Högskolekollen

Hur står det till med kvaliteten inom högskolan? Här hittar du resultatet från UKÄ:s olika kvalitetsgranskningar.

Favoriter

Du har inga favoriter i din lista

Så här söker du i Högskolekollen

Här förklarar vi hur du kan söka fram granskningsresultat.

Till en början ser du de 10 senaste granskningarna som har publicerats. Vill du se fler klickar du på Visa fler (då laddas 10 till) eller Visa alla om du vill få fram alla resultat.

Filtrera så här

För att hitta en särskild granskning finns det en rad alternativ i vänstermenyn. Du kan välja mellan följande:

  • Typ av granskning
  • Universitet/Högskola
  • Examen/Utbildning
  • Fritext. Fritextsökningen baseras på: universitet/högskola, utbildning eller diarienummer.

Under Avancerat filter kan du göra en ännu mer specifik sökning.

  • Bedömningsområde. I träfflistan visas alla granskningar som innehåller det bedömningsområde som du har valt. Du kommer inte direkt in i yttrandet till den del som handlar om bedömningsområdet. Klicka på Genvägar om du snabbt vill ta dig vidare till bedömningsområdena.
  • Omdöme
  • Statlig/privat högskola

Du kan välja flera alternativ under varje filter. Till höger vid varje val ser du en siffra som visar hur många granskningar som finns.

När du gjort dina önskade val klickar du på Visa resultat. Resultaten visas som "kort" till höger, eller under filtret om du använder en mobiltelefon.

Du kan lägga till fler alternativ i filtret om du vill utöka din sökning.

För att börja om en sökning klickar du på Rensa valda urval eller på namnet Högskolekollen ovanför filtret.

Bedömningsområde: Förutsättningar
Tillbaka till granskningar Skriv ut Spara som favorit

Socionomexamen Bedömningsområde: Förutsättningar

Tillfredsställande
Publicerad: 2019-12-17
Lärosäte: Högskolan i Halmstad
Ämne: Högskolan i Halmstad - Socionomexamen
Typ av granskning: Prövning av examenstillstånd

Yrkesexamen

Angiven examen är reglerad och ryms inom examensordningen.

Bedömargruppen anser att den planerade socionomutbildningen är reglerad och ryms inom examensordningen. Högskolan presenterar såväl en väl sammanhållen och genomtänkt utbildningsplan som välstrukturerade kursplaner i enlighet med högskoleförordningen. Samtliga mål i examensordningen finns representerade i studieplan och kursplaner.

Utbildningens innehåll inklusive eventuella inriktningar har rimlig omfattning och avgränsning i förhållande till yrkesexamen.

Bedömargruppen anser att den aktuella utbildningens innehåll har en rimlig omfattning och avgränsning i förhållande till yrkesexamen. I allt väsentligt har den också ett genomtänkt innehåll, en tydlig struktur och ett progressionsmönster som står i samklang med andra befintliga socionomprogram i landet. Detta innebär till exempel att grundläggande kunskaper om socialt arbete och dess historia, socialpolitiska roll och professionella utveckling i första hand erhålls under det första läsåret, men också att relevanta kunskaper i sociologi, psykologi och juridik får ett tillfredsställande utrymme under utbildningens första hälft. Organisering och ledning av socialt arbete behandlas på ett tillfredsställande sätt i en särskild kurs under termin 3. Den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) på 30 högskolepoäng sker under termin 5 och det kommer att finnas valbara kurser på avancerad nivå under den sjunde terminen, varav framför allt fyra har en fördjupad inriktning mot särskilda verksamhetsområden och målgrupper (som till exempel funktionshinder, skola och utredningsarbete och social barn- och ungdomsvård). Inom ramen för särskilda kurser behandlas på systematiskt och välgrundat sätt två centrala aspekter i socialt arbete som kunskaps- och praktikfält: teoretiska perspektiv på sociala problem, samt social inkludering, exkludering och kategorisering.

När det gäller metoder och arbetssätt i socialt arbete behandlas detta i dels andra terminens kurs om samtal och bemötande, dels i fjärde terminens kurser om interventioner och arbetsmetoder i praktiskt socialt arbete respektive samhällsarbete och social mobilisering. Samtliga dessa kurser ges således före VFU. Högskolan har därtill valt att låta inslaget av professionell och personlig utveckling genomföras i form av mindre, poänggivande kurser under fem terminer. Bedömargruppen vill understryka behovet av att ha ett sammanhållet och progressionsinriktat sätt att genomföra och examinera dessa kurser.

