Högskolekollen

Hur står det till med kvaliteten inom högskolan? Här hittar du resultatet från UKÄ:s olika kvalitetsgranskningar.

Favoriter

Du har inga favoriter i din lista

Så här söker du i Högskolekollen

Här förklarar vi hur du kan söka fram granskningsresultat.

Till en början ser du de 10 senaste granskningarna som har publicerats. Vill du se fler klickar du på Visa fler (då laddas 10 till) eller Visa alla om du vill få fram alla resultat.

Filtrera så här

För att hitta en särskild granskning finns det en rad alternativ i vänstermenyn. Du kan välja mellan följande:

  • Typ av granskning
  • Universitet/Högskola
  • Examen/Utbildning
  • Fritext. Fritextsökningen baseras på: universitet/högskola, utbildning eller diarienummer.

Under Avancerat filter kan du göra en ännu mer specifik sökning.

  • Bedömningsområde. I träfflistan visas alla granskningar som innehåller det bedömningsområde som du har valt. Du kommer inte direkt in i yttrandet till den del som handlar om bedömningsområdet. Klicka på Genvägar om du snabbt vill ta dig vidare till bedömningsområdena.
  • Omdöme
  • Statlig/privat högskola

Du kan välja flera alternativ under varje filter. Till höger vid varje val ser du en siffra som visar hur många granskningar som finns.

När du gjort dina önskade val klickar du på Visa resultat. Resultaten visas som "kort" till höger, eller under filtret om du använder en mobiltelefon.

Du kan lägga till fler alternativ i filtret om du vill utöka din sökning.

För att börja om en sökning klickar du på Rensa valda urval eller på namnet Högskolekollen ovanför filtret.

Bedömningsområde: Styrning och organisation
Tillbaka till granskningar Spara som favorit

Kvalitetssäkring - forskning Bedömningsområde: Styrning och organisation

Godkänt med förbehåll
Publicerad: 2020-10-06
Lärosäte: Högskolan Väst
Typ av examen: Lärosätesgranskning
Typ av granskning: Granskning av lärosätets kvalitetsarbete

Styrning och organisation

Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Tillfredsställande

Lärosätet har ett nytt övergripande kvalitetssystem för forskning och utbildning, där ansvar och rollfördelning finns beskrivet. Institutioner och forskningsmiljöer har sedan tidigare egna kvalitetssystem för kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling. Systemen används fortfarande och beskriver processer, principer och arbetsformer. Bedömargruppen menar att ett gemensamt kvalitetssystem sannolikt skulle göra kvalitetsarbetet mer rättvist och resurseffektivt. Det återstår därför ett arbete för lärosätet att harmonisera de tre centralt beslutande systemen som gäller lokala (parallella) delar av högskolan till ett gemensamt kvalitetssystem för utveckling och säkring av forskningskvalitet, som om möjligt fortsätter att vara gemensamt med utbildning. Från självvärdering och intervjuer framgick att en lärosätesövergripande diskussion pågår, och lärosätets kvalitetssystem är under medveten utveckling.

Lärosätets kvalitetspolicy lyfter fram medarbetarnas individuella kvalitetsansvar för en kvalitetskultur som ska bygga på dialog, öppenhet och engagemang. Enligt kvalitetspolicyn är kvalitetskulturen förankrad i strategier och i interna beslutsprocesser samt strukturer som stöder kvalitetsarbetet. Vid intervjuerna framgick att kvalitetspolicyn är känd i organisationen. Dock menar bedömargruppen att införandet av det nya kvalitetssystemet behöver kommuniceras ändamålsenligt till alla medarbetare för att uppnå den kvalitetskultur som kvalitetspolicyn betonar.

En styrka är den nyinrättade och lärosätesgemensamma forsknings- och utbildningsnämnden, som tillsammans med institutionsnämnderna har det övergripande ansvaret för utveckling och säkring av kvalitet i forskning och utbildning, på respektive nivå. Ett annat styrkeområde är att uppföljning och utvärdering sker genom kvalitets- och årshjul, som verkar vara viktiga för det strategiska arbetet på lärosätesnivå. Ett system finns för återkoppling via ledningssystemets process med en årlig övergripande verksamhetsplan respektive arbetsenheternas verksamhetsplaner och verksamhetsuppföljningar. Det finns även vetenskapliga råd hos de vitala forskningsmiljöerna, som bidrar till att följa upp och utveckla forskningsmiljöerna.

