Rektors lednings- och kvalitetsråd, som har en rådgivande och stödjande funktion till rektorn. De kollegialt utsedda nämnderna, Forsknings- och utbildningsnämnden (FoU) och Nämnden för konstnärlig forskning och utbildning (KFU), är organisatoriskt placerade direkt under lärosätets styrelse och har enligt Styrelsens organisations- och beslutsordning ansvaret att verka för goda förutsättningar för kvalitet i forskningen. Rektorn leder i sin tur Nämndrådet, där de båda ordförandena i nämnderna ingår, liksom prorektorn, förvaltningschefen och vice ordföranden från FoU-nämnden, och som bland annat har till uppgift att vara rådgivande inför rektorns ställningstaganden om kvaliteten i forskningen.

På akademinivå ansvarar akademicheferna för att organisera och styra forskningsverksamheten så att akademin kan uppfylla sina och lärosätets mål för forskningen. Akademicheferna får råd om strategisk utveckling av forskningsverksamheten från såväl akademiråd som forskarråd, men har även beslutat att utse särskilda kvalitetssamordnare för att förbättra samordningen av kvalitetsarbetet, enligt självvärderingen. Vid var och en av de tre akademierna finns ett antal sektioner med varierande antal forskargrupper. Även om lärosätet inte fullt ut har formaliserat inrättandet av och deltagandet i forskargrupper, så är varje forskargrupp knuten till ett profilerat område och kvalitetssäkringen av forskningen organiseras huvudsakligen utifrån dessa forskargrupper. Forskning kan också bedrivas av en enskild lärare inom tillgänglig kompetensutvecklingstid eller genom externfinansiering. Vid lärosätet finns även sju centrumbildningar som företrädesvis ska vara akademiövergripande och nätverksstärkande. De ska bidra till kvalitetsutveckling av både forskning och utbildning. Lärosätets arbetsmodell för sin verksamhetsplanering innebär att beslut tas av lärosätets styrelse om val av profilerade områden och planeringsförutsättningar (budgetramar) för berörd treårsperiod. Akademierna och verksamhetsstödet ansvarar därefter för att ta fram underlag till sin verksamhetsplanering utifrån beslutade förutsättningar. Efter beredning i Rektors lednings- och kvalitetsråd lämnar rektorn förslag till fördelning av basanslagen för forskningen vid akademierna för beslut i styrelsen. Därefter beslutar akademierna och verksamhetsstödet om sina treåriga verksamhetsplaner, fastställer ettåriga budgetar och handlingsplaner samt sammanställer akademispecifika kompetensförsörjningsplaner.

Enskilda medarbetare engageras i verksamhetsplanering och arbete med att ta fram handlingsplaner vid sektionsmöten, personaldagar och det årliga utvecklingssamtalet. Bedömargruppen noterar att det vid lärosätet finns beslut och dokumentation för hur man fördelar basanslag till akademierna, Fördelning av anslag för utbildning och forskning per akademi samt dimensionering av resurser för högskolegemensamt verksamhetsstöd 2020-2022, men att det saknas beslutade principer för vidare fördelning till de enskilda forskargrupperna och forskarna på akademierna. Vad som finns är ett arbetstidsavtal, Lokalt arbetstidsavtal för lärare, och principer för tjänstefördelning, där högskolans lärare vid de tre akademierna garanteras en viss forskningstid eller kompetensutvecklingstid som delvis finansieras av basanslagen.

Lärosätets nya kvalitetssystem för forskning framgår tydligt av styrdokumentet Policy för kvalitetsarbete vid Högskolan i Borås från oktober 2019. Det är väl beskrivet i självvärderingen, där det även framgår att de sex befintliga profilerade forskningsområdena kommer att granskas inom ramen för en sex-årscykel, samt att rektorn och styrelsen ska delta aktivt i kvalitetsarbetet. Exempel på aktiviteter som ryms inom ramen för kvalitetssystemet för forskning är kompetensutveckling, erhållande av forskningsmedel och publicering av forskningsresultat. Dessutom kommer det arbete som bedrivs med samverkan, hållbarhet, internationalisering och jämställdhet i fokus. Kvalitetssystemet är enligt självvärderingen baserat på fem samverkande komponenter:

  • förutsättningar
  • kontinuerligt kvalitetsarbete
  • kvalitetsuppföljning
  • kvalitetsutvärdering
  • kvalitetsutveckling.

