Högskolekollen

Hur står det till med kvaliteten inom högskolan? Här hittar du resultatet från UKÄ:s olika kvalitetsgranskningar.

Favoriter

Du har inga favoriter i din lista

Så här söker du i Högskolekollen

Här förklarar vi hur du kan söka fram granskningsresultat.

Till en början ser du de 10 senaste granskningarna som har publicerats. Vill du se fler klickar du på Visa fler (då laddas 10 till) eller Visa alla om du vill få fram alla resultat.

Filtrera så här

För att hitta en särskild granskning finns det en rad alternativ i vänstermenyn. Du kan välja mellan följande:

  • Typ av granskning
  • Universitet/Högskola
  • Examen/Utbildning
  • Fritext. Fritextsökningen baseras på: universitet/högskola, utbildning eller diarienummer.

Under Avancerat filter kan du göra en ännu mer specifik sökning.

  • Bedömningsområde. I träfflistan visas alla granskningar som innehåller det bedömningsområde som du har valt. Du kommer inte direkt in i yttrandet till den del som handlar om bedömningsområdet. Klicka på Genvägar om du snabbt vill ta dig vidare till bedömningsområdena.
  • Omdöme
  • Statlig/privat högskola

Du kan välja flera alternativ under varje filter. Till höger vid varje val ser du en siffra som visar hur många granskningar som finns.

När du gjort dina önskade val klickar du på Visa resultat. Resultaten visas som "kort" till höger, eller under filtret om du använder en mobiltelefon.

Du kan lägga till fler alternativ i filtret om du vill utöka din sökning.

För att börja om en sökning klickar du på Rensa valda urval eller på namnet Högskolekollen ovanför filtret.

Bedömningsområde: Samverkan
Tillbaka till granskningar Spara som favorit

Kvalitetssäkring - forskning Bedömningsområde: Samverkan

Godkänt med förbehåll
Publicerad: 2020-10-06
Lärosäte: Högskolan Väst
Typ av examen: Lärosätesgranskning
Typ av granskning: Granskning av lärosätets kvalitetsarbete

Samverkan

Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Tillfredsställande

Bedömargruppen anser att lärosätet uppfyller bedömningsgrunden på ett tillfredsställande sätt. Samverkan är strukturerad och fungerar mycket väl. Samverkansparterna menar att dialogen med lärosätet fungerar bra och att forskningen är relevant. Det lärosätet kan förbättra är att dokumentera, tydliggöra och synliggöra de olika samverkansprocesserna, så att de knyter an till kvalitetssystemet.

Bedömargruppen har identifierat följande styrkor:

· Lärosätet arbetar strukturerat med sin profil "kunskap i samverkan", och har en strukturerad process för samverkan med sina samverkansparter om kvalitet som både inriktning och strategi. Lärosätet redovisar hur hela högskolans verksamhet arbetar med samverkan på ett relevant sätt för dess samverkansparter.

· Externa samverkansparter medverkar i de vetenskapliga råden för de vitala forskningsområdena.

Bedömargruppen har identifierat följande utvecklingsområden:

· Lärosätet behöver arbeta med att tydliggöra AIL-begreppet (arbetsintegrerat lärande), som inte är självklart att tolka för studenterna (särskilt inte hur det karakteriseras i forskningen).

· Lärosätet behöver dokumentera processen för samverkan och knyta den till kvalitetssäkringssystemet.

· Institutionerna behöver ange i sina strategiska planer hur de ska följa upp de konkreta åtgärder som ska genomföras för att forskningen ska bli mer tillämpar och få en ökad samhällsrelevans.

· Lärosätet behöver arbeta fram både en intern och extern kommunikationsstrategi med fokus på att förmedla resultat från forskningen under profilen "kunskap i samverkan".

5.1 Lärosätet arbetar systematiskt för att främja forskningens nyttiggörande i vid bemärkelse och för att stärka forskningens kvalitet och relevans genom samverkan och ömsesidigt lärande.

Uppfylld

Motivering: Lärosätet har en mycket tydlig samverkansprofil, och "kunskap i samverkan" är dess ledord, enligt självvärderingen. Självvärderingen beskriver lärosätets insikt: att avancerad kunskap även kan utvecklas i samhället utanför de akademiska institutionerna. En bred förankring och systematik ska stärka forskningens kvalitet, relevans och nyttiggörande, vilket enligt lärosätet tydligt framgår av en hög andel extern finansiering (53 procent) från det regionala näringslivet och offentliga institutioner.