Bedömargruppen bedömer att ett sätt för lärosätet att gå mot ett gemensamt kvalitetssystem kan vara att omarbeta styrdokumentet Övergripande kvalitetssystem för forskning och utbildning, till en kvalitetssäkringspolicy (inte att förväxla med kvalitetspolicy), och arbeta fram vägledningar med riktlinjer och kriterier för att säkra och utveckla forskning (respektive utbildning) vid de fyra institutionerna och deras vitala miljöer. Ytterligare ett utvecklingsområde som bedömargruppen vill lyfta fram är kollegial extern utvärdering av all forskningsverksamhet och alla forskningsmiljöer, för att identifiera styrkor, svagheter och utvecklingsmöjligheter i ett nationellt och internationellt perspektiv.

Bedömargruppen har identifierat följande styrkor:

· Ledningssystemet, verksamhetssystemet och kvalitetssystemen är tydligt beskrivna och gemensamma för forskning och utbildning.

· Kvalitetspolicyn är känd och kommunicerad samt uppmuntrar till delaktighet, öppenhet och engagemang bland medarbetarna.

· Lärosätet har infört kvalitetshjulet och det strategiska årshjulet samt en vertikal dialog med återkoppling.

· Forsknings- och utbildningsnämnden tillsammans med institutionsnämnderna har det övergripande ansvaret för utveckling och säkring av forskning och utbildning.

· De vitala forskningsmiljöerna har vetenskapliga råd med externa representanter som deltar i utvecklingsarbetet.

· Lärosätet har en kvalitetschefsfunktion som understödjer rektorsbeslut till operationalisering.

Bedömargruppen har identifierat följande utvecklingsområden:

· Lärosätet behöver harmonisera de lokala (parallella) kvalitetssystemen till ett gemensamt system för utveckling och säkring av kvalitet i forskningen, eftersom ett komplext kvalitetssystem med enhetsspecifika system för uppföljning och utveckling riskerar att bli orättvist och resursineffektivt.

· Kvalitetssystemet behöver göras mer känt hos forskarna på alla nivåer, inklusive de internationella medarbetarna.

· Den lärosätesgemensamma forsknings- och utbildningsnämnden behöver ta över kvalitetsrådets roll för att öka engagemanget.

· Lärosätet behöver ha en återkommande gemensam extern utvärdering av all forskning och forskningsmiljöer med stöd av kollegial granskning.

1.1. Lärosätet har ett fastställt kvalitetssystem där ansvars- och rollfördelning avseende kvalitetsarbetet beskrivs, liksom principer och konkreta arbetsformer för säkring och utveckling av kvalitet i forskningen.

Uppfylld

Motivering: Lärosätet har ett övergripande kvalitetssystem för forskning och utbildning som fastställdes i december 2019 och alltså är nytt. Enligt självvärderingen har det tagits fram under relativt kort tid utifrån lärosätets tidigare kvalitetsarbete och de kvalitetssystem som lärosätets forskningsmiljöer haft sedan några år. I självvärderingen och vid intervjuerna beskrevs kvalitetssystemet som uppdelat i ett ledningssystem och ett verksamhetssystem. Ledningssystemet ska säkra hur lärosätet styrs och vem som har ansvar för vad samt leda verksamheten mot lärosätets beslutade visioner och mål. Verksamhetssystemet beskriver de systematiska och strukturerade processer som lärosätet har för att leda och styra, stödja, utbilda och forska.

Fundamentet för struktur och systematik i det kontinuerliga förbättringsarbetet är enligt lärosätet det kvalitetshjul som omfattar att skapa förutsättningar, planering, genomförande, utvärdering och förbättring. Det övergripande kvalitetssystemet gäller alla de fyra institutionerna (institutionen för ekonomi och it, institutionen för hälsovetenskap, institutionen för individ och samhälle och institutionen för ingenjörsvetenskap), de tre vitala forskningsmiljöerna (Produktionsteknik Väst, Lärande i och för det nya arbetslivet och Barn- och ungdomsvetenskap) och KK-miljön Primus.