I enlighet med Policy för kvalitetsarbete vid Högskolan i Borås ska kvalitetssystemet vara transparent, integrerat, enhetligt och skarpt.

Förutsättningar

Enligt Lokalt arbetstidsavtal för lärare vid lärosätet ska arbetstidens fördelning syfta till att använda tillgängliga resurser på bästa sätt för verksamheten, samt skapa en god balans mellan en lärares olika arbetsuppgifter och mellan olika kategorier av lärare. Arbetstiden för lärare (adjunkter, lektorer, biträdande professorer och professorer) fördelas mellan kategorierna utbildning, kompetensutveckling/forskning och övriga arbetsuppgifter.

Kvalitetsansvaret på lärosätet regleras genom Styrelsens organisations och beslutsordning och Rektors organisations- och beslutsordning. Kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling av forskning vid lärosätet utgår från Sveriges universitets- och högskoleförbunds (SUHF:s) dokument Gemensamt ramverk för lärosätenas kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling. Ramverket bygger på att forskningen som sådan har etablerade och inbyggda former för kvalitetssäkring, där kollegial granskning och seminariediskussioner med utsedda granskare är grundläggande granskningsverktyg.

Kontinuerligt kvalitetsarbete och kvalitetsuppföljning

Lärosätet lägger enligt självvärderingen stor vikt vid "forskningens inbyggda mekanismer för kvalitetssäkring", det vill säga via den kontinuerliga granskningen av forskningen som sker via peer review baserad på återkoppling vid processer för att publicera vetenskapliga artiklar, disputationer och ansökningar om forskningsbidrag.

Enligt beslut från 2019 ska varje forskargruppsledare ta fram gruppens egna forskningsplaner som ska vara till stöd för att utveckla kvaliteten i gruppens forskning. Den kontinuerliga kvalitetsutvecklingen baseras på:

  • nyckeltal och indikatorer för forskning som enheten verksamhetsstöd har sammanställt
  • formulerande och fastställande av aktiviteter i forskningsplanerna
  • forskargruppernas uppdateringar av forskningsplanerna med kvalitetsförbättrande aktiviteter
  • genomförande av aktiviteter enligt forskningsplanerna
  • uppföljning av aktiviteter inom ramen för högskolans kvalitetssystem via akademiernas forskarråd.

Vid rektorns verksamhetsdialoger med akademierna följs resultatet av kvalitetsarbetet upp enligt Process för verksamhetsstyrning och tas in i lärosätets arbete med verksamhetsplanen, inklusive planeringsförutsättningar. Styrelsen beslutar därefter om planeringsförutsättningarna, där 30 procent av anslaget för forskning fördelas till akademierna enligt en prestationsbaserad modell, enligt Styrmodell vid Högskolan i Borås.

Kvalitetsutvärdering

En helt ny utvärderingsmodell av forskningen vid lärosätet baserat på en sex-årscykel beslutades 2019 och kommer att påbörjas under 2020, Handläggningsordning för utvärdering och utveckling av forskning vid Högskolan i Borås. Utvärderingarna kommer att utgå från lärosätets sex profilerade forskningsområden, där samtliga kommer att granskas under perioden 2020-2026, och syftar till att säkerställa att styrkor, svagheter och utvecklingsmöjligheter identifieras och används för kvalitetsutvecklingen av forskningen vid varje utvärderingsenhet. Akademicheferna för de forskningsområden där utvärderingen organisatoriskt är placerat är ansvariga för utvärderingen samt underlaget och dess kvalitativa innehåll. Den iterativa processen för dessa granskningar kommer att omfatta fyra på varandra följande faser:

  • initiering med beslut om utvärderingsenheter, framtagande av självvärdering, sammanställning av de forskningsplaner och nyckeltal som samlas in varje år samt utseende av bedömargrupp, inklusive två externa sakkunniga
  • genomförande med platsbesök och färdigställande av bedömargruppens rapport
  • analys av bedömargruppens rapport och upprättande av handlingsplan
  • återrapportering via offentliggörande och kommunikation av utvärderingsresultat samt genomförande av de förbättringsåtgärder som framgår av handlingsplanen.

