Högskolekollen

Hur står det till med kvaliteten inom högskolan? Här hittar du resultatet från UKÄ:s olika kvalitetsgranskningar.

Favoriter

Du har inga favoriter i din lista

Så här söker du i Högskolekollen

Här förklarar vi hur du kan söka fram granskningsresultat.

Till en början ser du de 10 senaste granskningarna som har publicerats. Vill du se fler klickar du på Visa fler (då laddas 10 till) eller Visa alla om du vill få fram alla resultat.

Filtrera så här

För att hitta en särskild granskning finns det en rad alternativ i vänstermenyn. Du kan välja mellan följande:

  • Typ av granskning
  • Universitet/Högskola
  • Examen/Utbildning
  • Fritext. Fritextsökningen baseras på: universitet/högskola, utbildning eller diarienummer.

Under Avancerat filter kan du göra en ännu mer specifik sökning.

  • Bedömningsområde. I träfflistan visas alla granskningar som innehåller det bedömningsområde som du har valt. Du kommer inte direkt in i yttrandet till den del som handlar om bedömningsområdet. Klicka på Genvägar om du snabbt vill ta dig vidare till bedömningsområdena.
  • Omdöme
  • Statlig/privat högskola

Du kan välja flera alternativ under varje filter. Till höger vid varje val ser du en siffra som visar hur många granskningar som finns.

När du gjort dina önskade val klickar du på Visa resultat. Resultaten visas som "kort" till höger, eller under filtret om du använder en mobiltelefon.

Du kan lägga till fler alternativ i filtret om du vill utöka din sökning.

För att börja om en sökning klickar du på Rensa valda urval eller på namnet Högskolekollen ovanför filtret.

Bedömningsområde: Student- och doktorandperspektiv
Tillbaka till granskningar Spara som favorit

Kvalitetssäkring - utbildning Bedömningsområde: Student- och doktorandperspektiv

Godkänt med förbehåll
Publicerad: 2020-10-06
Lärosäte: Högskolan Väst
Typ av examen: Lärosätesgranskning
Typ av granskning: Granskning av lärosätets kvalitetsarbete

Student- och doktorandperspektiv

Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Tillfredsställande

Bedömargruppen anser att lärosätet på ett tillfredsställande sätt säkerställer ett systematiskt arbete med att ge studenterna och doktoranderna möjligheter och förutsättningar att ha inflytande över utbildningen och sin studiesituation. Även om de faktiska möjligheterna att ha inflytande i ganska hög grad skiljer sig åt mellan studenter på campus och distansstudenter respektive mellan studenter i gemen och lärosätets doktorander, är bedömargruppens samlade intryck att lärosätet visar ett påtagligt engagemang för alla de frågor som rör inflytandet över utbildningen och studiesituationen.

Bedömargruppen har identifierat följande styrkor:

· En lyhörd kultur präglar dialogen mellan studenterna, studentkåren och lärosätet.

· Lärosätet har arbetat och arbetar för att förbättra svarsfrekvensen på lärosätets många enkäter.

· Studentstödet fungerar mycket väl.

Bedömargruppen har identifierat följande utvecklingsområden:

· Lärosätet behöver förbättra villkoren för doktorander att utöva inflytande över utbildningen och sin studiesituation.

· Lärosätet behöver öka representationsgraden i de organ där studenter och doktorander har rätt att utöva inflytande.

· Lärosätet behöver öka svarsfrekvensen på lärosätets många enkäter och i arbetet med detta utgå från de goda exempel som redan finns på lärosätet.

· Lärosätet behöver säkerställa att distansstudenterna har samma möjligheter till inflytande som studenterna på campus.

5.1 Lärosätet säkerställer, genom rutiner och processer, ett systematiskt arbete med att verka för studenters och doktoranders möjligheter och förutsättningar att utöva inflytande över utbildningen och sin studiesituation.

Uppfylld

Motivering: Grunden för studenternas och doktorandernas möjligheter och förutsättningar att ha inflytande över utbildningen och sin studiesituation består på övergripande nivå av ett antal styrdokument, bland annat lärosätets arbetsordning och dess kvalitetssystem. Studentkåren fyller en viktig funktion i påverkansarbetet och dess roll och villkor regleras i avtal med lärosätet. Av självvärderingen framgår att studenterna kan ha inflytande över utbildningen och sin studiesituation dels genom informella dialoger i det dagliga mötet med lärosätets personal, dels genom de två instrument som är formellt integrerade i lärosätets kvalitetssystem.

