Högskolekollen

Hur står det till med kvaliteten inom högskolan? Här hittar du resultatet från UKÄ:s olika kvalitetsgranskningar.

Favoriter

Du har inga favoriter i din lista

Så här söker du i Högskolekollen

Här förklarar vi hur du kan söka fram granskningsresultat.

Till en början ser du de 10 senaste granskningarna som har publicerats. Vill du se fler klickar du på Visa fler (då laddas 10 till) eller Visa alla om du vill få fram alla resultat.

Filtrera så här

För att hitta en särskild granskning finns det en rad alternativ i vänstermenyn. Du kan välja mellan följande:

  • Typ av granskning
  • Universitet/Högskola
  • Examen/Utbildning
  • Fritext. Fritextsökningen baseras på: universitet/högskola, utbildning eller diarienummer.

Under Avancerat filter kan du göra en ännu mer specifik sökning.

  • Bedömningsområde. I träfflistan visas alla granskningar som innehåller det bedömningsområde som du har valt. Du kommer inte direkt in i yttrandet till den del som handlar om bedömningsområdet. Klicka på Genvägar om du snabbt vill ta dig vidare till bedömningsområdena.
  • Omdöme
  • Statlig/privat högskola

Du kan välja flera alternativ under varje filter. Till höger vid varje val ser du en siffra som visar hur många granskningar som finns.

När du gjort dina önskade val klickar du på Visa resultat. Resultaten visas som "kort" till höger, eller under filtret om du använder en mobiltelefon.

Du kan lägga till fler alternativ i filtret om du vill utöka din sökning.

För att börja om en sökning klickar du på Rensa valda urval eller på namnet Högskolekollen ovanför filtret.

Bedömningsområde: Utformning, genomförande och resultat
Tillbaka till granskningar Skriv ut Spara som favorit

Vårdvetenskap - doktorsexamen Bedömningsområde: Utformning, genomförande och resultat

Ansökan beviljas
Publicerad: 2019-12-03
Lärosäte: Högskolan Kristianstad
Typ av examen: Forskarnivå
Ämne: Högskolan Kristianstad - Vårdvetenskap
Typ av granskning: Prövning av examenstillstånd

Styrdokument (Allmän och individuell studieplan)

Det finns en allmän studieplan för hela utbildningen. Mall för individuell studieplan finns.

I den allmänna studieplanen återfinns beskrivningar av finansiering, handledning, utbildningens omfattning och upplägget av forskarutbildningen. Till varje doktorand utses minst två handledare och en huvudhandledare ska ha lägst docentkompetens eller vara anställd som biträdande professor.

Fakultetsnämnden har ett ansvar för att besluta i ärenden som rör forskarutbildningen. Detta omfattar

övergripande frågor såsom inrättande av forskarutbildningsämnen, fastställande av allmän studieplan och kursplaner. Fakultetsnämnden beslutar även om fastställande och uppföljning av individuella studieplaner, förlängning av studietid samt om anstånd, studieuppehåll och tillgodoräknande.

Den sökandes förmåga att tillgodogöra sig forskarutbildningen kommer att bedömas med hjälp av specificerade bedömningskriterier som till exempel kvaliteten på tidigare självständiga examensarbeten, skrifter och publikationer i övrigt vilka utvisar den sökandes teoretiska mognad samt förmåga till självständigt arbete. Utöver dessa kriterier bedöms motivation och förväntningar på forskarutbildningen, inställning till lärande, förmåga att tillägna sig handledning samt språklig och analytisk förmåga. Bedömningen av förmågan att tillägna sig handledning sker genom samtal med handledare som har handlett den sökandes uppsats på avancerad nivå. Självständighet samt språklig och analytisk förmåga bedöms i samband med ett intervjutillfälle, då den sökande ska skriva en problematiserande text på engelska inom det område som doktorandtjänsten avser.

Utbildningen på forskarnivå avseende doktorsexamen kommer att omfatta kurser om totalt 60 högskolepoäng varav 47.5 högskolepoäng motsvaras av obligatoriska kurser och 12.5 högskolepoäng av valbara kurser, samt en avhandlingsdel om 180 högskolepoäng. De obligatoriska kurserna bedöms vara relevanta för området Personcentrering för hälsa och välbefinnande. En tänkbar risk med så pass många obligatoriska kurser kan vara att det begränsade antalet högskolepoäng avsatta för valbara kurser inte lyckas tillgodose de individuella behov som kan finnas hos doktorander. Likaså förhåller sig bedömargruppen tveksam till detta att den allmänna studieplanen skrivs fast på specifika kurser som kan komma att ändras. Underlagen och processen i samband med granskning av doktorandens måluppfyllelse i relation till de nationella och lokala lärandemålen beskrivs i ansökan och en revidering har även inkommit gällande lärosätets egen bedömning inför disputation, där det nu framgår att denna görs av två personer med lägst docentkompetens.

