Högskolekollen

Hur står det till med kvaliteten inom högskolan? Här hittar du resultatet från UKÄ:s olika kvalitetsgranskningar.

Favoriter

Du har inga favoriter i din lista

Så här söker du i Högskolekollen

Här förklarar vi hur du kan söka fram granskningsresultat.

Till en början ser du de 10 senaste granskningarna som har publicerats. Vill du se fler klickar du på Visa fler (då laddas 10 till) eller Visa alla om du vill få fram alla resultat.

Filtrera så här

För att hitta en särskild granskning finns det en rad alternativ i vänstermenyn. Du kan välja mellan följande:

  • Typ av granskning
  • Universitet/Högskola
  • Examen/Utbildning
  • Fritext. Fritextsökningen baseras på: universitet/högskola, utbildning eller diarienummer.

Under Avancerat filter kan du göra en ännu mer specifik sökning.

  • Bedömningsområde. I träfflistan visas alla granskningar som innehåller det bedömningsområde som du har valt. Du kommer inte direkt in i yttrandet till den del som handlar om bedömningsområdet. Klicka på Genvägar om du snabbt vill ta dig vidare till bedömningsområdena.
  • Omdöme
  • Statlig/privat högskola

Du kan välja flera alternativ under varje filter. Till höger vid varje val ser du en siffra som visar hur många granskningar som finns.

När du gjort dina önskade val klickar du på Visa resultat. Resultaten visas som "kort" till höger, eller under filtret om du använder en mobiltelefon.

Du kan lägga till fler alternativ i filtret om du vill utöka din sökning.

För att börja om en sökning klickar du på Rensa valda urval eller på namnet Högskolekollen ovanför filtret.

Kvalitetssäkringsarbete
Tillbaka till granskningar Skriv ut Spara som favorit

Samlat omdöme Kvalitetssäkringsarbete

Godkänt
Publicerad: 2020-03-24
Lärosäte: Sveriges lantbruksuniversitet
Typ av examen: Lärosätesgranskning
Typ av granskning: Granskning av lärosätets kvalitetsarbete

Godkänt kvalitetssäkringsarbete

Motivering:

Sammantaget visar underlagen på att kvalitetssäkringsarbetet kan godkännas då samtliga bedömningsområden bedöms vara tillfredsställande.

Bedömargruppens uppfattning är att lärosätet har ett systematiskt uppbyggt kvalitetssystem och likaså en till synes väl utvecklad kvalitetskultur, vilken utgör en god förutsättning för engagemang och ansvarstagande hos såväl studenterna som personalen vid lärosätet. Regelbundet återkommande, interna utbildningsgranskningar innefattar också procedurer som uppmuntrar till delaktighet bland medarbetarna. Dessa interna utbildningsgranskningar är strukturerade utifrån ett antal kvalitetsområden med tillhörande kvalitetsstandarder, vilka i mycket relaterar till de fokusområden som anges i lärosätets strategi. Den här kopplingen mellan kvalitetssäkringsarbetet och lärosätets övergripande målsättningar ser bedömargruppen positivt på. I olika styrdokument framgår tydligt ansvarsfördelningen för kvalitetssäkringsarbetet, vilken framstår som ändamålsenlig. Även om fakulteterna har ett visst mått av autonomi, så förefaller arbetssättet vid de interna utbildningsgranskningarna bidra till att risken för att kvalitetskraven varierar inom lärosätet minimeras. Ett utvecklingsområde är dock att översätta fler dokument som rör kvalitetssäkringsarbetet till engelska. Överhuvudtaget är spridandet av resultat från kvalitetsarbetet inom organisationen ett utvecklingsområde, så till vida att information om exempelvis vidtagna åtgärder verkar kunna vara svåra att finna för olika slags intressenter. Fastän det nuvarande kvalitetssystemet är ganska nyinrättat, är bedömargruppens övergripande intryck likväl att resultat från kvalitetssystemet tas tillvara i den strategiska styrningen av lärosätet.

Det finns i dagsläget påtagliga skillnader mellan de olika utbildningsorterna beträffande kvaliteten i bland annat infrastruktur och läranderesurser. Likväl anser bedömargruppen att det fortlöpande kvalitetssäkringsarbetet förmår hantera förekommande problem som har med utbildningsmiljön att göra på ett tillfredsställande sätt. De interna utbildningsgranskningarna lyckas även fånga upp olika slags bristfälligheter som rör studenters och doktoranders förutsättningar att genomföra utbildningen inom planerad studietid. Tillgängligheten till olika slags studentstöd följs även upp bland annat genom studiesociala enkätundersökningar som genomförs vartannat år. Vidare ges personalen goda möjligheter att utveckla sin pedagogiska och vetenskapliga kompetens. Enheten för pedagogisk utveckling (EPU) förefaller framgångsrikt nå ut med sin verksamhet och intresset bland lärarna för EPU:s utbildningar verkar vara stort, vilket bedömargruppen ser som en indikation på att det finns en etablerad kvalitetskultur inom lärosätet. Bedömargruppen efterlyser dock en tydligare uppföljning av samtliga lärares aktiva deltagande i pedagogisk kompetensutveckling. Ett angeläget utvecklingsområde är också kompetensförsörjningsplaneringen, vilken förefaller hittills ha skett tämligen ostrukturerat inom lärosätet. Inte desto mindre förefaller kvalitetssystemet fånga upp också kompetensförsörjnings- och kompetensutvecklingsbehov, bland annat i samband med de interna utbildningsgranskningarna.

