Högskolekollen

Hur står det till med kvaliteten inom högskolan? Här hittar du resultatet från UKÄ:s olika kvalitetsgranskningar.

Favoriter

Du har inga favoriter i din lista

Så här söker du i Högskolekollen

Här förklarar vi hur du kan söka fram granskningsresultat.

Till en början ser du de 10 senaste granskningarna som har publicerats. Vill du se fler klickar du på Visa fler (då laddas 10 till) eller Visa alla om du vill få fram alla resultat.

Filtrera så här

För att hitta en särskild granskning finns det en rad alternativ i vänstermenyn. Du kan välja mellan följande:

  • Typ av granskning
  • Universitet/Högskola
  • Examen/Utbildning
  • Fritext. Fritextsökningen baseras på: universitet/högskola, utbildning eller diarienummer.

Under Avancerat filter kan du göra en ännu mer specifik sökning.

  • Bedömningsområde. I träfflistan visas alla granskningar som innehåller det bedömningsområde som du har valt. Du kommer inte direkt in i yttrandet till den del som handlar om bedömningsområdet. Klicka på Genvägar om du snabbt vill ta dig vidare till bedömningsområdena.
  • Omdöme
  • Statlig/privat högskola

Du kan välja flera alternativ under varje filter. Till höger vid varje val ser du en siffra som visar hur många granskningar som finns.

När du gjort dina önskade val klickar du på Visa resultat. Resultaten visas som "kort" till höger, eller under filtret om du använder en mobiltelefon.

Du kan lägga till fler alternativ i filtret om du vill utöka din sökning.

För att börja om en sökning klickar du på Rensa valda urval eller på namnet Högskolekollen ovanför filtret.

Bedömningsområde: Förutsättningar
Tillbaka till granskningar Skriv ut Spara som favorit

Pedagogiskt arbete - doktorsexamen Bedömningsområde: Förutsättningar

Ansökan beviljas
Publicerad: 2019-12-03
Lärosäte: Högskolan Kristianstad
Typ av examen: Forskarnivå
Ämne: Högskolan Kristianstad - Pedagogiskt arbete
Typ av granskning: Prövning av examenstillstånd

Område

Angiven examen är reglerad och ryms inom examensordningen.

Områdets omfattning och avgränsning är rimlig och ändamålsenlig.

Högskolan Kristianstad har sökt tillstånd att utfärda examen på forskarnivå inom området pedagogiskt arbete. I ansökan beskrivs pedagogiskt arbete vara ett flervetenskapligt område som ska möjliggöra flera olika forskningsperspektiv på pedagogiska institutionella praktiker, det vill säga statligt reglerade utbildningsformer från förskola till högre utbildning. I ansökan definieras området pedagogiskt arbete som riktat mot pedagogiskt yrkesverksammas praktik, samt mot lärarutbildning och frågor om undervisning och lärande i olika utbildningssammanhang. Området är rimligt och ändamålsenligt avgränsat.

Området relaterar till lärosätets utbildningar på ett övertygande och rimligt sätt.

Området utgör en trovärdig vetenskaplig helhet, där delarna stödjer helheten och varandra.

Forskningen inom området är av sådan kvalitet och omfattning att forskarutbildning kan bedrivas på en hög vetenskaplig nivå.

I ansökan beskrivs området primärt i förhållande till lärarutbildningen. Ansökan behandlar i begränsad omfattning hur pedagogiskt arbete som forsknings- och kunskapsområde är relaterat till ingående ämnen som till exempel utbildningsvetenskap som är huvudområde på avancerad nivå. Lärosätet har sedan 2007 examenstillstånd för masterutbildning inom huvudområdet utbildningsvetenskap. Inte heller beskrivs närmare förhållandet mellan pedagogiskt arbete och ämnet pedagogik som är huvudområde på grundnivå vid Högskolan, eller mellan pedagogiskt arbete och didaktik/ämnesdidaktik i lärarutbildningen. Detta gör att den samlade ämnesmiljön för forskarutbildningen framstår något opreciserad i sin beskrivning. Bedömargruppen rekommenderar lärosätet att i den allmänna studieplanen tydliggöra hur pedagogiskt arbete avgränsas i förhållande till huvudområdena på grundnivå respektive avancerad nivå. Bedömargruppen noterar också att ansökan inte direkt hanterar frågan om den innehållsliga progressionen och fördjupningen från avancerad nivå till forskarnivå.