Kvalitetssystemet är nedbrutet i enskilda kvalitetssystem, med separata riktlinjer och processer, för de tre vitala forskningsmiljöerna, KK-miljön Primus respektive övrig forskning vid institutionerna. Det ger alltså ett antal lokala kvalitetssystem som ska säkra och utveckla lärosätets forskningskvalitet. Detta förbryllade bedömargruppen med tanke på lärosätets storlek, de gemensamma visionerna och målbilderna samt lärosätets nyligen genomförda arbete med att ta fram ett nytt kvalitetssystem. En förklaring som ges i självvärderingen är att kvalitetssystemen för de vitala forskningsmiljöerna har utarbetats vid olika tidpunkter och utvecklats med tiden. Enligt lärosätet är kvalitetssystemet för Primus det mest utvecklade eftersom det följer särskilda krav från KK-stiftelsen, bland annat intern och extern granskning för att säkra processen med att välja nya forsknings- och utbildningsprojekt.

En annan förklaring som gavs vid intervjuerna är att olika forskningsinriktningar har olika behov av kvalitetssäkring, och ett lokalt kvalitetssäkringsansvar syftar till att fånga upp lokala behov och förhållanden. Lärosätet anser att vissa institutioner har haft bra system, och vid intervjuerna framkom att det förekommer överföring av goda exempel mellan institutionerna, vilket tyder på en bra dialog mellan enheterna. Lärosätet menar också att de lokala systemen nu stämmer överens med varandra allt mer (t.ex. avseende uppföljningsindikatorer), vilket bedömargruppen anser är rätt riktning mot en gemensam systematisk kvalitetssäkring av forskning, oavsett miljö och ämnesinriktning. Vid intervjuerna framfördes också en mer eller mindre samfälld uppfattning: att lärosätet bör utveckla ett gemensamt kvalitetssystem för all forskning oavsett forskningsmiljö.

Lärosätets publika kvalitetspolicy anger att kvalitetsarbetet ska vara systematiskt och leda till hög kvalitet för verksamheten i sin helhet och i alla sina delar. Policyn beskriver däremot inte ansvars- och rollfördelning eller principer och konkreta arbetsformer för säkring och utveckling av kvalitet i forskningen. Hur det övergripande ansvaret och rollerna ser ut för kvalitetsarbetet vid lärosätet framgår däremot av styrdokumentet Övergripande kvalitetssystem för forskning och utbildning, flera styrdokument för kvalitetssäkring och utvärdering av forskning vid forskningsmiljöer och institutioner samt lärosätets arbetsordning och delegationsordning.

Bedömargruppen rekommenderar att lärosätet utvecklar den systematiska säkringen av forskning, oavsett miljö, mot samma håll med ett gemensamt system som resultat, och att ledningen fortsätter sträva efter en stor delaktighet i utvecklingen av kvalitetssystemet på alla nivåer och oavsett arbetsenhet. Eftersom lärosätet strävar efter att ha ett gemensamt kvalitetssystem för forskning och utbildning, och i avsaknad av en kvalitetssäkringspolicy (se Lärosätesgranskning av utbildning), kan ett sätt vara att omarbeta styrdokumentet för det övergripande kvalitetssystemet till en kvalitetssäkringspolicy. Samtidigt kan lärosätet utveckla vägledningar (beskrivningar) med riktlinjer för olika forsknings- och lärandemiljöer när det gäller säkring och utveckling av forskning respektive utbildning vid de fyra institutionerna och tillhörande vitala miljöer.

När det gäller konkreta arbetsformer beskriver självvärderingen hur lärosätet tänker sig en "vertikal dialog" för kvalitetssäkring av forskning, det vill säga hur uppföljning och utvärdering förs vidare från institutionsnivå eller forskningsmiljö genom ledningssystemet samt slutligen får en påverkan på det strategiska arbetet med kvalitet på högskolenivå. Återkoppling sker via ledningssystemets process med en övergripande verksamhetsplan (ÖVP) och arbetsenheternas verksamhetsplaner (AVP) och verksamhetsuppföljningar (AVU).

