Högskolekollen

Hur står det till med kvaliteten inom högskolan? Här hittar du resultatet från UKÄ:s olika kvalitetsgranskningar.

Favoriter

Du har inga favoriter i din lista

Så här söker du i Högskolekollen

Här förklarar vi hur du kan söka fram granskningsresultat.

Till en början ser du de 10 senaste granskningarna som har publicerats. Vill du se fler klickar du på Visa fler (då laddas 10 till) eller Visa alla om du vill få fram alla resultat.

Filtrera så här

För att hitta en särskild granskning finns det en rad alternativ i vänstermenyn. Du kan välja mellan följande:

  • Typ av granskning
  • Universitet/Högskola
  • Examen/Utbildning
  • Fritext. Fritextsökningen baseras på: universitet/högskola, utbildning eller diarienummer.

Under Avancerat filter kan du göra en ännu mer specifik sökning.

  • Bedömningsområde. I träfflistan visas alla granskningar som innehåller det bedömningsområde som du har valt. Du kommer inte direkt in i yttrandet till den del som handlar om bedömningsområdet. Klicka på Genvägar om du snabbt vill ta dig vidare till bedömningsområdena.
  • Omdöme
  • Statlig/privat högskola

Du kan välja flera alternativ under varje filter. Till höger vid varje val ser du en siffra som visar hur många granskningar som finns.

När du gjort dina önskade val klickar du på Visa resultat. Resultaten visas som "kort" till höger, eller under filtret om du använder en mobiltelefon.

Du kan lägga till fler alternativ i filtret om du vill utöka din sökning.

För att börja om en sökning klickar du på Rensa valda urval eller på namnet Högskolekollen ovanför filtret.

Bedömningsområde: Förutsättningar
Tillbaka till granskningar Skriv ut Spara som favorit

Vårdvetenskap - doktorsexamen Bedömningsområde: Förutsättningar

Ansökan beviljas
Publicerad: 2019-12-03
Lärosäte: Högskolan Kristianstad
Typ av examen: Forskarnivå
Ämne: Högskolan Kristianstad - Vårdvetenskap
Typ av granskning: Prövning av examenstillstånd

Område

Angiven examen är reglerad och ryms inom examensordningen.

Ansökan om forskarutbildningstillstånd avser området Personcentrering för hälsa och välbefinnande. Initialt ska forskarutbildning ges i ämnet Vårdvetenskap. Utbildningen ska omfatta totalt fyra års heltidsstudier, vilket innebär 240 högskolepoäng. Den består av en kursdel om 60 högskolepoäng som utgörs av både obligatoriska och valbara kurser, samt en avhandlingsdel om 180 högskolepoäng. Hänvisningar i den allmänna studieplanen sker till den examensordning som reglerar utbildning på forskarnivå. Möjlighet att ta ut licentiatexamen ska finnas. Bedömarna konstaterar att angiven examen är reglerad och ryms inom examensordningen.

Områdets omfattning och avgränsning är rimlig och ändamålsenlig.

Lärosätet söker tillstånd att utfärda licentiat- och doktorsexamen inom området Personcentrering för hälsa och välbefinnande, initialt med forskarutbildningsämnet Vårdvetenskap. Inom området betonas vikten av att förstå personen med sina unika behov, erfarenheter och mänskliga resurser och använda denna förståelse för att utveckla och erbjuda stöd för hälsa och välbefinnande. Vidare studeras inom området olika aktörers perspektiv: personen som är föremål för olika insatser (vanliga benämningar är patient, klient, brukare), närstående, personal, chefer och ledare. I ansökan och vid intervjuerna framkommer att området kan förstås utifrån en modell som utgår från ett humanistiskt synsätt där personen ses som expert på sitt eget liv. Personalens utmaning blir då att se och förstå verkligheten ur personens perspektiv.

I ansökan beskrivs att forskningsprojekt avseende personcentrering också kräver kunskap från flera andra ämnen, förutom vårdvetenskap även från exempelvis arbetsvetenskap, gerontologi och hälsoekonomi. Forskning som enbart inriktas på arbetsvetenskapliga, gerontologiska eller hälsoekonomiska frågeställningar hamnar däremot utanför området. Vid intervjun klargjordes att området kan ses som ett ramverk som kan byggas ut och införliva forskningen vid lärosätet, något som bedömarna finner tillfredsställande. Det innebär även att andra ämnen vid ansökande lärosäte, till exempel folkhälsovetenskap och även ekonomi och naturvetenskap kan inbegripas i området, något som bedömarna finner positivt. Detta styrks, enligt bedömarna, av det faktum att samarbetsprojekt redan finns med dessa ämnen. Exempel på det är att det i nuläget finns pågående projekt inom sökt område vid fakultetens för hälsovetenskap forskningsplattform som inrymmer kompetens från andra fakulteter.

