Högskolekollen

Hur står det till med kvaliteten inom högskolan? Här hittar du resultatet från UKÄ:s olika kvalitetsgranskningar.

Favoriter

Du har inga favoriter i din lista

Så här söker du i Högskolekollen

Här förklarar vi hur du kan söka fram granskningsresultat.

Till en början ser du de 10 senaste granskningarna som har publicerats. Vill du se fler klickar du på Visa fler (då laddas 10 till) eller Visa alla om du vill få fram alla resultat.

Filtrera så här

För att hitta en särskild granskning finns det en rad alternativ i vänstermenyn. Du kan välja mellan följande:

  • Typ av granskning
  • Universitet/Högskola
  • Examen/Utbildning
  • Fritext. Fritextsökningen baseras på: universitet/högskola, utbildning eller diarienummer.

Under Avancerat filter kan du göra en ännu mer specifik sökning.

  • Bedömningsområde. I träfflistan visas alla granskningar som innehåller det bedömningsområde som du har valt. Du kommer inte direkt in i yttrandet till den del som handlar om bedömningsområdet. Klicka på Genvägar om du snabbt vill ta dig vidare till bedömningsområdena.
  • Omdöme
  • Statlig/privat högskola

Du kan välja flera alternativ under varje filter. Till höger vid varje val ser du en siffra som visar hur många granskningar som finns.

När du gjort dina önskade val klickar du på Visa resultat. Resultaten visas som "kort" till höger, eller under filtret om du använder en mobiltelefon.

Du kan lägga till fler alternativ i filtret om du vill utöka din sökning.

För att börja om en sökning klickar du på Rensa valda urval eller på namnet Högskolekollen ovanför filtret.

Bedömningsområde: Samverkan
Tillbaka till granskningar Spara som favorit

Kvalitetssäkring - forskning Bedömningsområde: Samverkan

Godkänt med förbehåll
Publicerad: 2020-10-06
Lärosäte: Linnéuniversitetet
Typ av examen: Lärosätesgranskning
Typ av granskning: Granskning av lärosätets kvalitetsarbete

Samverkan

Samverkan

Bedömning med motivering: Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Tillfredsställande

Sammanfattande bedömning av bedömningsområdet:

Bedömargruppen anser att lärosätet arbetar aktivt för att utveckla och stödja forskningssamverkan. Lärosätet har skapat stödstrukturer, ledning och interna satsningar för samverkan. Dessutom har lärosätet flera strategiska samarbetsavtal som bidrar till att utveckla forskningen genom bland annat etablering av nya tjänster. Lärosätet har flera initiativ på gång som förhoppningsvis ska bidra till ett mer systematiskt arbete med samverkan. Initiativen verkar däremot inte helt genomförda, och bedömargruppen har därför inte grund för att kunna påstå att lärosätet arbetar systematiskt för att stärka forskningens kvalitet och relevans genom samverkan. På grund av lärosätets starka betoning på samverkan, och att komplexiteten i samverkan (olika aktiviteter och ämnesmässiga skillnader) skapar utmaningar för ett systematiskt arbete, anser bedömargruppen ändå att bedömningsområdet är tillfredsställande.

Styrkor:

· Samverkan är en viktig del av lärosätets identitet.

· Lärosätet har inrättat tjänster, strukturer och satsningar på central nivå som stöttar forskningens nyttiggörande.

· Lärosätet har flera strategiska samarbetsavtal med privata och offentliga aktörer som bidrar till att bygga en kritisk massa inom forskning och utbildning, samt stödja lärosätets regionala profil och förankring.

· Forskande personal beskriver samverkan i de årliga aktivitetsrapporterna och några fakulteter ger incitament för samverkan.

· Lärosätet är inblandat i många initiativ genom K3-projekten och har som mål att stärka villkoren och incitamenten för samverkan.