Av stor betydelse för kvalitetssäkringsarbetet är enligt bedömargruppen forsknings- och utbildningsnämnden (FUN) som inrättades den 1 juli 2019. Tillsammans med institutionsnämnderna har FUN det övergripande ansvaret för att utveckla och säkra kvalitet i forskning och utbildning på högskolenivå respektive institutionsnivå, inklusive de vitala forskningsmiljöerna. Sedan de vitala forskningsmiljöerna skapades har de haft vetenskapliga råd knutna till sig. Enligt självvärderingen är syftet med råden att bidra till kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling av aktuell forskningsmiljö, vilket bedömargruppen tycker är lovvärt. De vetenskapliga råden träffas två gånger om året och har externa ledamöter från nordiska lärosäten. Vid intervjuerna beskrevs de vetenskapliga rådens betydelse för forskningsmiljöns uppföljning och utveckling. Råden går igenom ett antal indikatorer som de följer löpande för miljöerna, och ger synpunkter på vad forskningsmiljön behöver förstärka.

Lärosätet har också ett kvalitetsråd, utan något formellt ansvar, men som vid intervjuerna beskrevs som ett forum för erfarenhetsutbyte, för att exempelvis lyfta upp institutionernas frågor och för att inspirera och lära av varandra samt vara rådgivande i kvalitetsarbetet till institutionerna. Enligt lärosätet är rådet viktigt för systematiken i kvalitetsarbetet, för att exempelvis koppla ihop linjen med det kollegiala. Bedömargruppen fick intrycket av att rådet är en kvarleva från tidigare system, och bedömer att det är rimligt att framöver låta FUN och de vetenskapliga råden få en större roll för inspiration och erfarenhetsutbyte. Sedan 2016 har lärosätet en kvalitetschef, som har haft rektorns uppdrag att utveckla det övergripande systemet och hur det operationaliseras. Intervjuerna visade att kvalitetschefen spelar en central roll för att hålla samman kvalitetssystemet. I dialog med rektorn underlättar kvalitetschefen besluten som är tagna på ledningsnivån för att underlätta processen och fungera som katalysator och skapa engagemang. För bedömargruppen är det påtagligt att kvalitetschefen är en kritisk funktion för lärosätet och dess kvalitetsarbete.

Sammanfattningsvis konstaterar bedömargruppen att lärosätet har ett nytt övergripande kvalitetssystem, gemensamt för forskning och utbildning, som beskriver hur ansvars- och rollfördelningen är strukturerad för kvalitetsarbetet, samt principer och konkreta arbetsformer för att säkra och utveckla kvalitet i forskningen. Bra är att den gemensamma forsknings- och utbildningsnämnden tillsammans med institutionernas nämnder har det övergripande ansvaret för att utveckla och säkra kvalitet både i forskning och utbildning. Utifrån självvärderingen och intervjuerna menar bedömargruppen att ett utvecklingsområde är att utveckla den systematiska säkringen av forskning oavsett miljö mot ett gemensamt system, och att ledningen fortsätter sträva efter en stor delaktighet i utvecklingen av kvalitetssystemet på alla nivåer och oavsett arbetsenhet.

1.2. Kvalitetsarbetet understödjer det strategiska arbetet på alla nivåer och engagerar såväl ledning som medarbetare. Kvalitetsarbetet bidrar till att lärosätets resurser används effektivt.