Forskningsplattformen Hälsa i samverkan har funnits vid lärosätet sedan 2003. Den bygger på samverkan mellan lärosätet och Region Skåne samt sju omgivande kommuner med syfte att initiera och finansiera verksamhetsnära forskning samt vara ett samverkansorgan som underlättar implementering av framtagen kunskap i verksamheten. Målsättningen är att säkerställa en hållbar och långsiktig kunskapsutveckling inom hälsa, vård och omsorg, samt att utveckla den vardagsnära vården och omsorgen i nordöstra Skåne. Detta åstadkommes genom att bedriva forskning med fokus på den enskildes behov, att göra lärosätet till en attraktiv miljö med kreativ forskning samt att producera forskningsresultat som ska nyttjas i lärosätets utbildningar. Bedömarna instämmer i att resultat från forskningen inom området är användbara för att nå dessa av lärosätet angivna mål.

Bedömargruppen anser vidare att det har framkommit att avgränsningen av området som görs i ansökan och även vid intervjuerna är tydligt grundad och förankrad på alla nivåer av inblandade vid lärosätet och dess omgivande miljö. Vid intervjuerna diskuterades och problematiserades området och beskrivningen av forskningsfrågorna, vilket enligt bedömarna utmynnade i en klar bild av områdets kärna och avgränsningar. Bedömargruppen anser i ljuset av ovanstående att områdets omfattning och avgränsning är rimlig och ändamålsenlig.

Området relaterar till lärosätets utbildningar på ett övertygande och rimligt sätt.

Vid fakulteten för hälsovetenskap är sjuksköterskeprogrammet den största grundutbildningen; 250 studenter antas årligen till programmet. Fakulteten har också specialistsjuksköterskeprogram inom vård av äldre och medicinsk vård, samt utbildning till distriktssjuksköterska. Utbildningsplanen för sjuksköterskeutbildningen är nyligen omarbetad och personcentrering går som en röd tråd genom hela utbildningen. Samma sak gäller för specialistutbildningarna vid institutionen samt för masterprogrammet Integrerad hälsovetenskap. Området Personcentrering för hälsa och välbefinnande utgår från det ramverk för personcentrering som utvecklats av McCormack och McCane, vilket översatts och konkretiserats av forskare vid lärosätet i boken "Omvårdnad och äldre" som utgavs 2017. Boken används genom hela sjuksköterskeutbildningen liksom i specialistutbildningen inom vård av äldre. Personcentrerad vård är också ett centralt inslag i övriga två specialistutbildningar liksom i fristående kurser i geriatrisk omvårdnad. Inom utbildningen till distriktssjuksköterska används begreppet familjefokuserad omvårdnad för att tydliggöra ett systemtänkande där hela familjen involveras. Vid fakulteten finns också ett folkhälsopedagogiskt program och ett tandhygienistprogram, samt ämnena sociologi och kriminologi som del i ett beteendevetenskapligt program. Dessutom finns det flera program på avancerad nivå, varav masterprogrammet Integrerad hälsovetenskap är ett exempel. Forskarutbildningen inom området Personcentrering för hälsa och välbefinnande kan således också attrahera studenter från andra program än sjuksköterskeutbildningen.

Sammantaget anser bedömarna att området på ett övertygande och rimligt sätt är relaterat till lärosätets utbildningar på grund- och avancerad nivå. Dessutom är det gynnsamt enligt bedömarna att forskarutbildningen inom det sökta området kan attrahera studenter från flera av lärosätets utbildningar.

Området utgör en trovärdig vetenskaplig helhet, där delarna stödjer helheten och varandra.