Studenterna har för det första möjlighet att genom studentkåren representeras i de organ som bereder och beslutar i frågor som har betydelse för utbildningen eller studenternas situation. Vid intervjuerna har framkommit att studenterna i allmänhet upplever att lärosätet är mån om deras åsikter. Även studentkåren upplever att lärosätet överlag tar hänsyn till de synpunkter som studentkåren för fram. Studentkåren tycker också att de blir informerade om de ärenden som ska behandlas i organen i god tid. Den här lyhörda kulturen vill bedömargruppen lyfta som en styrka. Av självvärderingen och delar av fördjupningsmaterialet framgår dock att det är långt ifrån alla organ som har fasta studentrepresentanter och att studenternas engagemang varierar kraftigt mellan institutionerna. Intervjuerna har bekräftat den bilden och visat på att dessa förhållanden har potential att undergräva kontinuiteten i, och därmed också förutsättningarna för, studenternas påverkansarbete. Bedömargruppen ser detta som ett utvecklingsområde och noterar att lärosätet delar den bilden.

En åtgärd som lyftes fram i samtalen under intervjuerna är att lärosätet tydligare borde informera studentrepresentanterna om vad uppdraget innebär och vilka förväntningar som ställs på dem. Detta menar bedömargruppen skulle kunna öka representationsgraden. En god förberedelse och förståelse för uppdraget, tillsammans med ett adekvat stöd under uppdragets gång, borde enligt bedömargruppens mening inte bara öka förutsättningarna för att utöva inflytande, utan även göra uppdraget som studentrepresentant mer attraktivt. En sådan åtgärd borde dessutom ligga i linje med lärosätets kvalitetspolicy, som betonar studenternas eget ansvar för kvalitetssäkringsarbetet.

Utöver möjligheten att representera kan studenterna påverka utbildningen och sin studiesituation genom att svara på kurs- och programvärderingar, Studentbarometern med mera. Studentkåren har enligt vad som står i dess inlaga varit mycket och kontinuerligt delaktig i utformningen av enkäterna. Det vill bedömargruppen lyfta som en styrka i lärosätets kvalitetssäkringsarbete. Om enkäterna kan däremot även sägas att svarsfrekvensen generellt sett är låg, även om lokala variationer förekommer. I och med att en övervägande del av det förändringsarbete som sker på kurs- och programnivå inom ramen för lärosätets kvalitetssystem tar sin utgångspunkt i kursvärderingarna, är den låga svarsfrekvensen något som bedömargruppen ser som ett utvecklingsområde.

Bedömargruppen vill dock i denna del också tillstå och berömma att det övergripande intrycket är att både lärosätet samt dess personal och studenter har ett mycket starkt engagemang i den här frågan. Intervjuerna visar att det pågår en intensiv dialog om hur lärosätet ska nå studenterna och öka svarsfrekvensen. Lärosätet vill hitta nya vägar och studenterna är inbjudna till samtal om det. En av de åtgärder som diskuterats är en förbättrad tillgänglighet och publicering av kursvärderingarna via lärplattformen Canvas. Bedömargruppen tror att det kan vara ett betydelsefullt arbete i rätt riktning. Vid intervjuerna framkom nämligen att vissa grupper av studenter inte nås av enkäterna och att andra grupper av studenter upplever att det är svårt att urskilja dem i flödet av information. Bedömargruppen vill därför understryka vikten av att alla studenter nås av enkäterna, och att enkäterna ska utmärka sig i informationsflödet. Detta är två väsentliga förutsättningar för studenternas påverkansarbete. Bedömargruppen har också noterat i fördjupningsmaterialet att vissa program och kurser har en betydligt högre svarsfrekvens än andra och vill uppmuntra lärosätet till att lära av de institutioner där arbetet med och om enkäterna fungerar mer optimalt.

Intervjuerna visade även att den undervisande personalen på vissa kurser och program samlar in studenternas åsikter om upplägg och innehåll muntligt, som ett komplement till den ordinarie kursvärderingen eller som ersättning för den. Det är ett informellare tillvägagångssätt som vid flera tillfällen har lett till sämre eller till och med obefintlig dokumentation och återkoppling. Det samlade intrycket från intervjuerna är att dialogerna visserligen är uppskattade, inte minst eftersom de sker nära studenterna, men bedömargruppen anser ändå att det är angeläget att arbetet med att engagera studenterna i att påverka sin utbildning sker likartat över hela högskolan, som en del av det systematiska kvalitetssäkringsarbetet. Efter intervjuerna stod det klart att återkopplingen kanske är det viktigaste incitamentet som studenterna känner till för att svara på lärosätets enkäter. Saknas det systematik för återkopplingen verkar studenterna mindre angelägna att fylla i enkäten. Bedömargruppen vill därför uppmana lärosätet att ta hänsyn till detta i det fortsatta arbetet med att öka svarsfrekvenserna på lärosätets enkäter.