Den samlade vetenskapliga och innehållsliga kunskaps- och forskningsbasen för området och forskarutbildningsämnet beskrivs företrädesvis organisatoriskt, snarare än ämnesmässigt. Förteckningen över pågående forskningsprojekt och forskares publikationslistor ger dock en bild, om än något fragmentarisk, av olika praktiknära frågor av allmänpedagogisk och ämnesdidaktisk karaktär. Den pågående forskningen inom området vid lärosätet har annars en tillräcklig omfattning för att kunna fungera som forskarutbildningens kunskapsbas och rymmer inslag av den nationella och till viss del internationella forskningsfronten. Intervjuerna gav också svar på hur forskningen inom de olika miljöerna kommer att bidra till den gemensamma kunskapsbasen. Den planerade seminarieverksamheten kommer att innehålla såväl gemensamma som inriktningsspecifika aktiviteter. Ytterligare inriktningar med forskarskolor så som det planeras kan bidra till en breddning, även om det inte nödvändigtvis innebär en fördjupning inom forskarutbildningsämnet.

Medan ansökan som nämnts har vissa brister avseende beskrivningarna av ett sammanhållet och vetenskapligt motiverat område för den planerade forskarutbildningen, så gav intervjuerna en mer nyanserad och övertygande bild av den planerade forskarutbildningens innehållsliga inriktning. Här framträdde en gemensam syn från de olika grupperna på utbildningens inriktning och hur den praktiknära forskningens metodologi möjliggör olika tvärvetenskapliga frågeställningar över olika ämnesdidaktiska och pedagogiska perspektiv. I intervjuerna framgick också hur området relaterar till lärosätets utbildningar på ett rimligt sätt, samtidigt som ansvariga också utvecklade hur huvudområdet för masterutbildningen kommer att ses över framgent för att åstadkomma en tydligare innehållslig progression såväl teoretiskt som metodologiskt. Sammantaget finner bedömargruppen att högskolans argumentation för området för examenstillstånd är tillfredsställande.

I ett rikstäckande perspektiv finns ett allmänt intresse av att examen får utfärdas.

Av ansökan framgår att lärosätet har god samverkan med regionens utbildningsverksamhet inte minst genom sin strategi att stärka banden med det omgivande samhället och professionen. Vidare framhålls lokala och strategiska behov av praktiknära forskning för verksamhetsutveckling hos de olika samverkansparterna. Bedömargruppen noterar att ansökan i begränsad utsträckning lägger vikt vid de innehållsliga forskningstillskotten nationellt och internationellt, men att intervjuerna likväl gav belägg för att forskarutbildningens inrättande är ändamålsenligt.

Personal

Antalet handledare och lärare och deras sammantagna kompetens (vetenskapliga och pedagogiska) är adekvat och står i proportion till utbildningens volym, innehåll och genomförande på kort och lång sikt.

I ansökan anges att forskarutbildningen planeras omfatta 12 till 15 doktorander, totalt under den första fyraårsperioden. De handledarresurser som lärosätet redogör för omfattar 17 lektorer som genomgått forskarhandledarutbildning. Ytterligare fyra går vid ansökningstillfället våren 2019 handledarutbildning. I ansökan uppges sju professorer inom ämnesområdet vara anställda inom fakulteten för lärarutbildning och ytterligare fyra biträdande professorer (docenter) var anställda inom området vid ansökningstillfället. Därutöver anges också en professor och två docenter som potentiella handledare i närliggande ämnen. Lärosätet har vidtagit åtgärder för att säkra handledarkapaciteten genom docentprogram för lektorer. Forskare och lärare inom ämnesområdet beskrivs i ansökan ha relativt goda möjligheter till forskning och utveckling i sina tjänster. Sammantaget finns det alltså 10 till 15 potentiella huvudhandledare, även efter kommande pensionsavgångar. I ansökan anges också att rekryteringar av professorer till ämnesområdet pågår. Rent numerärt framstår den totala handledarkapaciteten som tillräcklig, även om det långsiktiga säkerställandet av kompetensförsörjning inom området och forskarutbildningsämnet föranleder vissa frågetecken med tanke på arbetsmarknaden och generationsskiften inom området.