Kvalitetsutveckling

Under rapporteringsfasen offentliggörs resultaten från utvärderingsprocessen och sedan informeras styrelsen, rektorn och berörda nämnder. Akademichefen tar fram en sammanfattande rapport om genomförandet av handlingsplanen och föredrar den för den berörda nämnden. Högskolans centrala handläggare med ansvar för utvärderingsprocessen förser rektorn med underlag inför rektorns avrapportering till styrelsen.

Utvärderingsprocessen per prioriterat forskningsområde omfattar totalt 2,5 år från initiering till slutförd återrapportering. I den kontinuerliga uppföljningen hanteras därefter beslutade handlingsplaner som en del av den berörda enhetens verksamhetsplan. Beslutade kvalitetshöjande åtgärder och förbättringsförslag ska också återföras till berörda forskargrupper och föras in i forskargruppernas årliga forskningsplaner, för att säkerställa att resultatet från kvalitetsgranskningen systematiskt inkluderas i den löpande uppföljningen.

Bedömning

Lärosätet anger i självvärderingen att kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling baseras på regelbunden kollegial granskning. Enligt bedömargruppen är dock mycket av ansvaret i lärosätets kvalitetssystem placerat på linjefunktioner, speciellt på akademicheferna.

Det faktum att nämnderna inte alltid är representerade i Rektors lednings- och kvalitetsråd framstår för bedömargruppen som en svaghet i kvalitetssystemet, eftersom kvalitetsfrågor alltid finns med på dagordningen enligt intervjuerna och har hög relevans för de flesta frågor som rör lärosätets verksamhet.

Bedömargruppen anser att initiativet att införa en ny utvärderingsmodell av forskningen vid lärosätet baserat på en sex-årscykel är av stor vikt, eftersom den typen av egna kvalitetsdrivande granskningar tidigare helt har saknats. Bedömargruppen finner att valmöjligheten att inkludera forskning som inte ingår i de sex profilerade forskningsområdena enligt Handläggningsordning för utvärdering och utveckling av forskning vid Högskolan i Borås ligger på den ansvariga akademichefen. Bedömargruppen rekommenderar lärosätet att tydligt reglera att all forskning ingår i utvärderingarna.

Bedömarna konstaterar att den nya utvärderingsmodellen av forskning vid lärosätet baserat på en sex-årscykel är en oprövad metod för lärosätet som inte bygger på tidigare kvalitetsarbete, samt att den nya metoden bygger på att lärosätet bygger upp delvis nya organisatoriska enheter. Enligt Rutin för kontinuerlig uppföljning och kvalitetsutveckling av forskning vid Högskolan i Borås är såväl de enskilda forskargrupperna som de nyinrättade forskarråden nyckelenheter för kvalitetsuppföljning och kvalitetsutveckling. Forskarråden bygger på grupperingar som finns sedan tidigare vid akademierna men som får en tydligare roll i det nya kvalitetssystemet. Bedömarna vill poängtera att speciellt inrättandet av forskargrupper inom de forskningsområden vid lärosätet som traditionellt inte organiserat sig i den arbetsformen noga bör följas av lärosätets ledning, för att säkerställa att arbetsformen säkrar och utvecklar kvaliteten i forskningen.

Bedömargruppen anser att rollen för forskarråden är otydlig, med skiftande sammansättning, uppgifter och ansvar vid de tre akademierna, enligt intervjuerna, självvärderingen och dokumenten Rutin för kontinuerlig uppföljning och kvalitetsutveckling av forskning vid Högskolan i Borås, Riktlinjer för systematiskt kvalitetsarbete för forskning vid Högskolan i Borås och Handläggningsordning för utvärdering och utveckling av forskning vid Högskolan i Borås, samtliga från december 2019.

Bedömargruppens uppfattning är att lärosätet behöver förtydliga forskarrådens och de enskilda forskargruppernas roller och ansvar och göra dem mer enhetliga. Detta för att bättre ansluta till Policy för kvalitetsarbete vid Högskolan i Borås där kvalitetssystemet beskrivs som transparent, integrerat, enhetligt och skarpt. Bedömargruppen kunde vid intervjuerna konstatera att alla medarbetare ännu inte upplevde sig involverade i kvalitetsarbetet, det vill säga de konkreta arbetsformerna verkar inte fullt ut etablerade. Bedömargruppen ser alltså en risk för att inte uppnå god kvalitetssäkring av forskningen inom lärosätet, eftersom kvalitetsarbetet inte bedrivs enhetligt vid de tre akademierna. Detta riskerar att minska integreringen i verksamheten, minska engagemanget från medarbetarna och försämra utvecklingen av kvalitetsdrivande processer.

