Högskolekollen

Hur står det till med kvaliteten inom högskolan? Här hittar du resultatet från UKÄ:s olika kvalitetsgranskningar.

Favoriter

Du har inga favoriter i din lista

Så här söker du i Högskolekollen

Här förklarar vi hur du kan söka fram granskningsresultat.

Till en början ser du de 10 senaste granskningarna som har publicerats. Vill du se fler klickar du på Visa fler (då laddas 10 till) eller Visa alla om du vill få fram alla resultat.

Filtrera så här

För att hitta en särskild granskning finns det en rad alternativ i vänstermenyn. Du kan välja mellan följande:

  • Typ av granskning
  • Universitet/Högskola
  • Examen/Utbildning
  • Fritext. Fritextsökningen baseras på: universitet/högskola, utbildning eller diarienummer.

Under Avancerat filter kan du göra en ännu mer specifik sökning.

  • Bedömningsområde. I träfflistan visas alla granskningar som innehåller det bedömningsområde som du har valt. Du kommer inte direkt in i yttrandet till den del som handlar om bedömningsområdet. Klicka på Genvägar om du snabbt vill ta dig vidare till bedömningsområdena.
  • Omdöme
  • Statlig/privat högskola

Du kan välja flera alternativ under varje filter. Till höger vid varje val ser du en siffra som visar hur många granskningar som finns.

När du gjort dina önskade val klickar du på Visa resultat. Resultaten visas som "kort" till höger, eller under filtret om du använder en mobiltelefon.

Du kan lägga till fler alternativ i filtret om du vill utöka din sökning.

För att börja om en sökning klickar du på Rensa valda urval eller på namnet Högskolekollen ovanför filtret.

Bedömningsområde: Förutsättningar
Tillbaka till granskningar Spara som favorit

Kvalitetssäkring - forskning Bedömningsområde: Förutsättningar

Ifrågasatt
Publicerad: 2020-10-06
Lärosäte: Högskolan i Borås
Typ av examen: Lärosätesgranskning
Typ av granskning: Granskning av lärosätets kvalitetsarbete

Förutsättningar

Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Inte tillfredsställande

Bedömargruppens slutsats är att bedömningsområdet är inte tillfredsställande. Bedömargruppen uppfattar att lärosätet saknar en systematik i att omhänderta genomförda uppföljningar, för att därigenom utveckla forskningsmiljöerna och förnya forskningen. Lärosätet saknar också processer för att systematiskt främja forskningens frihet vid samtliga akademier. Den nya lärosätesövergripande strategin att använda forskningsplaner för kvalitetsarbetet är positiv, men försvåras av att planernas struktur och innehåll varierar mellan de tre akademierna. Lärosätet behöver skapa strategier för att hantera forskningsplanernas olikheter, så att de kan användas för det lärosätesövergripande kvalitetsarbetet. Majoriteten av kvalitetsuppföljningen bygger på extern peer review i samband med till exempel ansökan om forskningsmedel, artikelpublicering eller disputation, men regelmässig intern granskning av de åtföljande resultaten och efterföljande åtgärder uteblir. Bedömargruppen uppfattar att det saknas karriärstöd som omfattar alla forskare, oavsett anställningsform eller var man är i karriären, och att de insatser som finns varierar mellan akademierna. Det saknas i dagsläget systematisk uppföljning av infrastruktur och stöd för forskning. Bedömargruppen ser positivt på att lärosätet skapar goda förutsättningar för att stärka sambandet mellan forskning och utbildning. Det är också positivt att lärosätet erbjuder stöd för att främja god forskningssed samt för att följa upp och genomföra åtgärder för oredlighet i forskning.

Sammantaget vill bedömargruppen lyfta fram följande styrkor inom bedömningsområdet:

  • Genom Grants and Innovation Office ger lärosätet stöd till forskarna, till exempel genom rådgivning i innovations- och forskningsetiska frågor, och bidrar till goda förutsättningar för forskare för att erhålla forskningsfinansiering.
  • I de planerade forskningsplanerna ska behov av kompetensförsörjning och kompetensutveckling för lärosätets samverkan tas upp.
  • Stödverksamheterna följs upp vid behov genom självinitierade audits (utvärderingar) med externa representanter, och eventuella åtgärdsförslag omsätts i handlingsplaner.
  • Flera processer finns för att stärka sambandet mellan forskning och utbildning: De flesta utbildningar är relaterade till forskningsmiljöer och till forskarkollegiets aktiviteter (peer review och seminarier), samt ett nära samband mellan forskning och utbildning säkerställs vid inrättande av nya utbildningar.
  • Styrdokument och processer finns som stöd för att främja god forskningssed samt för att följa upp och genomföra åtgärder för oredlighet i forskning.
Bedömargruppen vill även lyfta fram följande utvecklingsområden:
  • Lärosätet behöver utveckla ett systematiskt arbete för att omhänderta genomförda uppföljningar.
  • Lärosätet behöver utveckla processer för att systematiskt främja forskningens frihet vid samtliga akademier.
  • Lärosätet behöver utveckla processer för att inkludera all forskning vid uppföljningarna, så att även forskning som ligger utanför de sex profilerade forskningsområdena omfattas.
  • Lärosätet behöver minska diversiteten i forskningsplanernas struktur och innehåll, alternativt skapa strategier för att hantera forskningsplanernas olikheter så att de kan användas för att systematiskt uppnå den förnyelse i forskningen som lärosätet menar kommer att ske med hjälp av forskningsplanerna.
  • Lärosätet behöver bygga egen kompetens och egna processer inom kvalitetssystemet för forskning, för att undvika ett ensidigt beroende av extern peer review som bedömningsunderlag för kvalitetsuppföljning.
  • Lärosätet behöver utveckla en långsiktig lärosätesövergripande kompetensförsörjningsplanering, för att därmed öka systematiken i rekryteringsarbetet.
  • Lärosätet behöver utveckla ett lärosätesövergripande systematiskt arbete med karriärstöd, på svenska och engelska, för alla forskare, oavsett anställningsform eller tidpunkt i karriären.
  • Lärosätet behöver etablera en tydlig systematisk uppföljning av infrastruktur och stödverksamhet för forskning.

Bedömningar av bedömningsgrunder

1. Lärosätet tillhandahåller ändamålsenligt stöd till forskare avseende tillämpning av god forskningssed och följer systematiskt upp misstänkta fall av oredlighet och vidtar ändamålsenliga åtgärder.

Uppfylld

Genom styrdokument och processer erbjuder lärosätet stöd för att främja god forskningssed hos forskande personal samt för att följa upp och genomföra åtgärder mot oredlighet i forskning. Även om bedömningsgrunden innehåller en del mindre utvecklingsområden, anser bedömargruppen att de flesta processer och styrdokument finns på plats och fungerar. Styrkorna överväger därmed.

Lärosätet beskriver i såväl självvärderingen som intervjuerna att som stöd för forskare finns Grants and Innovation Office som stödjer forskare i processen att söka medel och med juridiska frågor (till exempel om etiska tillstånd). Det framgick tydligt vid intervjuerna att Grants and Innovation Office är ett uppskattat och välfungerande stöd för forskarna.

I arbetet med god forskningssed ingår hantering och publicering av forskningsdata. Stöd för publicering av forskningsdata finns sedan 2018 vid lärosätet genom en Data Access Unit (DAU), som fick en referensgrupp knuten till sig 2019. Även om referensgruppen främst stödjer arbetet med att tillgängliggöra forskningsdata, så innebär hanteringen av sådana data en etisk utmaning, vilket lärosätet också identifierar i självvärderingen. Planerna är därför att fortsatt stärka arbetet med forskningsdata, vilket bedömargruppen välkomnar.

Lärosätet saknar i dagsläget ett forskningsetiskt råd eller motsvarande för att hantera etiska frågor kopplade till forskning. Enligt självvärderingen ska ett sådant råd skapas i närtid, troligen redan under 2020. Detta menar bedömargruppen är positivt. Vid intervjuerna framkom även att det pågår diskussioner vid lärosätet om vilken roll som nämnderna respektive verksamhetsstödet ska ha inom detta område.

Lärosätet tog i självvärderingen och vid intervjuerna upp att det finns behov av kompetensutveckling inom forskningsetik hos medarbetarna. Däremot erbjuds redan i dag kurser i forskningsetik för doktorander, och moment av etik ingår i metodkurser för studenter. Vid intervjuerna framkom att det vid lärosätet pågår samtal med Sektionen för pedagogisk utveckling och forskning (PUF) om hur sådana kurser kan utformas. Det framgår dock inte hur satsningarna är tänkta att följas upp och utvecklas inom ramen kvalitetssystemet.

Lärosätet beskriver i självvärderingen hur hanteringen av oredlighet i forskning sker i praktiken och ger ett konkret exempel på hur oredlighet i forskning har hanterats och vilken konsekvens detta ledde till. Styrdokumentet Handläggningsordning för ärenden rörande misstänkt oredlighet i forskning vid Högskolan i Borås beskriver processen för sådan hantering. Av student-och doktorandinlagan framgår dock att doktoranderna upplever att det är otydligt hur lärosätet följer upp förutsättningar för och tillämpning av god forskningssed. Bedömargruppen menar därför att tydligare rutiner för hantering och kommunikation av god forskningssed behöver utvecklas, och även tydliga rutiner för att följa upp att rutinerna efterlevs. För att säkra kvalitet i forskningen, är det viktigt att doktorander vet vad som förväntas av dem och vilka regler och riktlinjer som gäller.