Lärosätets övergripande profil är arbetsintegrerat lärande (AIL) och lärosätet har sedan 2002 ett särskilt regeringsuppdrag att utveckla AIL. Arbetsintegrerat lärande bedrivs i plattformar för att ge förutsättningar för en aktiv samverkan, där personal, studenter och arbetslivet gemensamt bygger kunskap och kompetenser i en fysisk eller virtuell miljö. I student- och doktorandbilagan framgår dock att lärosätets AIL-profil i relation till utbildning och forskning skiljer sig åt, att begreppet i sig självt inte är självklart att tolka för studenter i utbildning och hur det karaktäriserar det forskningsbaserade material de har att tillgå i sin utbildning. Problemet kan kanske förstås i det faktum att en ansenlig del av samverkan sker genom de tre s.k. AIL-plattformarna Produktionstekniskt Centrum, Fyrbodals Hälsoakademi och Kommunakademin Väst, som helt matchar de vitala forskningsmiljöerna och Primus. Det är inte heller klart hur forskningen kopplas till utbildningen när det gäller AIL. Bedömargruppen rekommenderar därför lärosätet att arbeta med att tydliggöra och synliggöra kopplingen mellan samverkan i AIL-plattformarna och den forskning som lärosätet bedriver.

Vid intervjuerna framgick vidare att de vitala forskningsmiljöerna arbetar strukturerat tillsammans med sitt vetenskapliga råd med representanter både från andra lärosäten och från det omgivande samhället, utanför akademin. Varje år genomförs två möten, där vårmötet följer upp miljön med förutbestämda indikatorer och höstmötet har ett strategiskt framåtperspektiv med diskussion om forskarutbildningen och kvalitetsaspekter av olika slag. Detta tycker bedömargruppen är mycket bra och menar att det främjar forskningens relevans och det ömsesidiga lärandet. Bedömargruppen rekommenderar däremot lärosätet att dokumentera processen och knyta den till kvalitetssystemet samt förtydliga kopplingen till AIL-plattformarna (se ovan).

Lärosätet har en särskild vicerektor för AIL. Strategiska diskussioner om AIL ska föras vid bestämda tidpunkter varje år. Enligt självvärderingen är forskningssamverkan utmärkande för lärosätets tre vitala forskningsmiljöer, KK-miljön Primus och AIL-plattformarna. De vitala forskningsmiljöerna, dit lärosätets interna forskningsresurser är koncentrerade (enligt självvärderingen) och KK-miljön Primus har alla ett vetenskapligt råd med extern representation. Lärosätet har dessutom ett AIL-råd som för rektorns räkning hanterar frågor om AIL och samverkan. Som tidigare nämnts är det dock oklart hur samverkan om forskningen sker inom AIL. Det är också oklart vad som krävs för en AIL-certifiering, och vad en sådan kommer att tillföra samverkan när det gäller forskningens kvalitet och relevans.

KK-miljön Primus har tydliga krav på att samtliga forskningsprojekt ska ha samverkan och samfinansiering med minst två företag. Inom ramen för Primus kvalitetsgranskningssystem utvärderar externa granskare både vetenskaplig kvalitet och kvalitet på samverkan. KK-miljön Primus har också genomgått en s.k. ARC-utvärdering (Assessment of Resarch and Co-production). Primus förenar forskning och utbildning inom produktionsprocesser, produktionssystem och industriellt arbetsintegrerat lärande (I-AIL). De två förstnämnda är delar av den vitala forskningsmiljön Produktionsteknik Väst och I-AIL en del av den vitala forskningsmiljön Lärande i och för det nya arbetslivet (LINA). Av självvärderingen framgår också att Primus redovisar en hög andel av samproducerade forskningsresultat, som vetenskapliga artiklar där forskare på lärosätet publicerar tillsammans med forskare på företagen. Bedömargruppen anser att detta ger bra belägg för hur stark samverkan och det ömsesidiga lärandet är vid lärosätet, vilket också framgick av intervjuerna.

Vid intervjuerna framgick också att samverkansparterna uppfattar att det finns en väl utvecklad samverkansmodell, där man ingår avtal om hur man tar fram och driver forskningsfrågor gemensamt. Även frågor som sampublicering, IP-rättigheter, publicering och patentfrågor tas upp och regleras i avtal.

Det är problematiskt att det tycks saknas en systematisk uppföljning av samverkan i relation till forskningens kvalitet och relevans. Ingen av utvärderingarna och uppföljningarna kring samverkan finns öppet redovisat på högskolans webbplats. Vid intervjuerna framkom däremot att samverkansparterna ansåg att högskolan är duktig på att informera om avhandlingar och det som sker forskningsmässigt, även om det inte är samma sak som systematisk uppföljning. I självvärderingen skriver lärosätet att innovationsarbetet och nyttiggörandet av forskningsresultat är ett område under uppbyggnad, men det finns ingen beskrivning om hur man följer upp forskningsresultaten för nyttiggörande och genomförande. Det finns inte heller någon beskrivning av hur resultaten från uppföljningar kommer samverkansparterna till del, eller om hur samverkansparterna upplever samverkan, relevans i forskning och tillämpning. Bedömargruppen rekommenderar därför lärosätet att tydliggöra processen med att följa upp samverkan om forskningens relevans och forskningens kvalitet, samt hur det ingår som en komponent i kvalitetssäkringssystemet.

Kontakta utvärderingsavdelningen:
Utvärderingsavdelningen (e-post)