Beträffande vetenskapsteori och forskningsmetoder introduceras det förstnämnda redan på termin 1 (7,5 högskolepoäng), medan vetenskapliga metoder behandlas på termin 3 och 6 (7,5 och 14 högskolepoäng). Den sistnämnda är placerad i bruklig ordning i anslutning till examensarbetet. Av ansökan och kursplanerna att döma karakteriseras dessa kurser av en tydlig progressionstanke.

På ett övergripande plan anser bedömargruppen att det sociala arbetets olika verksamhetsfält, problemområden och målgrupper finns representerade inom ramen för programmets olika kurser. Bedömargruppen menar dock att vissa delar av det sociala arbetet, ofta benämnda som kärnområden, riskerar att få ett något för begränsat utrymme i den planerade utbildningen. Detta gäller framför allt missbruk, men delvis även social barnavård, ekonomiskt bistånd, psykisk hälsa och kriminalitet. Bedömargruppen är väl medveten om svårigheterna att inom ramen för sju terminer tillhandahålla alla studenter omfattande kunskaper inom alla de fält som sammantaget utgör socialt arbete. Därigenom måste alltid vissa prioriteringar göras, men bedömargruppen rekommenderar ändå högskolan att ser över hur man förstärka utbildningens innehåll i dessa avseenden. Lärosätet har redovisat att man har planer på att anställa ytterligare lärare som har kunskaps- och forskningsinriktningar mot några av dessa områden. Bedömargruppen ser detta som positivt och av vikt för stärkandet av de nämnda kärnområdena i utbildningen.

Den planerade socionomutbildningen är tänkt att genomsyras av tre framåtblickande perspektiv. Förutom intersektionalitet kommer två tematiska områden med uppenbar bäring för det framtida sociala arbetet att uppmärksammas, nämligen digitalisering och hållbart socialt arbete (vars innebörder tydligt presenteras i ansökan). Högskolan argumenterar på ett genomtänkt och utförligt sätt för betydelsen av dessa perspektiv och på vilket sätt de ska ha inflytande på utbildningen. I anslutning till frågan om det sociala arbetets förändring rekommenderar bedömargruppen att högskolan, i något större utsträckning än det som planeras, behandlar (den delvis kontroversiella) frågan om evidensbaserad praktik och statlig kunskapsstyrning och dess implikationer för professionell yrkesutövning, kunskapsbildning och verksamhetsutveckling.

Sammantaget anser bedömargruppen att centrala kunskaper och färdigheter för en socionomexamen ges tillfredsställande utrymme, att det finns en rimlig balans mellan olika kunskapsområden och utbildningens olika delar, samt att det finns en tydlig progression i utbildningen.

I ett rikstäckande perspektiv finns ett allmänt intresse av att examen får utfärdas.

Med utgångspunkt i tillgängliga arbetsmarknadsprognoser, i vilka socionomer beskrivs som ett bristyrke, menar bedömargruppen att det i ett rikstäckande perspektiv finns ett allmänt intresse för att examen får utfärdas. Dessutom anför högskolan i sin ansökan att det finns ett stort regionalt behov av utbildade socionomer, trots närheten till andra socionomutbildningar i västra och södra Sverige. Då dessa har fortsatt högt söktryck menar högskolan att det bör finnas plats för ytterligare en socionomutbildning, vilket är en uppfattning som bedömargruppen delar.

Personal (Lärarkompetens och lärarkapacitet)

Antalet lärare och deras sammantagna kompetens (vetenskapliga, professionsrelaterade och pedagogiska) är adekvat och står i proportion till utbildningens volym, innehåll och genomförande på kort och lång sikt.

Ämnesgruppen omfattar för närvarande 15 personer, varav 10 är tillsvidareanställda. Ytterligare 10 lärare inom andra ämnen kan i varierande grad komma att delta i undervisningen med kompetens som kan anses vara av värde för en socionomutbildning. Ämnesgruppen består av två professorer, en docent, sex lektorer och en adjunkt. Övriga utgörs av en gästprofessor och fyra doktorander i hälsa och livsstil (samtliga med inriktning mot funktionshinder). Det ska dock noteras att enbart fyra personer i ämnesgruppen har disputerat i socialt arbete, övriga har disputerat i näraliggande ämnen men har i samtliga fall en forskningsinriktning med relevans för socialt arbete som praktikfält, kunskapsområde och forskningsämne. Flertalet lärare har praktisk erfarenhet av socialt arbete och i många fall även en mångårig undervisningserfarenhet inom ämnet. Samtliga lärare har genomgått högskolepedagogisk utbildning.