2. Lärosätet skapar goda förutsättningar för forskningens och forskningsmiljöernas utveckling och förnyelse samt för forskningens frihet.

Inte uppfylld

Lärosätet har nyligen beslutat att samtliga forskargrupper vid lärosätet varje år ska ta fram forskningsplaner som ett sätt att följa och främja forskningens utveckling. Extern peer review, till exempel i samband med publicering, ansökan om forskningsmedel etc., används i dagsläget som kvalitetsbedömning. Bedömargruppen uppfattar att det i dag saknas ett systematiskt arbete för att omhänderta genomförda uppföljningar och utvärderingar av forskningen samt processer för att systematiskt främja forskningens frihet. Det är vidare oklart hur samverkan, som är en viktig aspekt för lärosätet, bidrar till forskningsmiljöernas förnyelse och utveckling.

Samverkans betydelse för kvalitetssystemet för forskning behandlas även i bedömningsområdet Samverkan. Lärosätets profil - vetenskap för profession - tydliggör att samverkan är av stor vikt för lärosätets forskningsverksamhet. Av de sex profilerade forskningsområdena vid lärosätet, uppvisar fyra av de sex vad lärosätet kallar en komplett miljö. Dessa miljöer har utbildning på alla nivåer, det vill säga även tillstånd att utfärda examen på forskarnivå. Forskningens utveckling relateras i självvärderingen till de forskningsplaner som från och med 2020 ska tas fram och användas för verksamhetsplanering och forskningens utveckling. Vidare antogs i december 2019 Handläggningsordning för utvärdering och utveckling av forskning vid Högskolan i Borås som beskriver de tänkta uppföljningarna av de profilerade forskningsområdena i en sex-årscykel. Bedömargruppen noterar att det inte framgår hur forskning som ligger utanför dessa områden ska följas upp.

I självvärderingen lyfter lärosätet framförallt fram forskningsmiljöernas utveckling, och fokuserar mindre på den enskilda forskningens utveckling eller miljöernas betydelse för forskningens utveckling. Lärosätet anger de existerande centrumbildningarna som stöd för miljöernas utveckling, att det sker fortsatt utveckling av kompletta akademiska miljöer, att forskningsplaner kommer att införas samt att Grants och Innovation Office har inrättats. Vid intervjuerna framstod det som att lärosätet inriktar sig på målen för forskningen vid lärosätet och vilka profilområden som är relevanta att satsa på, men bedömargruppen menar att lärosätet bör lägga större fokus på de processer som leder fram till uppsatta mål och att kvalitetssystemet på ett tydligare sätt bör användas till att systematiskt identifiera brister, generera uppföljningar, och förse verksamheten med relevant återkoppling. I dagsläget har lärosätet tydliga mål, men vägen dit framstår oklar för bedömargruppen.

Vid intervjuerna framkom att lärosätet via dialoger till exempel mellan rektorn och akademierna och i Rektors lednings- och kvalitetsråd har möjlighet att säkerställa att verksamhetsstödet ger adekvat stöd till forskarna och att stödet anpassas efter behovet. Här identifierar bedömargruppen att det finns tankar hos lärosätet om förutsättningar för forskning. Dock är det otydligt vilka konkreta och systematiska processer inom ramen för kvalitetssystem för forskning, till exempel systematiska uppföljningar av stödfunktioner till forskning, som skulle kunna vara relevanta för att nå målet med god kvalitet i forskning. Bedömargruppen menar därför att ett utvecklingsområde är att ta fram sådana systematiska processer.

Lärosätets ledning framförde vid intervjuerna att förnyelse av forskningen kommer att bli enklare när samtliga akademier har inrättat forskarråd och arbetet med alla forskningsplaner är igång. På det sättet blir det även lättare för ledningen att se var planerade insatser bäst kan göra nytta. Arbetet med forskningsplaner har spridit sig från akademi A1 till övriga lärosätet - bedömargruppen menar att detta är ett bra tecken på lärande inom organisationen. Det framgick även vid intervjuerna att det finns en stor förhoppning och tro på forskningsplanernas betydelse för forskningens kvalitet och utveckling samt att det pågår ett omfattande förankringsarbete för dessa. Av de inlämnade underlagen och vid intervjuerna framgick dock att akademierna har kommit olika långt i att formera fungerande forskarråd och arbeta med forskningsplaner. Av underlagen framgår att forskningsplanerna i dagsläget varierar i innehåll från att vara beskrivande dokument till att innehålla detaljerade planer för forskargruppens utveckling både när det gäller forskningens mål, gruppens kompetensutveckling och personalstyrka. Bedömargruppen anser att denna diversitet i forskningsplanerna försvårar den systematiska förnyelse i forskningen som lärosätet åsyftar. Planerna behöver vara utformade på ett sådant sätt att de är mer jämförbara. Vissa delar av forskningsplanerna skulle till exempel kunna vara generiska och identiska mellan akademierna. Eller så kan lärosätet skapa strategier för att hantera forskningsplanernas olikheter, så att de kan användas för lärosätesövergripande kvalitetsarbete som planerat. Bedömargruppen upplever att den nuvarande processen visar på att information samlas in, men inte används fullt ut på ett systematiskt sätt eftersom informationen inte är enhetlig i forskningsplanerna.