I den allmänna studieplanen anges ett krav gällande att som doktorand vara första namn på fyra vetenskapliga artiklar, varav två publicerade eller accepterade för publikation i vedertagna tidskrifter. Med vedertagna tidskrifter avser lärosätet refereebedömda tidskrifter som uppfyller kriterium 1 eller 2 på den s.k. Norska listan (). Bedömargruppen rekommenderar att denna skrivning ses över, särskilt beträffande formuleringarna om "att vara första-namn" på exakt "fyra artiklar". Bedömargruppen föreslår att kravet formuleras som att doktorandens arbete ska motsvara fyra vetenskapliga artiklar, men att såväl färre som fler delarbeten kan komma att accepteras som tillräckliga beroende på omfattningen av dem. Även formuleringen om att vara första namn skulle behöva förtydligas gällande vad som krävs beträffande arbetsinsatsen som första författare, samt huruvida det kan accepteras att i avhandlingen ha med delarbeten där doktoranden är medförfattare men inte första författare.

Mallen för den individuella studieplanen är tydlig. Den individuella studieplanen ska i samband med antagningen till utbildningen på forskarnivå upprättas i dialog mellan handledare och doktorand samt uppdateras årligen. Vid uppdatering ska planering avseende kurser, konferenser och avhandlingsarbete för kommande år fastställas och eventuella avsteg från tidigare års planering beskrivas. I samband med den årliga uppdateringen ska doktoranden redovisa, samt reflektera över, sin vetenskapliga utveckling i form av delaktighet i genomförda studier och denna ska relateras till utbildningens lärandemål. De genomförda aktiviteter som bidragit till måluppfyllelse ska även anges. Vid den årliga uppdateringen ska också handledaren redovisa doktorandens vetenskapliga utveckling i relation till utbildningens lärandemål. Vidare ska ett samtal kring doktorandens och handledarens förväntningar genomföras i samband med upprättandet av den individuella studieplanen samt även vid de årliga uppdateringarna av denna.

Bedömargruppen anser att den allmänna studieplanen på ett tillfredsställande sätt bidrar till att högskoleförordningens examensmål för doktorsexamen uppnås. Mall för individuell studieplan finns och denna är tydlig. Bedömargruppen vill dock rekommendera lärosätet att i både den allmänna och den individuella studieplanen tydliggöra relationen mellan forskarutbildningsämnet och området.

Säkring av examensmålen

Genom utbildningens utformning, genomförande och examination säkerställs att doktoranderna uppnått målen i examensordningen när examen utfärdas.

I ansökan presenteras de obligatoriska kurser som tillsammans ska bidra till att doktoranderna uppnår såväl de nationella examensmålen som de lokala lärandemålen. De kurser som anges är relevanta för den föreslagna forskarutbildningen och innefattar Introduktion till forskarstudier, forskningsetik, informationskompetens och akademiskt skrivande, Personcentrering och personcentrerad forskning, Fenomen, begrepp och teorier inom vårdvetenskap, Vetenskapsteori, Studiedesign med introduktion till kvalitativa och kvantitativa metoder, Kvalitativa metoder, Tillämpad statistik och Mätmetodik och psykometri. Dessa kurser omfattar totalt 47.5 högskolepoäng. Bedömargruppens uppfattning är att kurserna bedöms ge doktoranden möjlighet till progression inom forskarutbildningsämnet vårdvetenskap. Det framgår emellertid inte i ansökan huruvida kurserna är ämnade att läsas i en viss ordning och om det är så, skulle det kunna förtydligas. Likaså anser bedömargruppen att det kan förtydligas huruvida kurserna kan motsvaras av annan kurs, i händelse av att kursutbudet förändras.

Den beskrivna seminarieverksamheten och antalet seminarier betraktar bedömargruppen som tillfredsställande. Under seminarierna deltar två professorer i ämnet vårdvetenskap och utöver doktoranderna erbjuds nydisputerade att delta, samt speciellt inbjudna lektorer eller docenter. Vid intervjuerna framgick att seminarieverksamheten redan i dagsläget är väl fungerande.

Det framgick även vid intervjuerna att lärosätet förväntar sig att de flesta som antas till utbildningen

kommer att vara sjuksköterskor med omvårdnad som huvudsakligt ämne i tidigare examen, men att också doktorander med en annan bakgrund kan komma att antas. Detta får då som konsekvens att det kommer att finnas doktorander på forskarutbildningen som till följd av sina respektive tidigare utbildningar har varierande teoretisk bakgrund. Då sjuksköterskeprogrammet bygger på McCormack och McCane teoretiska ramverk, rekommenderar bedömargruppen att doktorander med annan bakgrund än lärosätets sjuksköterskeutbildning ska kunna erbjudas förutsättningar att tillägna sig samma teorigrund. Litteraturen som anges är delvis svensk och en ytterligare rekommendation från bedömargruppen är att se över litteraturen i syfte att möjliggöra för internationella doktorander att gå den tilltänkta forskarutbildningen.