Utvecklingsområden:

· Flera processer för att stärka samverkan pågår samtidigt, och det verkar vara utmanande för lärosätet att förverkliga initiativen och införa dem i organisationen.

· Lärosätet behöver en tydligare ansvarsfördelning mellan stödstrukturer på central nivå och fakultetsnivå

· Lärosätet behöver utvärdera om stora satsningar på vissa ämnen genom samarbetsavtal kan leda till att andra ämnen prioriteras ned.

· Lärosätet behöver förtydliga hur kvalitetssäkringen av forskning i samverkansprojekten sker utöver de ordinarie processerna. Med tanke på lärosätets betoning på samverkan rekommenderar bedömargruppen att lärosätet utvecklar kvalitetsarbetet och kvalitetssäkringssystemet för forskningssamverkan.

1. Lärosätet arbetar systematiskt för att främja forskningens nyttiggörande i vid bemärkelse och för att stärka forskningens kvalitet och relevans genom samverkan och ömsesidigt lärande.

Uppfylld

Lärosätet har sedan sammanslagningen 2010 haft som mål att stärka kopplingen mellan undervisningen, forskningen och det övriga samhället. Visionen "Vi sätter kunskap i rörelse för en hållbar samhällsutveckling" betonar det. I självvärderingen framhävs samverkan som en av lärosätets styrkor och som integrerat i universitetets verksamhet.

År 2015 fick lärosätet en egen policy för samhällelig drivkraft, och det är också ett av strategiområdena. Policyn betonar att arbetet med samhällelig drivkraft ska vara en naturlig del av verksamheten och bland annat att samverkan ska vara ett arbetssätt som leder till högre kvalitet i forskningen och utbildningen. Dessutom lyfter policyn fram följande övergripande prioriteringar:

· tydligt synliggöra arbetet med samhällelig drivkraft

· etablera ett ramverk för att dokumentera och följa upp samhällelig drivkraft

· skapa gynnsamma ramvillkor och arenor som stödjer initiativ inom samhällelig drivkraft från engagerade och drivande personer och miljöer

· speciellt uppmuntra samlade initiativ som överskrider universitetets ämnesindelningar när det krävs för att möta samhällsutmaningar

· förbättra och tydliggöra incitament, värderingar och belöningssystem samt regler och riktlinjer för att arbeta med samhällelig drivkraft.

Lärosätet arbetar aktivt med prioriteringarna som riktar sig mot olika nivåer i organisationen och mot olika områden. När det gäller central styrning och stödstrukturer för samverkan har lärosätet en vicerektor för internationalisering, innovation och samhällelig drivkraft. Vicerektorn leder en kommitté för samhällelig drivkraft som arbetar med samverkansfrågor och organisering av samverkan. Kommittén förvaltar också priset "Årets universitetspartner i Kalmar län", som delas ut efter nomineringar från lärosätet, samt strategiska medel som forskande personal kan ansöka om för forskning i samverkansprojekt. År 2019 utsåg rektorn en extern rådgivande grupp för strategisk samverkan och donationsverksamhet. Gruppen består av nyckelpersoner från olika branscher och områden i samhället, och leds av tidigare landshövding i Kronobergs län och hedersdoktor vid Linnéuniversitetet. Gruppen ska ge råd till rektorn om modeller och strukturer för att underlätta samarbetet mellan universitet och näringsliv. Gruppen har ännu inte kommit igång. Lärosätet har också inrättat en projektledarfunktion för donationsverksamheten som är placerad i universitetsledningen. Intervjuerna visade att arbetet med "fundraising" är relativt nystartat och under utveckling. Målet är att hitta passande donatorer inom de prioriterade områdena. Målgrupperna är lokala företag, stiftelser och privatpersoner.

En viktig stödstruktur är avdelningen för externa relationer. Som en följd av en extern granskning 2017 har lärosätet ändrat och utvecklat den. Avdelningen ska stödja anställda i arbetet med samverkan, innovation, extern finansiering och internationalisering. Den är organiserad i olika grupper, varav en för samverkan.