Forskning inom området Personcentrering för hälsa och välbefinnande kan bedrivas på individ-, organisations- och samhällsnivå. I ansökan ges som exempel att utveckla, kvalitetssäkra och tillämpa personcentrerade utfallsmått som en väsentlig aspekt av området. Forskning inom området personcentrering innefattar utveckling, applikation och kvalitetssäkring av metoder för kvantifiering av variabler som ofta anses personcentrerade, exempelvis välbefinnande, livskvalitet, delaktighet, utveckling av själva mätprocessen, och studier av tolknings- och användbarhet av de mått som erhålls. Bedömarna anser att området utgör en trovärdig vetenskaplig helhet.

Forskningsområdet framstår både i ansökan och vid intervjuerna som välgrundat. Verksamhet inom området har en lång tradition inom lärosätet och vid intervjuerna beskrevs personcentrering som en samlande kraft. Det framkom även att lärare har sökt sig till lärosätet på grund av inriktningen mot personcentrering.

I ansökan finns redogörelse för avgränsning, teoribildning och begrepp av betydelse för att

förstå området, vilket gör att det går att relatera området till forskarutbildningsämnet vårdvetenskap på ett trovärdigt sätt. Ett antal forskningsprojekt inom vårdvetenskap presenteras i underlaget och bedömarna anser att den forskning som bedrivs inom vårdvetenskap har en inriktning på personcentrering vilket ligger i linje med sökt område. Detta styrktes också vid intervjuerna. Det är bedömargruppens bedömning att området utgör en trovärdig vetenskaplig enhet, där delarna stödjer helheten och varandra.

Forskningen inom området är av sådan kvalitet och omfattning att forskarutbildning kan bedrivas på en hög vetenskaplig nivå.

Forskningen inom forskningsplattformen Hälsa i samverkan inriktas på olika sårbara grupper i samhället, personer med psykiska funktionsnedsättningar, äldre personer, barn, personer med långvariga sjukdomstillstånd som exempelvis neurologiska och kognitiva sjukdomar samt personer i behov av palliativ vård. Andra exempel är utveckling och kvalitetssäkring av personcentrerad mätning, bedömning och utvärdering samt hur effekterna av personcentrering kan mätas på ett säkert och tillförlitligt sätt. Det tydliggörs både i ansökan och vid intervjuerna att det vid fakulteten finns en omfattande forskning inom detta område. Lärosätet hör till de nationellt ledande forskningsmiljöerna när det gäller psykometri och ansvarar för ett nationellt psykometrinätverk som årligen anordnar en tre dagars workshop, vilken samlar såväl nationella som internationella deltagare. Detta beskrivs i ansökan och styrktes även av dialogen vid intervjuerna. Bedömargruppens samlade bedömning är att forskningen inom området är av sådan kvalitet och omfattning att forskarutbildning kan bedrivas på en hög vetenskaplig nivå.

I ett rikstäckande perspektiv finns ett allmänt intresse av att examen får utfärdas.

Personcentrering har en mer än 50-årig tradition inom vårdområdet och idag pågår många försök att introducera personcentrering i olika sammanhang där vård- och hälsoarbete utförs. Det tydliggörs dock att det saknas forskning kring vad personcentrering är och hur det mäts. Bedömargruppen gör bedömningen att innehållet i den forskarutbildning som beskrivits är efterfrågat och unikt i relation till andra forskarutbildningar som ges regionalt, vilket tolkas som att det finns ett allmänt intresse av att examen utfärdas.

Personal

Antalet handledare och lärare och deras sammantagna kompetens (vetenskapliga, pedagogiska) är adekvat och står i proportion till utbildningens volym, innehåll och genomförande på kort och lång sikt.

Handledarresurserna utgörs av fem professorer samt fyra biträdande professorer/docenter vilka kan fungera som huvudhandledare. Samtliga av dessa arbetar heltid. Ytterligare två professorer och två biträdande professorer/docenter närmar sig pensionering. Därutöver har tre lektorer ansökt om befordran till biträdande professor och en biträdande professor ansökt om befordran till professor. I dessa ärenden avvaktas sakkunnigas utlåtanden. Dessa kommer att involveras som biträdande handledare och mentor alternativt som huvudhandledare med en tydlig plan för hur överlämnandet av uppdraget ska gå till. Tolv lektorer kan fungera som huvudhandledare eller biträdande handledare. Alla potentiella handledare har genomgått handledarutbildning. Sammantaget finns det idag alltså 20 personer som kan verka som huvudhandledare eller biträdande handledare. Under intervjun framkom att samtliga intervjuade inte såg antalet handledare som ett problem. Bedömargruppen instämmer i att antalet handledare är tillfredsställande.