Bedömargruppen anser att lärosätets nya granskningsmodell för kvalitetsutvärdering och kvalitetsutveckling av forskningen 2020-2026 kan komma att stödja kvaliteten i forskningen, eftersom den ställer tydliga krav på regelbundna kontroller, inkluderar såväl beslutande organ på hög organisatorisk nivå som verksamheten, genom kvalitetsdialoger och avstämningar. I och med att det är sex år mellan varje utvärdering, vilket är en relativt lång tid, bör nämnderna ha möjlighet att ytterligare bidra till kvalitetsarbetet genom att till exempel organisera forum, konferenser eller andra aktiviteter för fördjupade universitetsövergripande kollegiala diskussioner om resultatet från granskningarna.

Det framgår som en separat punkt i styrdokumentet Handläggningsordning för utvärdering och utveckling av forskning vid Högskolan i Borås att utvärderingsmodellen för forskningen i sig är tänkt att utvecklas genom att den löpande revideras. Men bedömargruppen saknar en detaljerad process för hur lärosätet ska följa upp och utveckla utvärderingsmodellen för forskning. Bedömargruppen uppmanar därför lärosätet att tydliggöra detta.

Vid intervjuerna kom det fram att kontakterna mellan nämnderna och styrelsen har varit begränsade. Bedömargruppen ser en utvecklingspotential för lärosätet att använda de kollegialt tillsatta nämnderna mer för att både öka förankringen av kvalitetssystemet i verksamheten och för att fortsätta att utveckla kvalitetssystemet.

2. Kvalitetsarbetet understödjer det strategiska arbetet på alla nivåer och engagerar såväl ledning som medarbetare. Kvalitetsarbetet bidrar till att lärosätets resurser används effektivt.

Inte uppfylld

Lärosätet behöver säkerställa en organisation för kvalitetsarbetet som uppmuntrar till delaktighet, engagemang och ansvarstagande, för att kvalitetsarbetet fullt ut ska stödja utvecklingen av kvalitetsdrivande processer för forskning och kopplingen till det strategiska arbetet. Bedömargruppen anser också att det strategiska arbetet vid lärosätet skulle stärkas av en tydligare systematisk uppföljning av brister och åtgärder utifrån uppsatta visioner och mål. För att fullt ut engagera även icke-svensktalande anställda i kvalitetsarbetet för forskning, uppmanar bedömargruppen lärosätet att utveckla sin tvåspråkighet. Bedömargruppen anser att användningen av informella beslut på akademinivå kan möjliggöra att resurser används effektivt, men att dessa processer inte är transparenta och kan leda till minskat engagemang hos medarbetare. För att lärosätets resurser ska användas effektivt föreslår bedömargruppen att även relevanta delar av verksamhetsstödet utvärderas i kommande utvärderingar.

Självvärderingen och intervjuerna visar att medarbetarnas vetskap om såväl den lärosätesövergripande verksamhetsplanen som de akademispecifika verksamhetsplanerna kan förbättras. Eftersom lärosätets kvalitetssystem till stor del är integrerat i verksamhetsplanering och verksamhetsstyrning, anser bedömargruppen att ledningen måste fortsätta arbeta för att öka medarbetarnas engagemang och kunskap om kvalitetsarbetet. Bedömargruppen anser att lärosätet bör involvera alla forskningsaktiva och delar av verksamhetsstödet i det kontinuerliga kvalitetsarbetet enligt Riktlinjer för systematiskt kvalitetsarbete för forskning vid Högskolan i Borås. Detta är ett utvecklingsområde för lärosätet. Bedömargruppen menar att den nya utvärderingsmodellen av forskningen vid lärosätet baserad på en återkommande sex-årscykel innebär en möjlighet till ett ökat engagemang hos medarbetarna.

Kvalitetssystemet bygger på att samtliga forskargrupper varje år ska ta fram forskningsplaner. I dokumentet Rutin för kontinuerlig uppföljning och kvalitetsutveckling av forskning vid Högskolan i Borås framgår att forskningsplanerna ska följas upp kontinuerligt och stämmas av med akademins ledning och forskarråd en gång varje år. Bedömargruppen hoppas att dessa rutiner på ett positivt sätt även kommer att stärka de forskande medarbetarnas engagemang och kunnande om kvalitetsarbetet vid lärosätet, men att lärosätet måste vara observant på resultatet av den här metoden inom de forskningsområden som tidigare inte har varit organiserade som forskargrupper.