Lärosätet är partner i innovationskontoret Fyrklövern - ett av tolv innovationskontor som regeringen har inrättat med uppdraget "att öka och kvalitetssäkra nyttiggörandet av forskning". Enligt självvärderingen verkar det däremot vara få anställda som utnyttjar innovationskontorets tjänster för kommersialisering av forskningsresultat. Till exempel anmäldes bara 15 idéer 2018. Det tyder kanske på att styrkan i lärosätet snarare ligger i att kommersialisera forskningen i samarbete med externa aktörer, samt att kommersialisering av forskning är krävande och ofta en marginell aktivitet vid universitet och högskolor.

Lärosätet har med andra ord en engagerad ledning och stödstruktur på central nivå för samverkan, som är viktiga beståndsdelar i arbetet med att främja nyttiggörande av forskningen. Intervjuerna visade däremot att den forskande personalen inte alltid tycker att det är tydligt vem som ansvarar för vad i organisationen och hur ansvaret är fördelat mellan administrationen på fakultetsnivå och på central nivå. Det här gällde särskilt stöd för samverkan med externa partner. Enligt rektorn är det något som lärosätet arbetar med.

Enligt självvärderingen har lärosätet reserverat särskilda medel för att stödja och utveckla arbetet inom samhällelig drivkraft. Huvuddelen av medlen fördelas till fakulteterna som ska utveckla arbetet utifrån policyn för samhällelig drivkraft. Fakulteterna har olika modeller för att rapportera om forskning och samverkan samt fördela medel - några har utvecklat indikatorer (till exempel externa medel från industri eller offentlig sektor), andra har använt kvalitativ rapportering. Gemensamt för de flesta modeller är att de baseras på individuell rapportering. Under intervjuerna lyfte några dekaner fram att de olika institutionerna vid en fakultet har olika förutsättningar för samverkan och för att ge incitament till samverkan. Detta visar att samverkan kännetecknas av heterogen praxis i olika discipliner som kan vara utmanande att samla under ett gemensamt system, även inom en fakultet.

Både självvärderingen och intervjuerna visar tydligt att lärosätet betonar deltagandet i samverkansprojekten - K3 - som finansieras av Vinnova, och har stora förväntningar på resultatet av deltagandet. Lärosätet deltar i sex likartade projekt och leder ett - SPETS - som handlar om strategiskt partnerskap. Intervjuerna visade att lärosätet förväntar sig att K3-projekten ska bidra till att utveckla verktyg som kan lyfta fram och stödja arbetet med samverkan. Genom att delta i projekten har lärosätet många processer på gång. Några har lett till resultat men för flera verkar det vara en bit kvar innan de genomförs

Bedömargruppen har intrycket att flera av de prioriterade områdena i policyn för samhällelig drivkraft verkar vara beroende av K3-projekten, som ännu inte är avslutade och därmed blir resultatet något osäkert. Det gäller både att skapa goda ramverk och incitament för samverkan. Bedömargruppen är medveten om att arbetet med att utveckla indikatorer och incitament för samverkan är en utmaning, och att det kan förklara att det än så länge saknas konkreta förslag på sådana indikatorer och incitament. Ett undantag är arbetet med inkludering av samverkansskicklighet i anställningsordningen. Enligt rektorn är ett förslag om det ute på remiss hos fakulteterna, och beslut ska fattas i juni 2020.

Självvärderingen nämner flera interna satsningar och aktiviteter som visar hur lärosätet arbetar med att bygga upp forskningssamverkan. Lärosätet har inrättat två strategiska plattformar - e-hälsa och migration. Kännetecknet på en strategisk plattform är att den ska samla forskning inom ett ämnesområde med en viss bredd och samverka med aktörer i samhället. Satsningen är fakultetsövergripande och finansierad under 2018-2020 med medel från rektorn och fakulteterna.