Av intervjuerna och av de inlämnade underlagen framgår att lärosätets nuvarande fördelningsmodell av forskningsmedel premierar de akademier som har forskargrupper som publicerar och får extern finansiering. Lärosätet menar att det indirekt blir förnyelse av forskningen genom detta, eftersom förnyelse i sig bidrar till framgång i att få medel. Såväl i självvärderingen som vid intervjuerna framkom att lärosätet i sitt kvalitetssystem för forskning i hög grad förlitar sig på peer review-bedömningar, som sker vid till exempel publicering av artiklar, ansökningar om forskningsanslag eller i samband med att doktorsavhandlingar försvaras. Lärosätet tar det som exempel på hur vidareutveckling av forskningen sker. Bedömargruppen noterar också att lärosätet, både i självvärderingen och vid intervjuerna, har stort fokus på forskningsvolym och externa medel. Detta är renodlade kvantitativa mått som är baserade på peer review-processer och inte direkta processer vid lärosätet för att främja forskning av hög kvalitet inom ramen för kvalitetssystemet för forskning. Bedömargruppen menar därför att lärosätet vilar för tungt på den externa processen av peer review-bedömningar som kvalitetsuppföljning, och därmed inte bygger egen kompetens och egna processer inom området. Därmed försvåras också systematiken. Detta bedöms därför som ett utvecklingsområde.

För forskningens utveckling och förnyelse nämner lärosätet, både i självvärderingen samt vid intervjuerna, profileringen i sex forskningsområden vid lärosätet. Lärosätet nämner även andra aktiviteter, som seminarieverksamhet inom forskargrupperna eller seminarier med inbjudna föreläsare. En utmaning, som även lärosätet identifierar, är att få en systematik och regelbundenhet i seminarierna och att få till tvärvetenskapliga seminarier mellan profilområdena. Bedömargruppen ser det därför som ett utvecklingsområde att förbättra internkommunikationen, så att information om till exempel forskningsseminarier når fler i forskningsmiljöerna. Vid intervjuerna framkom även att det är oklart hur samverkan bidrar till forskningsmiljöernas förnyelse och utveckling. Bedömargruppen ser det som ett utvecklingsområde att öka kommunikationen med externa samverkansaktörer, för att förtydliga vilka roller och förväntningar som finns på dem i relation till lärosätets kvalitetssystem för forskning.

Lärosätets ledning nämnde vid intervjuerna att man kommer att begränsa sig till förnyelse inom de sex profilerade områdena där i dagsläget fyra har tillstånd att utfärda examen på forskarnivå. I självvärderingen framgår att lärosätet fått delar av sina forskningsmiljöer utvärderade, bland annat i samband med att ansökan om forskarutbildningstillstånd har prövats av Universitetskanslersämbetet. Även om examenstillståndsprövningarna har varit kopplade till utbildning, menar bedömargruppen att det är relevant att använda dessa erfarenheter från extern bedömning (peer review) av forskningen för att vidareutveckla forskningen. Men det framstod för bedömargruppen vid intervjuerna som att lärosätet saknar en systematik för att hantera tidigare gjorda uppföljningar (såväl de som är relaterade till ansökan om examenstillstånd som till utvärdering av centrumbildningar) och för att använda dem så att forskningen kan utvecklas. I självvärderingen beskriver lärosätet hur utvärderingar av centrumbildningar lett till en organisationsförändring där två centrumbildningar har slagits ihop. Vid intervjuerna framkom en delvis annan bild av dessa utvärderingar. Även om det ges exempel i självvärderingen på åtgärder som har genomförts efter utvärderingar är bedömargruppens intryck att majoriteten av de genomförda utvärderingarna och uppföljningarna inte har använts för att vidareutveckla forskningen. Bedömargruppen ser det som ett utvecklingsområde för lärosätet att skapa systematik i uppföljning, analys och genomförande av åtgärder baserat på de utvärderingar av forskning som utförs.