Det framkom vid intervjuerna att medarbetare vid lärosätet i flera fall saknade kunskap om, samt insyn i, enligt vilka kriterier basfinansieringen till akademierna fördelas vidare och kan erhållas inom de enskilda akademierna. Vid intervjuerna gavs exempel på såväl användningen av informella processer för medelstilldelning inom akademier som vid tilldelning av forskningsstöd. Bedömarnas åsikt är att informell resursfördelning kan fungera effektivt på grund av den begränsade storleken på lärosätets forskningsverksamhet, men att transparens aldrig kan uppnås med denna metod. En transparent, enhetlig och skarp fördelning av det prestationsbaserade anslaget till forskargrupperna anser bedömarna skulle vara i samklang med lärosätets Policy för kvalitetsarbete vid Högskolan i Borås. Bedömargruppen ser fastläggande av principer för en fördelning av basanslag för forskning inom de enskilda akademierna som ett kvalitetsdrivande utvecklingsområde för lärosätet.

Kvalitetssystemet är under utveckling och rutiner och processer är ännu inte fullt utarbetade inom hela lärosätet, vilket medför svårigheter att bedöma om lärosätets kvalitetsarbete bidrar eller kommer att bidra till att resurser används effektivt. Verksamhetsstödet erbjuder administrativt stöd för ledningens, akademiernas och nämndernas arbete med lärosätets kvalitetssäkring av forskning, vilket bedömargruppen ser som en resurseffektiv ansvarsfördelning. Bedömargruppen föreslår att även verksamhetsstödet kontinuerligt utvärderas, för att säkerställa ett effektivt stöd till kvalitetsarbetet.

Den omfattande integreringen av kvalitetssystemet i ordinarie verksamhetsplanering och uppföljning bör kunna ge en effektiv arbetsstruktur. Något som bedömargruppen även ser positivt på är att lärosätet utgår från samma grundmodell och systematik som används även för kvalitetssäkring av utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå, inklusive självvärdering och deltagande av externa sakkunniga, eftersom det bör kunna öka förståelsen för modellen och effektivisera kvalitetsarbetet.

Bedömargruppen menar att ett utvecklingsområde berör vikten av att inkludera även icke-svensktalande anställda i kvalitetsarbetet för forskning, särskilt med tanke på att lärosätet arbetar för att vara parallellspråkigt. Bedömarna är fast övertygade om att ett ökat inkluderande och engagemang även av icke-svensktalande personal i kvalitetsarbetet kommer att öka omhändertagandet av återkoppling från uppföljningar, kollegiala granskningar och utvärderingar, samt även bidra till att lärosätets resurser används mer effektivt.

Enligt student- och doktorandinlagan och vid intervjuer framkom att doktorander upplever att det är otydligt vad som avses med lärosätets kvalitetssystem för forskning. De saknar också kännedom om organisation och uppbyggnad av kvalitetssystemet. Bedömargruppen saknar överlag deltagande och engagemang från lärosätets doktorander i arbetet med att utveckla kvalitetsdrivande processer för forskning.

Som tidigare nämnts är kvalitetssystemet nära kopplat till verksamhetsplanering inklusive arbetet med strategiska prioriteringar. Enligt intervjuerna finns dock inte någon översiktlig sammanställning av kvalitetsanmärkningar samt uppföljning över tid som är tillgänglig vid lärosätet. Bedömargruppen rekommenderar lärosätet att införa en systematisk lärosätesövergripande hantering av brister som har identifierats i kvalitetssystemet, inklusive beslut om åtgärder och uppföljning. Bedömargruppen anser att en dylik universitetsövergripande sammanställning som kontinuerligt uppdateras skulle kunna vara av värde för såväl kommunikation, uppföljning och återkoppling av kvalitetsarbetet, som för strategiskt arbete på lednings- och styrelsenivå.