En genomgång av de redovisade handledarnas publikationslistor och andra meriter indikerar att det finns en vetenskaplig och pedagogisk kompetens bland medarbetarna samtidigt som ett antal av dem endast perifert publicerat sig inom området pedagogiskt arbete. Endast ett fåtal verkar ha handlett doktorander till doktorsexamen inom det pedagogiska kunskapsområdet. Likaså är det endast ett mindre antal handledare som i sin meritförteckning anger deltagande i det nationella kvalitetssäkringsarbetet inom området som till exempel opponentskap, betygsnämnd vid disputationer, sakkunnig i tidskrifter, tjänstetillsättningar, konferenser med mera. Bedömargruppen har för övrigt noterat att kunskaps- och forskningsbasen för området och forskarutbildningsämnet i ansökan snarare beskrivs organisatoriskt än ämnesmässigt. Det blir på så sätt inte tydligt vilka kompetensområden som handledarna huvudsakligen bidrar till. Detta anser bedömargruppen kan vara acceptabelt i ett initialt skede, men rekommenderar att en mer innehållslig avgränsning och bestämning av de samlade centrala kompetensområdena snart utvecklas.

I organisationen för den planerade forskarutbildningen ingår ett handledarkollegium som ska tillförsäkra en kontinuitet och ett forum för handledningsfrågor. Handledarkollegiet kommer också att vara viktigt för forskarutbildningsämnets konsolidering. Det framgår dock inte i underlagen vilken formell roll som kollegiet har för att säkerställa att tillräcklig kvalitet uppnås i kurser, handledning, undervisning, examination med mera.

Bland de tilltänkta handledarna finns förvisso ett samarbete med andra lärosäten inom ramen för nationella forskarskolor, vilket kan fungera som kvalitetssäkring. Det är emellertid oklart för bedömargruppen hur detta samarbete skulle kunna påverkas om lärosätet startar en egen forskarutbildning. Exempelvis kan frågan ställas om huruvida den handledarutbildning som etablerats i samarbete med Lunds universitet skulle komma att fortsätta.

Intervjuerna gav emellertid en förstärkt bild av väletablerade nätverk mellan samverkande miljöer internt och nationellt för att tillförsäkra en god kvalitet hos den tilltänkta utbildningen.

Även om bedömargruppen ser att det finns en viss osäkerhet kring förutsättningarna för att långsiktigt säkerställa erforderlig kompetent personal, vilket är ett nationellt problem, så ger underlagen en tillräckligt trovärdig bild av att lärosätet avsätter resurser och arbetar strategiskt för att åstadkomma sådana förutsättningar. Både genom att i via olika satsningar bygga upp kompetensen inifrån och genom att ekonomiskt prioritera områdets utveckling.

Forskarutbildningsmiljö

Forskningen vid lärosätet har en sådan kvalitet och omfattning att utbildning på forskarnivå inom området kan bedrivas på en hög vetenskaplig nivå och med goda utbildningsmässiga förutsättningar i övrigt.

I ansökan anger lärosätet huvudsakligen fyra forum för forskarutbildningsmiljön i pedagogiskt arbete: dels forskningsseminariet i pedagogiskt arbete och dels forskningsmiljöerna Barndom, lärande och utbildning (BALU), Learning in Science and Mathematics (LISMA) och Forskning Relationell Pedagogik (FORP). Det är framförallt forskningsmiljöerna som är tänkta att utgöra primära forum för doktoranderna, medan seminariet samlar de olika inriktningarna och konsoliderar forskarutbildningsämnet. Forskningen inom dessa miljöer har en bredd och omfattning som sammantaget kan ge förutsättningar för en forskarutbildningsmiljö av tillräckligt hög kvalitet. Därtill finns forskningsplattformen Lärande i samverkan. Denna forskningsplattform har ett nära samarbete med utbildnings- och skolhuvudmän i regionen och initierar olika utvecklingsprojekt där forskare och pedagogiskt yrkesverksamma samarbetar. Forskningsplattformen har också ett seminarium där texter från doktorander ventileras, granskas och diskuteras och flera forskare från de olika forskningsmiljöerna ingår också i denna.