Bedömargruppen konstaterar att de doktorander som är eller har varit finansierade av lärosätet men inskrivna vid andra lärosäten har fått sin huvudsakliga handledning av forskare vid det egna lärosätet. Flertalet av dessa doktorander har också haft sin huvudsakliga seminarieverksamhet förlagd till det egna lärosätet.

I ansökan framgår att forskningsaktiviteten bland de sex forskarna (professorer och docenter/biträdande professorer) inom omvårdnad eller motsvarande forskningsämne varierar beträffande handledarerfarenhet och förmåga att erhålla externa medel. Professorerna har alla handlett minst en doktorand fram till disputation och varit huvudhandledare eller biträdande handledare för mellan en och nio doktorander. Det i vissa fall låga antalet huvudhandledarskap återspeglar att en del lärosäten inte tillåter externa huvudhandledare. Handledarskapet kan i flera fall därför jämställas med huvudhandledarskap vad gäller ansvar och arbetsmängd för de doktorander som varit inskrivna på annat lärosäte.

Professorerna har erhållit mellan 0,8-40 mkr i anslag som huvudsökande och mellan 3-247 mkr kronor som medsökande. En av dem har emellertid inte erhållit några medel vare sig som huvudsökande eller medsökande. Professorerna visar en god produktivitet så till vida att var och en av dem under de senaste fem åren har åstadkommit mellan 15 och 20 publikationer, medan produktionen av förklarliga skäl är lägre hos de biträdande professorerna som publicerat mellan 3 och 22 artiklar de senaste fem åren.

I ansökan framgår att lärarna har avsatt tid för forskning i sin anställning motsvarande mellan en och tre månader per år. Dessutom har lärarna möjlighet att söka extra prestationsbaserad forskningstid för sin kompetensutveckling. Bedömarna konstaterar att det finns utrymme för handledarnas och lärarnas vetenskapliga och pedagogiska kompetensutveckling, inklusive deras möjlighet att forska och följa utvecklingen inom det egna ämnesområdet. Under intervjuerna framkom att det finns kapacitet för max 20 doktorander, men planen är att i första hand anta 12 doktorander.

I ansökan och under intervjuerna framkommer att det finns en plan för nyrekryteringar för att säkra tillgången på handledare på sikt. Tillväxten av lärare på olika nivåer i utbildningen bedöms vara tillfredsställande och de pensionsavgångar som kommer att ske inom de närmaste två åren torde täckas upp av personer som är nydisputerade och av eventuella nyrekryteringar. Med förhoppningen om att lärosätet erhåller examensrättigheter på forskarnivå har en studierektor med docentkompetens rekryterats under 2019. I de strategiska satsningar som görs vid lärosätet ingår att möjliggöra för adjunkter att genomföra en forskarutbildning. Tre tillsvidareanställda adjunkter går för närvarande forskarutbildning inom vårdvetenskap och beräknas ansöka om befordran till lektor efter disputation våren 2020.

Bedömargruppen anser att det vid lärosätet finns ett erforderligt antal forskningsaktiva lärare som kan ta på sig handledaruppdrag. Antalet befintliga och presumtiva handledare är adekvat i proportion till utbildningens omfattning och innehåll.

Forskarutbildningsmiljö

Forskningen vid lärosätet har en sådan kvalitet och omfattning att utbildning på forskarnivå inom området kan bedrivas på en hög vetenskaplig och med goda utbildningsmässiga förutsättningar i övrigt.

Lärosätet redovisar en gedigen kompetens bland sina lärare med relativt omfattande erfarenhet av doktorandhandledning och kurser som röner stor nationell uppmärksamhet och tillgodoräknas inom flera andra lärosätens forskarutbildningar. Den befintliga forskarutbildningsmiljön i relation till område och ämne i ansökan bedöms som relevant och reell. Den tydliga kopplingen till grundutbildningen inom sjuksköterskeprogrammet bedöms också bidra starkt till en god forskarutbildningsmiljö för framtidens doktorander.

Forskarutbildningens rekryteringsbredd bedöms som förhållandevis god, men det är tydligt att sjuksköterskeprofilen sannolikt kommer att dominera med avseende på doktorandernas bakgrunder. Detta anser bedömargruppen inte i sig utgör ett problem, men vill ändå betona att doktorandernas profil och ämnestillhörighet bör följas upp över tid, särskilt med tanke på det relativt breda forskarutbildningsämne som ansökan gäller.