Områdesmässigt kommer den planerade utbildningen att vara väl försörjd med lärare och forskare med kompetens inom funktionshinder, skola, äldre och åldrande, samt migration och etniska relationer. Däremot vill bedömargruppen rekommendera högskolan att se över behovet av att rekrytera lektorer med forskningskompetens inom traditionella områden som missbruk, social barnavård och ekonomiskt bistånd, och därigenom samtidigt förstärka inslaget av disputerade i socialt arbete. Detta är högskolan väl medveten om och har därför redan beslutat om att utlysa ett lektorat och ett biträdande lektorat under förutsättning att dess ansökan om examenstillstånd beviljas. Bedömargruppen ser dessa nyrekryteringar som en viktig förutsättning för att högskolan ska kunna upprätthålla en hållbar socionomutbildning med relevans och med god kvalitet. Högskolan anger dessutom att den har för avsikt att rekrytera två yrkesverksamma socionomer som adjunkter i form av tjänster delade med kommunala verksamheter, återigen under förutsättning att ansökan beviljas. Bedömargruppen menar att även detta är en välkommen strategi för att stärka den professionsmässiga kompetensen och den professionsinriktade miljö inom vilken den aktuella utbildningen ska ha sin hemvist.

Bedömargruppen menar att, givet att kompetensen inom socialt arbete förstärks, kommer den totala lärarkapaciteten att stå i rimlig proportion till utbildningens volym, innehåll och genomförande på både kort och lång sikt. Det finns enligt bedömarna goda förutsättningar att lärosätet kan komplettera med att åtgärda detta inom den närmaste tiden. Bedömningen utgår från den planerade antagningen om 60 studenter per år.

I kompletterande material som inkom den 5 december 2019 i samband med att lärosätet gav sitt delningssvar har lärosätet redovisat ett antal åtgärder som relaterar till de av bedömargruppen påtalade förbättringsområdena. Åtgärderna innefattar att lärosätet har rekryterat en post-doc till ämnesgruppen. Två utlysningar har utannonserats, ett lektorat och ett biträdande lektorat, med sista ansökningsdag 12 januari 2020. Nio potentiella sökanden har identifierats till det biträdande lektoratet. Till lektorstjänsten i socialt arbete har, 32 potentiella sökanden identifierats. Av dessa bedriver 20 forskning inom barnavård, åtta inom missbruk och fyra inom fattigdom. Lärosätet har även bett Halmstad kommun att genomföra ett intresse- och behörighetsinventering ibland socionomer anställda i kommunen. Kommunen kommer att finansiera en forskarutbildning för en av sina anställda och processen att identifiera denna doktorand är påbörjad. Liksom processen att identifiera socialarbetare för delade tjänster. Bedömargruppen anser i ljuset av rekryteringsläget tillsammans med den övriga lärarresursen som redovisas att lärosätet har de förutsättningar vad gäller lärarkompetens och lärarkapacitet som krävs för aktuell examen.

Utbildningsmiljön

Det finns en för utbildningen vetenskaplig och professionsinriktad miljö och verksamheten bedrivs så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning.

Bedömargruppen anser att det finns en tillfredsställande vetenskaplig miljö för den planerade utbildningen. Framförallt gäller detta de särskilda forskningsområden som har stor relevans för en socionomutbildning och inom vilka det finns forskare som kommer att vara verksamma som lärare på programmet. Främst kan framhållas den sedan tidigare starka och framgångsrika forskningsmiljön kring funktionshinder, som sker inom det som vid högskolan benämns som handikappvetenskap inom ramen för forskarutbildningsämnet hälsa och livsstil. Detta innebär i sin tur att den tvärvetenskaplighet som kännetecknar denna miljö också kan komma socionomutbildningen till gagn. Andra forskningsområden som finns representerade på högskolan - och i det tilltänkta lärarkollegiet för socionomutbildningen - är till exempel socialt arbete och skola, könsbaserat våld, äldre och åldrande, samt migration och etniska relationer. Samtidigt vill bedömargruppen instämma i högskolans bedömning i att forskningen på andra centrala områden inom socialt arbete på sikt måste stärkas. Detta har man också för avsikt att göra genom utlysning av en postdoktjänst och ett biträdande lektorat. Bedömargruppen anser att båda dessa typer av anställningar ger goda förutsättningar för att stärka de nämnda forskningsområdena. inkluderande förmåga att attrahera externa forskningsmedel