Den fysiska miljön framstår som gynnsam vad gäller doktoranders möjligheter till nära kontakt med handledare och seniora forskare, liksom till samverkan över ämnesgränser. Likaså finns förutsättningar för att ytterligare förstärka antalet deltagare så också studerande på avancerad nivå inkluderas i seminarieverksamhet och kurser.

Relevant samverkan sker både nationellt och internationellt.

Det framgår inte tydligt i underlagen vilka nationella och internationella forskningsnätverk som är knutna till området pedagogiskt arbete. Doktorander uppmanas att delta i minst en nationell och en internationell forskningskonferens, vilket måste anses som mycket begränsat i omfattning och detta konferensdeltagande är heller inte specificerat till forskningsområdet pedagogiskt arbete. Den lokala organisationen förefaller som nämnts vara väl strukturerad, men de nationella och internationella nätverken framträder inte lika klart i underlagen. Bedömargruppen ser vissa risker i att en alltför lokal prägel med fokus på samverkan medför svårigheter att erhålla externa forskningsmedel från nationella och internationella forskningsfinansiärer. Rekrytering av framtida doktorander planeras i någon utsträckning bygga på så kallade kommundoktorander som har finansiering från annan huvudman än högskolan. Även i den planerade kursgivningen framhålls samverkansaspekten genom den obligatoriska kursen i forskningskommunikation om 7,5 högskolepoäng där presentation och spridning av färdiga resultat betonas, snarare än själva processen att skriva en vetenskaplig artikel. Intervjuerna med handledare och lärare gav emellertid en nyanserad bild av hur också nationella och internationella aktiviteter kommer att stärka utbildningens vetenskapliga kvaliteter.

Vid intervjuerna gavs exempel från de olika forskningsmiljöerna på nätverk och pågående samarbeten, vilket förstärkte intrycket av en dynamisk kunskapsmiljö, internt såväl som externt nationellt och internationellt. Bland annat informerades om att doktoranderna bereds möjlighet att vid konferenser knyta både nationella och internationella kontakter, även om som nämnts ovan de konferenser som avkrävs doktoranderna i utbildningen är något få i antal, samt att den vetenskapliga publiceringen bidrar med en internationell och nationell kommunikation. Därtill gavs exempel på hur samarbeten på bland annat handlednings- och kursområdet kommer att ske med andra lärosäten i landet, däribland Lunds universitet. Vidare lyftes också deltagandet vid nationella forskarskolor fram som en viktig samverkansyta.

Resurser

Det finns tillgång till en stabil och ändamålsenlig infrastruktur.

Lärosätet redovisar ett internt utvecklingsarbete som pågått under de senaste åren för att säkerställa en hållbar infrastruktur och ekonomi för en forskarutbildning. Sedan den senaste omorganisationen 2018 finns det fyra fakulteter vid lärosätet varav Fakulteten för lärarutbildning är en. Det är också denna som kommer att ha huvudansvaret för den planerade forskarutbildningen. Lärosätets bibliotek ställer resurser till förfogande som är betydelsefulla för en forskarutbildning, såsom handledning och stöd till forskarstuderande och forskare när det gäller informationssökning. Vid erhållande av forskarutbildningsrättigheter i pedagogiskt arbete planeras en utökning av bibliotekspersonal och befintligt utbud med fokus på det aktuella området. Det finns vidare ett läranderesurscentrum som vid erhållande av forskarutbildningsrättigheter kommer att utökas med en studierektorstjänst (40 procent) samt administrativt stöd (20 procent). Lärverkstäder kommer att bistå doktorander och IT- och mediepedagogiskt stöd vid lärosätet kommer att involveras i vissa av forskarutbildningskurserna. Dessutom finns ett forskningsstöd bestående av forskningsrådgivning, innovationsrådgivning och samverkansstöd. Det är bedömargruppens uppfattning att den befintliga infrastrukturen vid lärosätet tillhandahåller goda förutsättningar för att bedriva utbildning på forskarnivå av hög kvalitet.