För att säkerställa kvaliteten i forskarutbildningen finns idag en studierektor rekryterad på 50 procent.

Ytterligare administrativa resurser och stödfunktioner kommer att tillföras i form av ett tilltänkt forskarutbildningskansli. Bedömargruppen bedömer att det är viktigt utifrån ett hållbarhetsperspektiv att sådana resurser tillförs snarast. Den befintliga forskningsplattformen kommer också att utgöra ett nav för forskarutbildningen. Det är bedömargruppens uppfattning att lärosätet är sammantaget väl rustat för att på olika sätt ge goda förutsättningar för forskarutbildning av hög kvalitet. Bedömargruppens samlade bedömning är att det finns stabila och ändamålsenliga administrativa resurser vid lärosätet.

Vid intervjuerna framträdde flera utmärkande kvaliteter i forskarutbildningsmiljön, vilka inte lika tydligt framkommer i den skriftliga ansökan. Lärosätet har som tidigare nämnts en erkänd nationell och internationell expertis inom modern testteori för att kunna hantera individuella mått med kända mätfel på personnivå som idag inte optimalt kan hanteras med traditionella psykometriska metoder. Den vetenskapliga produktionen är god. Applikationer kopplade till mer personcentrerade utfallsmått är dock ännu begränsade och det finns här behov av forskning och utveckling för att motivera, förenkla och underlätta användandet. Här har lärosätet en redan unik kompetens som kan bidra till en god vårdvetenskaplig forskarutbildningsmiljö.

Forskarutbildningsmiljön beräknas i ansökan att kunna omfatta 12 doktorander och under intervjuerna bedömde lärosätet en maxkapacitet på 20 doktorander. Bedömargruppen anser att detta antal är tillräckligt för att skapa en kritisk massa av doktorander fokuserade inom området och ämnet. Dock anser bedömargruppen att estimeringen vad gäller externa medel som finansieringsform kan innebära framtida utmaningar för lärosätet, men att detta inte direkt hotar hållbarheten över tid för en bibehållen kritisk massa av forskare och doktorander.

De krav som ställs i relation till forskarutbildningen följer i ansökan vad som kan sägas vara en tradition vid andra lärosäten i landet. Bedömargruppen anser att kraven vad gäller obligatoriska kurser kan behöva ses över för att inte skapa en alltför pressande arbetsmiljö för de framtida doktoranderna och deras handledare.

Relevant samverkan sker både nationellt och internationellt.

Forskarutbildningsmiljön samverkar med andra lärosäten nationellt och internationellt och delar av miljön är också väl etablerade och erkända internationellt för sin expertis inom till exempel modern testteori. Forskningen inom den etablerade forskningsplattformen Hälsa i samverkan som inriktas på olika sårbara grupper i samhället skapar också goda möjligheter för samverkan på lokal och regional nivå med olika partners.

Möjligheterna för internationella doktorander att tillgodogöra sig denna forskarutbildning är i ansökan inte så väl utvecklade, varken i relation till kurslitteraturen i exemplifierade kurser eller till diskussionen kring utformning av kurser. Bedömargruppen anser att dessa aspekter bör beaktas under etableringen av forskarutbildningen, särskilt som området och ämnet har en hög internationell relevans.

Resurser

Det finns tillgång till en stabil och ändamålsenlig infrastruktur. De tillgängliga resurserna utnyttjas effektivt och tillfredsställande för att hålla en hög kvalitet i verksamheten.

För att säkerställa kvaliteten i forskarutbildningen finns idag en studierektor rekryterad. Bedömargruppen anser att det är ett omfattande besluts- och beredningsuppdrag som allokerats till studierektorns roll och funktion. Ytterligare administrativa resurser kommer dock att kunna tillföras av lärosätet och ett tilltänkt forskarutbildningskansli kommer att utgöra ett stabilt nav för forskarutbildningen. Bedömargruppen anser att dessa resurser bör allokeras snarast, för att skapa en hållbar modell för forskarutbildningens administration.