Lärosätet har enligt självvärderingen satt tydliga mål för ökningen av forskningsvolymen. Bedömargruppen anser att lärosätet kan stärka och tydliggöra kvalitetssystemets relation till de övergripande visioner, mål och strategier som lärosätet har fastställt för sin forskningsverksamhet, för att möjliggöra en systematisk uppföljning av lärosätets kvalitetsarbete på styrelsenivå. Detta skulle öka möjligheterna för lärosätets styrelse att systematiskt utvärdera resultatet av lärosätets verksamhet utifrån visioner och mål för att säkra och utveckla kvaliteten i forskningen.

3. Lärosätet säkerställer att det kontinuerligt samlar in, analyserar och använder information med bäring på forskningens kvalitet och relevans, som underlag för kvalitetsutveckling, strategiska beslut och prioriteringar.

Inte uppfylld

Det är oklart för bedömargruppen hur lärosätet tänker sig att insamlade nyckeltal eller indikatorer i sig ska stödja utvecklingen av processer för forskningens kvalitet. Bedömargruppen rekommenderar lärosätet att pröva möjligheterna till ökad systematik i uppföljningen och återkopplingen av resultaten från peer review-processerna. Lärosätet behöver också utveckla och utföra systematiska utvärderingar av upprättade centrumbildningar, för att säkerställa att verksamheterna är kvalitetsdrivande för forskningen.

Lärosätet har processer och rutiner för att samla in nyckeldata och indikatorer. Kvalitetssystemet för forskning är dock till stor del nyutvecklat, inte validerat, och uppbyggt för att vara en integrerad del av verksamhetsplaneringen. Bedömargruppen kan konstatera att rutiner för funktion, beslut, återkoppling och uppföljning behöver utvecklas ytterligare, för att tydliggöra principerna för resurstilldelning ned till den forskande verksamheten i samklang med Policy för kvalitetsarbete vid Högskolan i Borås. En sådan utveckling kan även bidra till kvalitetsutvecklingen i stort vid lärosätet. Bedömargruppen ser dock i grunden positivt på den pågående vidareutvecklingen av lärosätets kvalitetssystem.

I dokumentet Rutin för kontinuerlig uppföljning och kvalitetsutveckling av forskning vid Högskolan i Borås uppmanas varje forskargrupp att identifiera de (kvantitativa och kvalitativa) nyckeltal och indikatorer som bäst stödjer utvecklingen av kvalitet för gruppens forskning samt att följa upp dem varje år. Nyckeltal och indikatorer för forskning som bedrivs vid lärosätet förväntas därefter rapporteras varje år till akademichefen och rektorn via forskargruppens forskningsplan. Verksamhetsstöd ansvarar för att ta fram utvalda nyckeltal och indikatorer. Dialogmöten om kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling sker enligt vad som beskrivs i självvärderingen och dokumentet Process för verksamhetsstyrning, men styrande principer för hur insamlad information via kvalitetssystemet ska användas för utveckling av kvalitetsdrivande processer för forskning saknas. Det är oklart för bedömargruppen hur ett nyckeltal eller en indikator i sig ska stödja utvecklingen av processer för forskningens kvalitet, snarare kan nyckeltalet eller indikatorn användas för att ledningen och styrelsen ska kunna följa upp resultaten utifrån strategiska beslutade mål.

Ett annat förbättringsområde är systematiken i hur lärosätet systematiskt tar tillvara åtgärds- och förbättringsförslag från befintliga peer review-processer som underlag för kvalitetsutveckling, strategiska beslut och prioriteringar. Enligt självvärderingen arbetar lärosätet med uppföljning av och återkoppling från inskickade bedömda forskningsansökningar. Bedömargruppen uppmanar lärosätet att pröva möjligheterna till ökad systematik i uppföljningen av peer review-resultaten. Ett förslag från bedömargruppen är att pröva möjligheten att involvera nämnderna i detta arbete.

Vid lärosätet finns sju centrumbildningar med akademiövergripande inriktning. Varje år utförs enligt Rektors organisations- och beslutsordning en utvärdering för att fastställa om det finns ett fortsatt behov av centrumbildningen. Vid bedömarnas intervjuer framkom dock att vare sig utvärderingarna eller resultaten av dem var kända i den utsträckning som bedömargruppen hade förväntat sig. Bedömargruppen rekommenderar därför att lärosätet systematiserar utvärderingarna av centrumbildningarna, inklusive uppföljning och återkoppling, för att säkerställa att verksamheten är kvalitetsdrivande för forskningen.

Kontakta utvärderingsavdelningen:
Utvärderingsavdelningen (e-post)