De ekonomiska resurser som krävs för att bedriva forskarutbildning finns på plats.

Redogörelserna i ansökan indikerar en ekonomisk medvetenhet kring kostnader och de ekonomiska förutsättningarna framstår som rimligt säkrade för uppstartsskedet fram till år 2024. Även den infrastruktur som kommer att stå till forskarutbildningens förfogande framstår som rimlig och genomtänkt. Exempelvis har doktorander redan idag arbetsplatser vid fakulteten och de deltar i ett doktorandkollegium. Vid erhållande av forskarutbildningsrättigheter kommer varje doktorand att ha ett eget arbetsrum, förutom de som studerar på 50 procent vilka kan komma att dela rum. Betydelsen av doktorandernas närvaro på arbetsplatsen framhålls i ansökan.

De tillgängliga resurserna utnyttjas effektivt för att hålla en hög kvalitet i verksamheten.

I ansökan beskrivs överlag ett systematiskt kvalitetsarbete inom fakultetens verksamhetsområde. Framställningen i ansökan föranleder dock vissa frågor kring delegering och ansvarsförhållanden mellan fakultetsnämnden och den operativa nivån i ledningen av den planerade forskarutbildningen. Bedömargruppens uppfattning är att studierektorsfunktionen kan behöva kompletteras med ett beredande organ kopplat till fakultetsnämndens arbete. Handledarkollegiets roll vad gäller kvalitetssäkring är framförallt relaterad till handledningen av doktorander. Däremot framgår inte helt tydligt handledarkollegiets ansvar för kursgivning och seminarieverksamhet i underlagen. Vidare är samarbetet mellan olika fakulteter för doktorander med dubbelanknytning, till exempel med en förankring i ett ämne och i pedagogiskt arbete något bristfälligt beskrivet i ansökan. Intervjuerna med ansvarig fakultetsledning gav emellertid en trovärdig bild av att nödvändiga beslutsstrukturer och infrastruktur för kvalitetsarbetet kommer att etableras och ett utvecklingsarbete påbörjas.

Lärosätet ger sammantaget en trovärdig beskrivning av de resursmässiga förutsättningarna för att kunna ge den planerade forskarutbildningen.

Förutsättningar

Lärosätets ansökan om att få rätten att utfärda examen på forskarnivå inom området pedagogiskt arbete uppfyller kriterierna och de förutsättningar som anges av gällande styrdokument. Området för examenstillstånd är liksom forskarutbildningsämnet pedagogiskt arbete flervetenskapligt och det möjliggör flera olika forskningsperspektiv på pedagogiska institutionella praktiker, det vill säga statligt reglerade utbildningsformer från förskola till högre utbildning. Området är nära knutet till lärarutbildningen och till pedagogiskt yrkesverksammas praktik.

Pågående forskning vid lärosätet inom området har en tillräcklig omfattning för att kunna fungera som forskarutbildningens kunskapsbas och rymmer inslag av den nationella och till viss del internationella forskningsfronten. De ingående forskningsmiljöerna har tillräckligt många forskare och handledare för att tillförsäkra en utbildning av hög kvalitet. I ansökan anges också att ytterligare rekryteringar av professorer till ämnesområdet pågår. Forskningen inom miljöerna har således en bredd och omfattning som sammantaget kan ge goda förutsättningar för att bilda en forskarutbildningsmiljö av hög kvalitet.

De ekonomiska redogörelserna i ansökan indikerar en medvetenhet kring de ekonomiska förutsättningarna de närmaste fem åren. Likaså framstår den infrastruktur som kommer att stå till forskarutbildningens förfogande som rimlig och genomtänkt. Sammantaget finner bedömargruppen att förutsättningarna för examenstillstånd är tillfredsställande.

Ansvarig utredare:
Anna Rudebeck