Som tidigare nämnts bedöms handledarkompetensen av bedömargruppen som tillfredsställande. Det kan inte desto mindre uppstå behov av såväl rekrytering av som meritering till ytterligare senior handledarkompetens, om flertalet av de presumtiva nya doktoranderna antas och de nu inskrivna doktoranderna vid andra lärosäten också skrivs in vid lärosätet.

För att kunna examineras och disputera är de formella kraven att doktoranden har genomgått de föreskrivna obligatoriska och valbara forskarutbildningskurserna samt obligatoriska seminarier och vetenskapliga konferenser enligt den allmänna studieplanen. Dessutom ska minst två av de i avhandlingen ingående delarbetena vara publicerade eller accepterade för publicering. Efter inkommen anmälan om disputation granskar fakultetsnämnden de insända underlagen och fattar därefter beslut om disputation. Därefter granskar betygsnämnden de i avhandlingen ingående delarbetena. Underlaget för betygsnämndens granskning av doktorandens måluppfyllelse i relation till de nationella och lokala lärandemålen utgörs även av utdrag från Ladok avseende kurser, seminarier och vetenskapliga presentationer. Vidare ingår i underlaget studierektors intygande om avklarade avhandlingsdelar, den individuella studieplanen, doktorandens egen beskrivning av sin egen vetenskapliga utveckling, handledarens beskrivning av doktorandens vetenskapliga utveckling, den tryckta avhandlingens skriftliga framställning, samt den muntliga presentationen och det muntliga försvaret av avhandlingen. Bedömarna har inget att invända mot detta förfarande.

Bedömargruppen anser sammanfattningsvis att doktoranderna i och med utbildningens utformning, genomförande och examination har goda möjligheter att uppnå målen i examensordningen när examen utfärdas.

Jämställdhet

Ett jämställdhetsperspektiv kommer att beaktas i utbildningens innehåll och utformning.

I ansökan beskriver lärosätet utförligt en jämställdhetsintegrerad forskarutbildning. Jämställdhetsintegrering ska vara ett självklart inslag i forskarutbildningen och ska utgöra en del av den ordinarie verksamheten. Arbetet med jämställdhet ska inte bedrivas i skymundan eller vid sidan av verksamheten och forskarutbildningen ska bidra till att doktoranderna får förutsättningar att inhämta kunskaper och färdigheter för att kunna integrera jämställdhet i sitt kommande yrkesliv. Lärosätet har framställt ett väl formulerat och genomarbetat dokument som kan vara till stöd för alla medarbetare när det gäller jämställdhetsintegrering. I dokumentet beskrivs att lärosätet ska verka för jämlika förutsättningar för män och kvinnor att kunna göra akademisk karriär. Detta ska åstadkommas genom att meriteringssystemet ses över, samt genom att forskningsresurser inte enbart fördelas utifrån prestation utan även fördelas strategiskt till de områden som har en stor andel undervisning. Också andra insatser för att stödja jämlika förutsättningar att göra akademisk karriär beskrivs i ansökan. Vidare finns planer på att arbeta med att utveckla forskningskommunikationen ur ett genus- och jämställdhetsperspektiv och att stödja en jämlik fördelning av forskningsresurser.

Detta att jämställdhetsarbetet är en del i den ordinarie verksamheten är vad som avses med jämställdhetsintegrering. Således anser bedömargruppen att jämställdhetsintegrering omfattar att doktoranderna ges förutsättningar att inhämta kunskaper och färdigheter för att kunna integrera genus och jämställdhet såväl i avhandlingsarbetet som i det kommande yrkeslivet. Lärosätet har utvärderat några förändringar som initierades 2017/2018 och funnit positiva effekter som till exempel att fördelningen av forskningsmedel har blivit mer jämställd. Detta stärker bedömargruppens uppfattning att lärosätet i dagsläget arbetar proaktivt när det gäller jämställdhet. I en högskolepedagogisk kurs på 4.5 högskolepoäng som ges vid lärosätet ingår bland annat ett problematiserande av frågan om integrerad jämställdhet, vilket bedömargruppen också ser positivt på.

Bedömargruppens uppfattning är att ett jämställdhetsperspektiv är väl integrerat i utbildningens utformning och genomförande.

Ansvarig utredare:
Nils Olsson