Inte uppfylld

Motivering: Det nya kvalitetssystemet har utvecklats från lärosätets tidigare system för kvalitetssäkring av forskning särskilt inom de vitala forskningsmiljöerna. Vid intervjuerna framkom det att rektorn och kvalitetschefen har haft (och fortfarande tycks ha) en central roll i utformningen av systemet, men det nya systemets framväxt beskrevs också som en "folkrörelse". Forsknings- och utbildningsnämnden (FUN) medverkade då aktivt med en grupp för systemet för forskning och en för systemet för utbildning, och kommunicerade med institutionsnämnderna vid framtagandet. Studentkåren har på det sättet också medverkat, eftersom de är representerade i nämnderna. Bedömargruppen uppfattar det som att lärosätet har haft intentionen att involvera många i arbetet med att införa ett nytt kvalitetssystem, vilket är bra. I självvärderingen skriver lärosätet samtidigt att det är ett utvecklingsområde att ta fram en plan för att göra kvalitetssystemet mer känt hos forskarna. Det bekräftades också vid intervjuerna att det tycks finnas en osäkerhet hos lärare och forskare om det systematiska arbetet och var i organisationen olika frågor ska behandlas.

Bedömargruppen är något frågande till att lärosätet i samband med att man tog fram ett övergripande system valde att behålla den gamla strukturen med lokala system för kvalitetssäkring av forskning, när de tycks vara så påfallande lika och med överensstämmande indikatorer för uppföljning. Det kan ifrågasättas om utformningen av ett övergripande system och flera lokala system är resurseffektivt, och av den anledningen föreslår bedömargruppen att lärosätet överväger att slå samman systemen till ett gemensamt system för kvalitetssäkring av all forskning.

Det finns en kvalitetspolicy som lärosätet menar ger stöd för en dialogkultur genom att lyfta fram alla medarbetares individuella kvalitetsansvar, och genom lärosätets värderingar och förhållningssätt till kvalitet. Kvalitetskulturen sägs vara förankrad i strategier och i interna beslutsprocesser samt strukturer som stöder kvalitetsarbetet. Lärosätets kvalitetskultur ska baseras på dialog, öppenhet och engagemang. I policyn anges vidare, det historiskt självklara inom akademin, att kollegiet ska ha inflytande och studenter vara representerade och att organisationens storlek ska möjliggöra engagemang och inflytande. I självvärderingen och vid intervjuerna betonades att kvalitetspolicyn är känd bland lärosätets medarbetare, vilket bedömargruppen menar bör tala för att det pågår en utveckling mot en god kvalitetskultur. Exempel på detta är att linjen och nämnder i det nya systemet har närmat sig varandra, och genom dialoger och öppenhet engagerar både ledning och medarbetare att ta det ansvar som policyn förordar.

Ytterligare ett utvecklingsområde enligt bedömargruppen, är att inkludera icke-svensktalande kolleger på alla nivåer i kvalitetsarbetet, exempelvis genom ändamålsenlig engelsk översättning av lärosätets dokumentation. Det bör leda till ett ännu bättre medarbetarengagemang för uppföljningar och återkoppling samt även bidra till bättre resurseffektivitet.

Bedömargruppens uppfattning är att kvalitetspolicyn understödjer kvalitetssäkringen av forskningen vid lärosätet genom att beskriva en gynnsam kvalitetskultur som inspirerar till ett engagemang hos ledning och medarbetare, men policyn ger i övrigt ingen konkret vägledning för hur kvalitetssäkringsarbetet ska ske och vad arbetet ska fokusera på. Vid intervjuerna betonades att lärosätet vill kvalitetssäkra lärosätets vision och strategi, och har gjort en avvägning mellan övergripande strategier och en lista där man kan "bocka av detaljer" i ett kvalitetssystem. Inspirationen ska uppstå genom att alla får möjlighet att komma med inspel och tänka utanför boxen (crazy enough, som lärosätet uttrycker det i sin policy). För bedömargruppen förefaller lärosätets nyligen framtagna kvalitetssystem omotiverat komplext. Genom att det beskrivna övergripande kvalitetssystemet bryts ner i flera enhetsspecifika subsystem, görs kvalitetssystemet svåröverskådligt. Det riskerar även att skapa orättvisa mellan institutionerna, och resurseffektiviteten kan ifrågasättas.

Sammanfattningsvis anser bedömargruppen att det är bra att lärosätet haft intentionen att involvera många i arbetet med att införa ett nytt kvalitetssystem. Bedömargruppen menar också att ett enhetligare kvalitetssystem skulle stödja ett helhetstänk och kunna ge både en rättvisare uppföljning och utveckling av alla forskningsmiljöer samt ett effektivare utnyttjande och en bättre fördelning av lärosätets resurser. I samband med vidareutvecklingen av kvalitetssystemet uppmanas lärosätet också medvetandegöra forskare på alla nivåer om kvalitetsarbetets syfte, och då inkludera icke-svensktalande personal.