Bedömargruppen har däremot intrycket att de strategiska plattformarna nu fasas ut och ersätts av Kunskapsmiljö Linné (se bedömningsområde 1). Bedömargruppen anser att initiativen visar ett starkt intresse för och vilja till att göra en strategisk satsning på att koppla samman utbildning, forskning och samverkan - både internt (tvärs över ämnesgränser) och externt. Bedömargruppen uppfattar Kunskapsmiljö Linné som ett verktyg för att bland annat inordna samverkan i systemet och ge den en organisatorisk ram.

Genom underlagen och intervjuerna har bedömargruppen fått insikt i några strategiska samarbetsavtal mellan lärosätet samt offentliga och privata aktörer. Till exempel har lärosätet ingått avtal med flera kommuner om samarbete, där kommunerna Växjö och Kalmar bidrar med finansiering under en period på 10 år för forsknings- och utbildningsprojekt som stärker regionen. Området e-hälsa (E-hälsoinstitutet, Plattform e-hälsa och e-Health Arena) har ekonomiskt stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden (genom Kalmar Science Park) och från Region Kalmar län.

Lärosätet har också ett strategiskt samarbetsavtal med Ikea, som heter "The Bridge", där samarbetsparterna ska genomföra olika aktiviteter under "Talent Development, Research and Utilization of Research" inom "business, engineering and design". Dessutom inledde lärosätet nyligen ett strategiskt samarbete med Södra och Ikea, som innebär att företagen bidrar med 300 miljoner under 10 år för att utveckla en långsiktig tvärvetenskaplig samarbetsarena för utbildning och forskning om skog. Lärosätet bidrar också med medel. Liknande strategiska samarbetsavtal bidrar till att stödja lärosätets regionala profil och förankring samtidigt som det synliggör lärosätets roll i regional utveckling. Avtalen ger också lärosätet möjligheter att bygga upp en kritisk massa för forskning och utbildning, till exempel ska medlen från avtalet med Södra och Ikea primärt användas till nya tjänster. Detta är positivt och bidrar till att utveckla forskningsverksamheten. Det är också ett kvalitetstecken att företag är villiga att gå in med så stora belopp. Samtidigt är bedömargruppen bekymrad över att så stora avtal innebär att stora delar av lärosätets resurser koncentreras till några ämnen, som kan få konsekvenser för andra områden.

Samverkan är en stor del av lärosätets identitet, och det är tydligt att lärosätet arbetar aktivt för att "främja forskningens användning i bred bemärkelse". Däremot är systematisk uppföljning av forskningssamverkan en utmaning, vilket lärosätet också erkänner i sin självvärdering. Intervjuerna visade att lärosätet ännu inte har någon policy eller riktlinjer för forskningssamverkan. Dessutom visade intervjuerna att kvalitetssäkringen av forskningen i samverkansprojekten är knuten till den ordinarie processen - alltså aktivitetsrapporten som de ansvariga skickar in varje år. Kvaliteten säkras genom ansökningar till bland annat KK-stiftelsen. Lärosätet saknar med andra ord både policy och system för att säkra kvaliteten i forskningssamverkan.

Med tanke på att lärosätet har flera strategiska samarbetsavtal och uppdrag för företag och offentliga aktörer, samt stark betoning på samverkan, är det angeläget att ställa frågan om lärosätet bör utveckla policy och riktlinjer samt egna system för kvalitetssäkring av forskning i samverkans- och uppdragsprojekt. Bedömargruppen bedömer att delar av det här arbetet verkar beroende av K3-projekten och deras resultat.

Sammantaget uppfattar bedömargruppen att lärosätet arbetar aktivt med att utveckla och stödja forskningssamverkan. Det är en stor styrka. Däremot rekommenderar bedömargruppen att lärosätet inkluderar forskningssamverkan mer systematiskt i kvalitetsarbetet.

Kontakta utvärderingsavdelningen:
Utvärderingsavdelningen (e-post)