Som en förutsättning för att bedriva sin undervisning, men också för att påverka sin utbildning och sin studiesituation spelar utöver de formella kanalerna studentstödet en stor roll. Bedömargruppen noterar efter intervjuerna att studentstödet i form av bibliotek och karriärvägledning är mycket välfungerande. Det är en styrka i lärosätets kvalitetssäkringsarbete. En rekryteringsgrupp för att tillsätta ett studentombud har nyligen satts samman, vilket bedömargruppen ser som en mycket positiv åtgärd. Även studenthälsans arbete upplevs som gott, inte minst dess insatser mot psykisk ohälsa. Av studentkårens inlaga och intervjuer har däremot framgått att studenthälsans arbete inte följs upp systematiskt, trots att studenterna ofta har synpunkter på det arbete som studenthälsan bedriver. Bedömargruppen ser detta som ett utvecklingsområde.

Bedömargruppen har under intervjuerna noterat att det finns en inte obetydlig skillnad i förutsättningar mellan lärosätets distansstudenter och studenterna på campus. Den information som ges, det stöd som erbjuds och de enkäter som sänds ut skiljer sig åt mellan dessa grupper på ett sätt som inte kan förklaras av studenternas studieort eller studieupplägg. Det anser bedömargruppen är ett förbättringsområde som lärosätet bör prioritera.

När det gäller doktorandernas möjligheter och förutsättningar att ha inflytande över utbildningen och sin studiesituation uppfattar bedömargruppen det som väsentligen sämre än studenternas. Det samlade intrycket är att lärosätets doktorander i stor utsträckning saknar både möjligheter och förutsättningar för att utöva inflytande på utbildningen och sin studiesituation. Intervjuerna visar att den instrumentella struktur som präglar studenternas påverkansarbete i ganska stor omfattning saknas för doktoranderna. Deras möjligheter att ha inflytande är nästan uteslutande begränsade till informell dialog med medarbetare och lokal ledning, även om bedömargruppen noterar att en första doktorandbarometer nyligen har genomförts. Intervjuerna har dessutom visat att doktorandernas möjligheter att representera i de organ som bereder och beslutar i frågor som berör dem är kraftigt kringskurna, inte minst på grund av att det saknas rutiner för anpassad schemaläggning och tjänsteplanering. Bedömargruppen vill understryka vikten av att allt detta ses över i samråd med doktoranderna.

Något ytterligare som bedömargruppen uppfattar som ett utvecklingsområde är det faktum att det under intervjuerna har framkommit att rutinen för att byta eller diskutera relationella problem med en handledare är till stor del beroende av vem man har som handledare och vilken kultur som präglar institutionen eller forskningsmiljön. Några övergripande rutiner som säkerställer lika möjligheter och förutsättningar för alla doktorander finns inte i det här avseendet. Även detta vill bedömargruppen lyfta fram som ett akut utvecklingsområde.

Sammanfattningsvis anser bedömargruppen att lärosätet säkerställer att verka för studenternas och doktorandernas möjligheter och förutsättningar att utöva inflytande över utbildningen och sin studiesituation. Bland utvecklingsområdena finns den låga svarsfrekvensen och den bitvis låga representationsgraden, vilka bedömargruppen visserligen är medveten om är vanliga utmaningar för ett lärosäte. Dock finns det redan i dagsläget goda exempel på lärosätet, och bedömargruppen vill uppmuntra till ett större utbyte och ett mer lärosätesövergripande, systematiskt arbete med dessa två utvecklingsområden. Distansstudenternas skilda villkor bör skyndsamt ses över, så att deras förutsättningar i största möjliga mån likställs med dem som gäller för lärosätets campusstudenter. Till sist anser bedömargruppen att det är ytterst viktigt att doktorandernas möjligheter och förutsättningar för att påverka utbildningen förbättras på ett lärosätesövergripande och systematiskt sätt.

Kontakta utvärderingsavdelningen:
Utvärderingsavdelningen (e-post)