1.3. Lärosätet säkerställer att det kontinuerligt samlar in, analyserar och använder information med bäring på forskningens kvalitet och relevans, som underlag för kvalitetsutveckling, strategiska beslut och prioriteringar.

Uppfylld

Motivering: Av självvärderingen och intervjuerna framkom att det nya kvalitetssystemet anses mer kvalitetsdrivande än tidigare kvalitetssystem, genom en tydligare struktur och ett fokusskift från avrapportering till dialoger och aktivt användande i verksamheten. Enligt självvärderingen infördes 2019 ett årshjul för regelbundna dialoger och diskussioner av strategiska frågor i högskolans ledningsgrupp, för att säkerställa att lärosätet på strategisk nivå tar tillvara den information som kvalitetssystemet har genererat. Detta tycker bedömargruppen är bra, och det bekräftades vid intervjuerna genom exempel på hur information som samlats in kan användas i dialogform för att omprioritera forskningen. Tillkomsten av arbetsintegrerat lärande som forskningsämne lyfts som ett exempel. Enligt lärosätet måste forskningsämnen vara "attraktiva och legitima", vilket är diskussioner som förs i högskolestyrelsen. Här ser bedömargruppen möjligen en konflikt mellan vad som är karakteristiskt för akademisk forskning, det vill säga forskarens frihet att välja forskningsprojekt, samt vad som avgör och vem som prioriterar den forskning som bedöms som legitim vid en uttalad forskningssamverkan.

Förvaltningsorganisationen har dialoger med institutionerna före varje möte i högskolans ledningsgrupp, där kvalitativ information samlas in om hur stödet till forskning (och utbildning) fungerar. Som exempel på resultat nämns vid intervjuerna utökat stöd för ekonomi, ledningsstöd och skapandet av Grants and Innovation Office. De tre vitala forskningsmiljöerna har uppföljningar varje år, medan institutionernas övriga forskning följs upp vart tredje år.

Den årliga strategidiskussionen i högskolans ledningsgrupp sägs vara inspirerad av Primus mer strukturella kvalitetssystem, vilket har resulterat i ett tydligare arbetssätt som lärosätet menar kommer att underlätta strategisk styrning samt stärka kvalitet och utveckling. Bedömargruppen noterar att detta inte är prövat ännu, och med de redan omfattande lokala kvalitetssystemen bör resurseffektiviteten beaktas. Från fördjupningsspårets underlag och intervjuerna framgår att det pågår ett utvecklingsarbete av rutiner och processer för systematiken för kvalitetssäkring av forskning inom de vitala miljöerna och forskningen på institutionerna. Avsikten är en diskussion utifrån vad lärosätet ska fokusera på och hur processen ska se ut för att uppnå det bästa resultatet.

Enligt självvärderingen sker varje år en verksamhetsuppföljning för de vitala forskningsområdena genom att de redovisar några utvalda och avstämda indikatorer som inte är systematiskt beskrivna: beskrivning av forskningsmiljön, vision för kommande år, särskilda satsningar på kompetenshöjning och meriteringssatsningar uppdelat på kön, externa medel, bibliografi, samarbete och samverkan samt forskningsanknuten utbildning och utbildningsanknuten forskning. Den vitala forskningsmiljöns verksamhetsuppföljning granskas av forsknings- och utbildningsnämnden. Ett utlåtande ges för kommentarer av forskningsmiljö, som sedan ligger till grund för kommande års verksamhetsplan. Syftet är att främja den vitala forskningsmiljöns kvalitetsutveckling och bidra till en positiv utveckling av miljön, vilket bedömargruppen tycker är bra. För de vitala forskningsmiljöerna ska dessutom en mer omfattande utvärdering göras vart 4-6 år, genom självvärdering och extern kollegial medverkan, när till exempel kompetensförsörjning, storlek på forskningsmiljön, vetenskaplig produktion och samverkan granskas. Kvalitetssäkringssystemet för KK-miljön Primus följs upp enligt särskilda anvisningar från KK-stiftelsen, exempelvis genom intern och extern granskning för att säkra processen med att välja nya insatser. Dessutom görs varje år uppföljningar av beviljade projekt och slutrapportering av projekt, som ligger till grund för KK-stiftelsens långsiktiga stöd.