Forskningens frihet vid lärosätet betonas i dokumentet Riktlinjer för systematiskt kvalitetsarbete för forskning vid Högskolan i Borås. Generellt är dock förutsättningarna för forskningens frihet vagt beskrivna i självvärderingen. Med tydligt fokus och tydliga principer i medelstilldelningen vid lärosätet, som går ut på att samla sig kring de sex profilområdena, ifrågasätter bedömargruppen hur detta upplägg främjar den fria forskningen. Vid intervjuerna framgick också att det främst är frihet inom ramen för de olika profilområdena som avses och att forskarna har frihet att välja vetenskapliga frågor och metoder inom ramen för profilens forskningsområde. Vid intervjuerna framförde lärosätets ledning också att lärosätets definition av forskningsfrihet innefattar att "man måste vara professionell och använda forskningsanslag för det ändamål de bifallits till". Vid andra intervjuer framfördes oro över att forskningsplanerna skulle kunna bli "alltför styrande och hämma god forskning". Bedömargruppen menar att det inom varje profilområde behöver finnas strategier för att garantera fri forskning. Bedömargruppen menar därför att det finns frågetecken kring om lärosätet skapar goda förutsättningar för forskningens frihet, och rekommenderar en diskussion på lärosätet om vad forskningens frihet innebär i praktiken inom de olika profilområdena och hur den ska kunna uppnås.

Av både självvärderingen och intervjuerna framgår att personalen i olika grad har möjlighet att bedriva "ofinansierad" forskning inom ramen för sin kompetensutvecklingstid i tjänsten. Sådan ofinansierad forskning beskrevs vid intervjuerna som ett "utrymme" för fri forskning, eftersom den forskningen inte är styrd av tilldelade anslag och ämnesmässigt fritt vald av medarbetaren. Även denna tid kan dock av personalen upplevas som begränsad eftersom den ofta måste användas till andra uppdrag, till exempel undervisning. Bedömargruppen noterar att detta i sig kan innebära begränsningar i forskningens frihet vid ett lärosäte med ett stort utbildningsuppdrag.

Av student- och doktorandinlagan framgår att det finns olika förmåga på olika nivåer inom organisationen och i olika delar av lärosätet när det gäller att skapa goda förutsättningar för forskning och forskningsmiljöernas utveckling, förnyelse och frihet. Det framgår också att frihet att välja forskningsinriktning hanteras på olika sätt inom de olika forskningsområdena - det varierar vad som är tillåtet och uppskattat. I student- och doktorandinlagan framkommer även att förutsättningar för doktoranderna att fritt bedriva forskning ställs mot lärosätets behov av undervisande lärare med viss inriktning kopplat till de utbildningsprogram som ges vid lärosätet. Av student- och doktorandinlagan framgår också att doktoranderna upplever att det är svårt i sådana situationer att vara nytänkande och komma med alternativa idéer. Vid intervjuerna bekräftades denna bild. Oftast är doktorander hänvisade till projekt som redan finns eller där det finns handledarkapacitet. Ett sådant upplägg begränsar det fria valet av forskningsinriktning, och bara i undantagsfall kan doktorander helt fritt välja egna forskningsprojekt. Bedömargruppen är medveten om att detta är förutsättningar som inte är ovanliga vid svenska lärosäten, men vill ändå uppmuntra lärosätet att så långt det är möjligt säkerställa frihet inom forskningen, även för doktorander, inom ramarna för de profilerade forskningsområdena. Bedömargruppen rekommenderar vidare att frågan diskuteras brett inom lärosätet för att minska begränsningarna och öka transparensen i processen att välja forskningsinriktning. Syftet är att om möjligt skapa mer likvärdiga förutsättningar mellan de olika akademierna när det gäller förutsättningarna för doktoranderna att fritt välja forskningsprojekt.

3. Lärosätet arbetar långsiktigt med kompetensförsörjning och skapar goda förutsättningar för kompetensutveckling samt tillhandahåller välfungerande karriärstöd för forskare i alla skeden i karriären oberoende av anställningsform.

Inte uppfylld

Lärosätet uppvisar flera processer för att hantera frågor om kompetensförsörjning och kompetensutveckling. Det saknas i dagsläget en tydlig systematik och långsiktighet i dessa frågor från ett lärosätesövergripande perspektiv, särskilt inom de processer som berör kompetensutveckling. Det saknas till exempel välfungerande systematiskt karriärstöd som når samtliga forskare, oavsett anställningsform eller tidpunkt i karriären.

Enligt självvärderingen och vid intervjuerna framkom att varje akademi har ålagts av rektorn att ta fram en kompetensförsörjningsplan. Det framkom även vid intervjuerna att det finns många diskussioner på övergripande nivå vid lärosätet om systematik i kompetensutvecklingsplaner och att det i dagsläget saknas ett bra centralt system som stödjer detta, till exempel i form av enhetliga mallar även om det på akademinivå fungerar i stort.