Sjuksköterskeprogrammet med befintliga lärare är redan idag en omfattande och väl etablerad verksamhet vid lärosätet, med traditioner sedan 1800-talet. Omfattande nationellt och internationellt erkänd forskning bedrivs redan idag av forskarkollegiet - och därmed det framtida handledarkollegiet. Lärosätets forskningsbudget är också reviderad särskilt för att bygga en forskarutbildning inom det område som ansökan gäller, vilket bedömargruppen ser positivt på. Bedömargruppens intryck av förankringsarbetet inför denna ansökan stärktes också under intervjuerna, då en tydlig samsyn och överensstämmelse mellan de olika nivåerna inom lärosätet tydligt framgick. Detta indikerar att resurser på olika nivåer kommer att användas strategiskt för utvecklingen av detta område och forskarutbildningsämne.

Lärosätet beskriver också en uttalad strategi att involvera juniora medarbetare från kollegiet i doktorandprojekt för att härigenom även gynna deras kompetensutveckling, i form av docentmeritering. Medel finns också allokerade inom befintliga forskningsplattformar vid lärosätet för att ge förutsättningar för medarbetare att etablera sig som självständiga forskare efter disputation. Bedömargruppen uppfattar denna resursallokering som ändamålsenlig utifrån ett hållbarhetsperspektiv och ser positivt på detta långsiktiga stöd till forskarutbildningen vid lärosätet.

De ekonomiska resurser som krävs för att bedriva forskarutbildning finns på plats. De tillgängliga resurserna inom lärosätet utnyttjas effektivt för att hålla en hög kvalitet i verksamheten.

Det inrättade prestationsbaserade kompetensutvecklingssystemet vid lärosätet har också särskilt gynnat forskningen inom vårdvetenskap, vilket också bidrar till goda långsiktiga förutsättningar för att framgångsrikt bedriva forskarutbildning inom det ansökta området. En uppnådd balanserad budget inom lärosätet bidrar också till bedömargruppens uppfattning att förutsättningarna för att bedriva forskarutbildning inom området över tid är tillfredsställande.

Den existerande forskningsplattformen Hälsa i samverkan är idag redan en väl etablerad ändamålsenlig infrastruktur i samverkan med lärosätena i regionen samt med Region Skåne, vilket också borgar för kvalitet och effektiv resursanvändning med avseende på den tilltänkta forskarutbildningen.

Bedömargruppen fick av den skriftliga ansökan intrycket att det föreföll finnas svagheter vad gäller den vetenskapliga kompetensen inom fakultetsnämnden. Vid intervjuerna modifierades detta intryck i positiv riktning. De ekonomiska resurser som krävs för att bedriva forskarutbildning finns uppenbarligen på plats. En stabil ekonomi och en befintlig plan för en hållbar etablering av forskarutbildningen utgör goda förutsättningar som bedömargruppen ser positivt på. De tillgängliga resurserna inom lärosätet bedöms därmed utnyttjas effektivt och är tillfredsställande för att hålla en hög kvalitet i verksamheten.

Förutsättningar

Angiven examen är reglerad och ryms inom examensordningen. Områdets omfattning och avgränsning är rimlig och ändamålsenlig, relaterar till lärosätets utbildningar på ett övertygande och rimligt sätt och utgör en trovärdig vetenskaplig helhet där delarna stödjer helheten och varandra. Forskningen inom området är av sådan kvalitet och omfattning att forskarutbildning kan bedrivas på en hög vetenskaplig nivå. Den forskning som bedrivs inom vårdvetenskap har en inriktning på personcentrering vilket ligger i linje med sökt område. Det förefaller utifrån ett rikstäckande perspektiv finnas ett allmänt intresse av att examen inom det ansökta området får utfärdas av lärosätet. Den existerande forskningsplattformen är idag redan väl etablerad i samverkan med lärosätena i regionen samt med Region Skåne.

Antalet handledare och lärare och deras sammantagna vetenskapliga och pedagogiska kompetens är adekvat och står i proportion till utbildningens volym, innehåll och genomförande på kort och lång sikt.

Forskningen vid lärosätet har en sådan kvalitet och omfattning att utbildning på forskarnivå inom området kan bedrivas på en hög vetenskaplig nivå och med goda utbildningsmässiga förutsättningar i övrigt.

Relevant samverkan sker både nationellt och internationellt och det finns tillgång till en stabil och ändamålsenlig infrastruktur. De tillgängliga resurserna inom lärosätet bedöms därmed utnyttjas effektivt och tillfredsställande för att hålla en hög kvalitet i verksamheten.

Ansvarig utredare:
Nils Olsson