För den forskning på institutionerna som inte tillhör någon av de vitala forskningsmiljöerna eller Primus har lärosätet en särskild process för kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling. Processen ska kvalitetssäkra de processer som bidrar till möjliggörande, upprätthållande och progression av god forskning, enligt självvärderingen. För detta ska institutionerna varje år producera verksamhetsuppföljningar (AVU), och inför nämnden redogöra för samma indikatorer för övrig forskning som gäller för Primus och de vitala forskningsmiljöerna. Detta är nytt och gjordes första gången 2019. Utöver AVU ska mer omfattande uppföljningar göras vart tredje år genom ett liknande förfarande som forskningsmiljöerna.

Lärosätets kvalitetssystem är alltså nedbrutet i enskilda kvalitetssystem för de tre vitala forskningsmiljöerna, KK-miljön Primus och institutionernas övriga forskning. De ska alla säkra och utveckla lärosätets forskningskvalitet. Genom sin uppdelning i tre parallella system menar bedömargruppen att kvalitetssystemet på ett övergripande plan riskerar att bli ineffektivt och otydligt. Som tidigare nämnts behöver lärosätet se över kvalitetssystemet för att skapa ett mer sammanhållet system och säkerställa att all forskning vid lärosätet inkluderas på ett ändamålsenligt sätt. Bedömargruppen vill framhålla att många delar i ett sådant sammanhållet system redan är på plats inom ramen för befintligt kvalitetssystem, där den årliga uppföljningen och planerade återkommande utvärderingar av vitala forskningsmiljöer kan vara en bärande stomme för ett utvecklat och mer sammanhållet framtida system.

Det är bedömargruppens uppfattning att lärosätets vitala forskningsmiljöer har blivit vägledande för vilka indikatorer som samlas in, och används som underlag för kvalitetsutveckling, strategiska beslut och prioriteringar, och att det historiskt återspeglats i resursfördelning inom lärosätet. Ett utvecklingsområde är därför enligt bedömargruppen att inom ett gemensamt kvalitetssystem så långt som möjligt använda samma insamlade information, t.ex. indikatorer, med bäring på forskningens kvalitet och relevans, för att uppnå en objektiv kvalitetsutveckling av all forskning och som grund för strategiska beslut och prioriteringar.

Centralt för det operativa genomförandet av kvalitetssäkring är den "vertikala dialogen" och det strategiska årshjulet, som ska stödja strategiska beslut på högskolenivå. Återkopplingen genom den övergripande verksamhetsplanen samt genom arbetsenheternas verksamhetsplaner och verksamhetsuppföljningar tycker bedömargruppen är väl genomtänkt. Lämpligt utnyttjat bör systemet kunna främja och förhoppningsvis säkerställa att den informationen som kontinuerligt samlas in från institutionerna, analyseras och används som underlag med bäring på forskningens kvalitetsutveckling, strategiska beslut och prioriteringar.

Sammanfattningsvis kan sägas att lärosätet har rutiner för att säkerställa att internt kontinuerligt samla in, analysera och använda information med bäring på forskningens kvalitet och relevans, som underlag för kvalitetsutveckling, prioriteringar och strategiska beslut. Det pågår för närvarande en medveten diskussion för att försöka enhetliggöra systematiken för lärosätets samtliga miljöer. Bedömargruppen vill slutligen rekommendera lärosätet att genomföra kollegial utvärdering för att säkerställa hela sin forskningsverksamhet och alla forskningsmiljöer, för att identifiera styrkor, svagheter och utvecklingsmöjligheter i ett nationellt och internationellt perspektiv (se bedömningsgrund 3.1).

Kontakta utvärderingsavdelningen:
Utvärderingsavdelningen (e-post)