Arbetet med kompetensförsörjningsplaner sker i samverkan med verksamhetsstödet och HR. Kompetensförsörjningsplanerna är en stående punkt i dialogmöten mellan högskolans ledning och akademierna. Detta ser bedömargruppen som positivt. När det gäller rekryteringar framgår av självvärderingen att sektionschefen beslutar om att ett anställningsunderlag ska tas fram efter informella och formella diskussioner i ledningsgrupperna (akademi och sektion), samt mellan sektionscheferna och forskargruppsledarna. I processen finns även en koppling mellan nämnd och akademi. Men bedömargruppen noterar att det inte framgår hur detta arbete är tänkt att fungera långsiktigt och menar att en planerad rekrytering i normalfallet bör finnas inlagd i en flerårig kompetensförsörjningsplan för att öka systematiken i rekryteringsarbetet. Lärosätet genomförde 2018 en audit av rekryteringsprocessen. Detta ser bedömargruppen som ett bra verktyg att arbeta vidare med för att uppnå långsiktighet i arbetet.

Av självvärderingen framgår hur stor del som teoretiskt är kompetensutvecklingstid i tjänsten för olika lärargrupper (adjunkt 10 procent, lektor 20 procent, professor normalt 50 procent) samt att kompetensutvecklingstiden inkluderar tid för forskning. Det framgår däremot inte hur det ser ut i praktiken. Vid intervjuerna framkom att tiden kan variera och att det kan förekomma att kompetensutvecklingstiden behöver användas till annat än forskning och kompetensutveckling i form av kurser av olika slag. Om till exempel personalen har stor andel undervisning i sin tjänst, kan kompetensutvecklingstiden behöva användas till undervisning i stället. Här framkom även att det kan skilja mellan akademier hur kompetensutvecklingstiden hanteras i praktiken. Denna brist på enhetliga principer anser bedömarna kan vara ett hinder för att säkra och utveckla kvalitet i forskningen. Ett utvecklingsområde för lärosätet anser bedömargruppen alltså är att ta fram en övergripande policy för hur lärares tid för kompetensutveckling beräknas och används. Det framkommer både i självvärderingen och vid intervjuerna att medarbetarsamtal och tjänsteplanering är strategier för att se till att kompetensutvecklingstid och övrig arbetstid kan utnyttjas effektivt. Bedömargruppen noterar att det i praktiken finns variation i hur väl detta fungerar vid lärosätet.

Av självvärderingen och övriga inlämnade underlag framgår att vetenskaplig kompetensutveckling tas upp i de forskningsplaner som forskargrupperna tar fram. Det framkom även vid intervjuerna att kompetensförsörjning och kompetensutveckling kopplat till lärosätets samverkan lyfts upp i forskningsplanerna. Bedömargruppen ser det som positivt att det genom detta arbete framåt kan komma att bli mer systematik i den frågan.

Lärosätet skriver i självvärderingen att det finns goda rutiner för medarbetarsamtal och att det finns material för att stödja bägge parter, både arbetsgivare och medarbetare. Alla medarbetare erbjuds varje år ett sådant samtal. Medarbetarsamtalet avslutas med att en individuell utvecklingsplan färdigställs. Tjänsteplaneringen används för att säkerställa tillräcklig kompetensutvecklingstid. Det framgår av självvärderingen att mycket av kompetensutvecklingen hänger på individen själv och att uppföljningen kopplas till det årliga medarbetarsamtalet. Det framgår däremot inte av självvärderingen, eller av intervjuerna och det övriga underlaget hur många medarbetare som verkligen genomför sina medarbetarsamtal. Doktoranderna upplever också, enligt student- och doktorandinlagan, att handledarna inte alltid får tillräckligt med tid för att stötta doktoranderna i deras forskning. Bedömargruppen ser det som ett utvecklingsområde att säkerställa att kompetensutvecklingstiden används på bästa sätt för den enskilda medarbetaren.

Av självvärderingen framkommer att forskargrupper på Akademin för vård, arbetsliv och välfärd (A2) och Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT (A3) har utvecklat kortare docentprogram. Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT har dessutom mentorsprogram för dem som önskar meritera sig till professor. Till detta tillkommer att Sektionen för pedagogisk utveckling och forskning erbjuder kurser i doktorandhandledning. Bedömargruppen ser positivt på de enskilda akademiernas initiativ och lärosätets satsning på kurser i doktorandhandledning, men saknar lärosätesövergripande systematiskt arbete med karriärstöd för alla forskare, oavsett anställningsform eller tidpunkt i karriären. I självvärderingen och vid intervjuerna framkom även att det finns ett forskargruppsledarprogram i samverkan mellan lärosätet och kollegorna vid Högskolan Väst och Högskolan i Skövde. Detta ser bedömargruppen som ett positivt initiativ till karriärstöd för en definierad grupp medarbetare.