Detta innebär sammantaget att det även bör finnas goda förutsättningar för ett nära samband mellan forskning och utbildning i det planerade socionomprogrammet. Förutom forskningsaktiva lärare omnämns i ansökan särskilda satsningar för att möjliggöra för studenter att medverka i avgränsade delar i pågående forskningsprojekt samt bjuda in studenter till att delta i forskningsseminarier. Bedömargruppen anser även att det är positivt med de kriterier som högskolan centralt har beslutat för att upprätthålla och bevaka att samtliga utbildningar vid högskolan har en god forskningsanknytning.

Bedömargruppen menar även att det även finns en tillfredsställande professionsinriktad miljö för den aktuella utbildningen. Flera av lärarna har yrkes-, forsknings- och undervisningserfarenheter förvärvade i socialt arbete. Den professionsmässiga miljön kommer sannolikt även förstärkas genom nyanställning av adjunkter som delvis kommer att fortsätta vara att vara yrkesverksamma.

Resurser

Det finns tillgång till en stabil och ändamålsenlig infrastruktur.

Utbildningen är campusförlagd och har enligt uppgift rikligt med ändamålsenliga studieplatser, undervisningssalar, laborativa- och webbaserade miljöer, vilket även bekräftas av studenterna. Högskolan integrerar digitala lärandemöjligheter som en naturlig del i alla högskolans utbildningar. Det finns en labbmiljö för övning och färdighetsträning med relevans för en socionomutbildning samt en högteknologisk och laborativ miljö med fokus på lärande, kultur och kreativitet. Högskolans bibliotek stödjer kvaliteten i utbildning och forskning med god möjlighet till informationssökning i databaser, boklån från egna samlingar liksom fjärrlån. Det finns ett utvecklat studiestöd för att säkerställa att studenter får ett adekvat pedagogiskt stöd och anpassad litteratur. För studenter med funktionsnedsättningar finns ett utvecklat pedagogiskt stöd. Högskolan erbjuder även olika typer av pedagogiskt stöd som stöd kring texter och skrivande (Skrivpunkten), en engelsk språkstudio, samt så kallade Supplemental Instructions i vilken en mer erfaren student guidar studenter genom kursinnehållet.

De tillgängliga resurserna utnyttjas effektivt för att hålla en hög kvalitet i verksamheten.

Högskolans redan existerande laboratoriemiljöer kan användas i socionomutbildningen för färdighetsövningar såsom exempelvis observationer, samtalsträning, rollspel i olika situationer som professionella möten eller hembesök, men också för medieträning inför den framtida yrkesrollen. Bedömargruppen anser att tillgängliga resurser utnyttjas effektivt för att hålla en hög kvalitet i verksamheten.

Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet förutsättningar

Tillfredsställande

Den planerade utbildningen är reglerad i en sammanhållen studieplan och väl utformade kursplaner i enlighet med examensordningen. Utbildningens innehåll har en rimlig omfattning och en inriktning som motsvarar kraven för den här typen av yrkesexamen och präglas av en tydlig progression. Centrala kunskaper och färdigheter ges på en övergripande nivå ett tillfredsställande och välbalanserat utrymme. Samtidigt uppmanar bedömargruppen högskolan att se över hur den kan förstärka utbildningens innehåll vad gäller några av det sociala arbetets kärnområden.

Bedömargruppen anser vidare att utbildningen kommer att ha en tillräcklig lärarkapacitet samt att lärargruppen har en adekvat och tillräcklig professionsrelaterad och pedagogisk kompetens efter planerade nyrekryteringar. Förutsättningarna för ett nära samband mellan forskning och utbildning är goda. I kompletterande material som inkom den 5 december 2019 i samband med att lärosätet gav sitt delningssvar har lärosätet redovisat ett antal åtgärder som relaterar till de av bedömargruppen påtalade förbättringsområdena. Bedömargruppen anser i ljuset av rekryteringsläget tillsammans med den övriga lärarresursen som redovisas att lärosätet har de förutsättningar vad gäller lärarkompetens och lärarkapacitet som krävs för aktuell examen.

Kontakta utvärderingsavdelningen:
Utvärderingsavdelningen (e-post)