Enligt student- och doktorandinlagan saknas det tydligt karriärstöd för doktorander, något som också framkom vid intervjuerna. Det framkom även vid intervjuerna att fokus i doktorandernas medarbetarsamtal till stor del ligger på avhandlingsarbetets progression och innehåll, och inte på fortsatt karriärväg. Bedömargruppen menar därför att frågor om karriärutveckling är ett utvecklingsområde för doktorandernas medarbetarsamtal. Vid intervjuerna framkom även att Grants and Innovation Office till viss del kan stödja doktoranderna i processen att söka forskningsmedel, och att handledarens roll för karriärstöd är viktig. Doktoranderna har även möjlighet att vända sig till studenternas karriärservice. Bedömargruppen konstaterar att det i dagsläget saknas systematiskt karriärstöd för doktorander som kan hantera gruppens särskilda frågor. Vid intervjuerna framkom att lärosätet redan har identifierat den utmaningen, genom resultat från Doktorandbarometern. Lärosätet arbetar just nu vidare med frågan i strategigruppen.

Vid intervjuerna framkom att frågor om karriärstöd är tänkta att gå via forskningsplanerna som ska diskuteras med linjen och kollegiet, till exempel i de forskningsråd som snart finns vid alla akademier. Bedömargruppen menar att ett utvecklingsområde är att förbättra karriärstödet för att ge bättre möjligheter för kompetensutveckling, speciellt till doktorander och nydisputerade forskare (postdoktorer). Det framgår av student- och doktorandinlagan att doktoranderna uppfattar arbetet med kompetensförsörjning vid lärosätet som snarare kortsiktigt och som mest långsiktigt över ett läsår. Bedömargruppen konstaterar vidare att det inte framgår av de inlämnade underlagen eller intervjuerna om karriärstöd på engelska förekommer, vilket bedömargruppen ser som en viktig komponent för att karriärstödet ska vara tillgängligt för samtliga anställda.

4. Lärosätet följer upp stödverksamhet och infrastruktur för forskning och vidtar vid behov ändamålsenliga kvalitetshöjande åtgärder.

Inte uppfylld

Bedömargruppen anser att uppföljning och utveckling av stödverksamhet och infrastruktur är en fråga som lärosätet inte hanterar systematiskt. Av självvärderingen framgår att många av de centrala dokumenten för kvalitetssystem för forskning beslutades så sent som i december 2019. Det innebär att kvalitetssystemet i många delar är oprövat och bedömargruppen uppfattar att alla processer inte är tydligt sammanlänkade. Det är till exempel inte tydligt för bedömargruppen hur stödverksamhet och infrastruktur för forskning regelbundet och systematiskt följs upp och hur ändamålsenliga kvalitetshöjande åtgärder genomförs.

Lärosätet har i dagsläget flera stödverksamheter av betydelse för forskning: biblioteket, avdelningen för kommunikation, avdelningen för akademistöd, ekonomiavdelningen, IT-avdelningen, avdelningen campus och hållbarhet och Grants and Innovation Office. Det framgick vid intervjuerna att det även finns vissa stödfunktioner kopplade till forskargrupperna i olika grad, det vill säga utöver de centrala funktionerna vid lärosätet. Stödfunktionerna fördelas efter behov och fördelningen baseras på den information som framkommer vid till exempel dialogmöten mellan akademierna och verksamhetsstödet. Bedömargruppen konstaterar att det efter intervjuerna är fortsatt oklart hur centrala stödfunktioner fördelas och vem som fattar beslut, även om Rektors lednings- och kvalitetsråd nämndes som ett forum som tar upp frågan. Därför rekommenderar bedömargruppen att lärosätet klargör principerna och processerna för tillgång till stöd.

Lärosätet skriver i sin självvärdering att man arbetar systematiskt med att säkerställa att infrastruktur och forskarstöd är ändamålsenliga via verksamhetsstödets verksamhetsplaner och verksamhetsdialoger med bland annat akademierna. Det är dock fortsatt oklart för bedömargruppen om det görs systematiskt i annat än dialogform.

I dagsläget följs stödverksamheterna upp genom audits. Av inlämnade underlag och vid intervjuerna framgick att dessa är självinitierade inom verksamhetsstödet och görs "på förekommen anledning" med hjälp av extern representation i gruppen som bedömer den aktuella processen inom verksamhetsstödet som ska genomgå audit. Till grund för en audit ligger en självvärdering och underlag som berör den aktuella processen, samt ett platsbesök. Om en audit leder till åtgärdsförslag, omsätts dessa i handlingsplaner. Bedömargruppen anser att detta är en tydlig och bra process.

Vid intervjuerna framkom dock att handlingsplaners innehåll, efter genomförd audit eller som en konsekvens av egna uppställda förbättringsmål, inte alltid når central nivå och att det därmed saknas ett flöde i kvalitetssystemet åt båda riktningarna med begränsad återkoppling till den nivå som har initierat riktlinjerna. För en del enheter, till exempel Grants and Innovation Office, framkom vid intervjuerna att uppföljningarna främst syftar till att kartlägga "kundernas nöjdhet" snarare än att följa upp de faktiska processerna inom stödet. Bedömargruppen konstaterar därmed att det i dagsläget saknas en tydlig systematisk uppföljning av stödet inom ramen för de särskilda insatser som faller inom kvalitetssystem för forskning och att sådan uppföljning kan förbättras.

Av självvärderingen framgår att lärosätet sedan 2010 arbetar med riskhantering - här ingår även att identifiera vilka risker som finns för att lärosätet inte ska nå hög kvalitet i utbildning och forskning. Hur detta konkret påverkar processerna inom kvalitetssystemet för forskning framgår inte. Vid intervjuerna framgick att lärosätet ser audits som en uppföljningsaktivitet inom kvalitetssystemet.

Vidare framgår av självvärderingen och intervjuerna att lärosätets stödstruktur generellt för forskning inte är lika utarbetad som för utbildning samt att befintliga rutiner inte är lika väldokumenterade som de är för utbildningsområdet. Enligt bedömargruppen är detta en risk eftersom det leder till att egenbyggda mallar och kalkyler används på akademierna. Det leder även till att rutiner för uppföljning av stödverksamheten i relation till forskning är underutvecklade. En plan för hur detta ska åtgärdas är inte framskriven och information om någon sådan plan framkom inte vid intervjuerna. Inte heller framgår hur lärosätet planerar att skapa motsvarande dokumenterade rutiner för verksamhetsstödets roll i kvalitetssystemet för forskning.

5. Lärosätet skapar goda förutsättningar för att stärka sambandet mellan forskning och utbildning i verksamheten.

Uppfylld

Genom processer och styrdokument erbjuder lärosätet förutsättningar för att stärka sambandet mellan forskning och utbildning. Av självvärderingen framgår att sambandet mellan forskning och utbildning stöds av arbetet med rekrytering och kompetensutveckling av personal (vid intervjuerna framkom till exempel att ledningen har en ambition att alla lärare både ska undervisa och forska), tjänsteplanering och utveckling samt uppföljning av utbildning. Lärosätet beskriver i självvärderingen hur utbildningen stödjer forskningen genom till exempel den ettåriga examensarbeteskursen i resursåtervinning som genomförs i nära anslutning till aktuella forskningsprojekt, att de flesta utbildningar har en kurs i vetenskaplig metodik som är anpassad till forskning inom området för utbildningen och att det vid Handelslaboratoriet bedrivs handelsforskning i nära samarbete med handelsrelaterade företag.

Som processer i kvalitetsarbetet för att stärka sambandet mellan forskning och utbildning nämns i självvärderingen olika aktiviteter som peer review, forskarkollegiets seminarier och att ett nära samband mellan forskning och utbildning ska säkerställas vid inrättande av nya utbildningar. Vidare beskriver lärosätet att de flesta utbildningar är relaterade till forskningsmiljöer. Bedömargruppen delar lärosätets uppfattning att dessa processer bidrar gynnsamt till att stärka sambandet mellan forskning och utbildning.

Av student- och doktorandinlagan framgår att möjligheten till att stärka sambandet mellan doktorandernas egen forskning och högskolans utbildning kan vara en utmaning. Skälet är att tiden behöver användas för att täcka undervisningsbehovet i stort, utan möjlighet att koppla undervisningen specifikt till egen forskning. Vid intervjuerna framkom dock en mer nyanserad bild och att det, beroende på akademi, är möjligt i stort för doktorander att koppla sin pågående forskning till undervisningen. Detta anser bedömargruppen är önskvärt och positivt.

Sambandet mellan forskning och utbildning systematiseras och tydliggörs ytterligare genom beslut 2020-03-30 av styrdokumentet Riktlinjer för samband mellan forskning och utbildning vid Högskolan i Borås. I riktlinjerna beskriver lärosätet sambandet mellan forskning och utbildning och visar hur sambandet är tänkt att tillämpas i forsknings- och utbildningsverksamheten. En modell som konkretiserar forskningsanknytningen i olika utbildningsaktiviteter presenteras också. Vidare framgår även systematiken i processen samt att forskningsanknytningen följs upp och granskas inom ramarna för ordinarie kvalitetsgranskningar inom forskning och utbildning vid lärosätet (till exempel kurs- och programutvärderingar samt lokala forsknings- och utbildningsutvärderingar). Bedömargruppen ser positivt på den åtgärden för att tydliggöra för medarbetarna hur sambandet mellan forskning och undervisning kan stärkas - en vidareutveckling av den redan pågående forskningsanknytningen av utbildningen.

Kontakta utvärderingsavdelningen:
Utvärderingsavdelningen (e-post)