Processerna och ansvarsfördelningen i samband med revidering av utbildningsplaner, inrättande av nya kurser och interna utbildningsgranskningar verkar överlag vara ändamålsenliga. Forskningsanknytningen följs också upp på ett tillfredsställande sätt, även om forskningsanknuten undervisning borde ges en tydlig definition i relevanta styrdokument. I lärosätets högskolepedagogiska kursutbud uppmärksammas studentcentrerat lärande, men då en stor del av den undervisande personalen inte innehar läraranställning nås kanske inte alla lärare av den fortbildning som EPU erbjuder. Uppföljning av pedagogisk kompetens hos undervisande personal ser bedömargruppen således som ett utvecklingsområde, eftersom en studentaktiverande undervisning sannolikt främjas om alla lärarna tar del av lärosätets högskolepedagogiska kursutbud. Ett annat utvecklingsområde är systematisk uppföljning av huruvida studenter och doktorander uppfyller examensmålen. En sådan examensmålsmatris som uppenbarligen används i vissa utbildningsprogram borde användas inom lärosätets alla utbildningar. Kursvärderingar verkar genomföras med tillfredsställande systematik, även om svarsfrekvensen skulle kunna förbättras. Ett utvecklingsområde är återkoppling till de nya studenterna av föregående kursvärderingsresultat, vilken inte alltid sker. Bedömargruppen anser överhuvudtaget att rutiner vad gäller informationen kring granskningsresultat till olika slags intressenter behöver förbättras, bland annat till externa intressenter som till exempel avnämare. Ett annat utvecklingsområde är att de interna utbildningsgranskningarna kan vara alltför interna, vilket skulle kunna avhjälpas genom att i högre grad låta också medarbetare från andra fakulteter än den egna delta i granskningen. Bedömargruppens övergripande intryck är likväl att lärosätet utifrån kontinuerliga uppföljningar av utbildningarna förefaller vidta adekvata, kvalitetsutvecklande åtgärder och att kvalitetssystemet är väl förankrat i verksamheten.

I de interna utbildningsgranskningarna ingår jämställdhetsintegrering i utbildningen som ett specifikt inslag. En lärosätesgemensam åtgärdsplan för jämställdhetsintegrering – där bland annat jämställdhet i utbildningsplaner och undervisning fokuseras – är också ganska nyligen framtagen, vilket bedömargruppen ser positivt på. Vid platsbesöken gavs också exempel på rutiner och processer av relevans för jämställdhetsintegrering och det finns bland annat en jämställhetsrepresentant som fångar upp hur studenterna upplever integreringen av jämställdhet i utbildningens innehåll. Likaså handlar en av de kursvärderingsfrågor som är obligatoriska över hela lärosätet om huruvida kursen har berört ett genus- och jämställdhetsperspektiv. Också i de studiesociala enkätundersökningarna som genomförs vartannat år ingår frågor om jämställdhet. Bedömargruppens intryck är överlag att lärosätet förefaller vidta åtgärder för att öka jämställdheten, utifrån de resultat som framkommer ur genomförda uppföljningar.

Studentinflytandet regleras i flera olika styrdokument och bedömargruppen är positiv till den tillit och inbjudande attityd som lärosätet har gentemot studenterna. Det ömsesidiga förtroendet mellan lärare/ledning och studenterna framträdde tydligt vid platsbesöken. Studenters åsikter och förslag förefaller tas på allvar av ledningen men bedömargruppen ser samtidigt en risk för att nämnda tillit medför att alltför mycket ansvar läggs på studentkåren, bland annat när det gäller att föra ut information från kvalitetssystemet till lärosätets studenter. Detta att inte lägga över för mycket ansvar för informationsspridning och kvalitetssäkring till studenterna är således ett utvecklingsområde. Det faktum att återkoppling av kursvärderingsresultat till den nya kursomgångens studenter inte alltid görs är också enligt bedömargruppen en brist. Likväl är lärosätets vilja att inkludera studenterna i arbetet med att utveckla utbildningarna något som bedömargruppen finner tillfredsställande och studentinflytandet förefaller överlag fungera väl.

Bedömargruppens uppfattning är att lärosätet på ett systematiskt sätt säkerställer utbildningarnas kvalitet när det gäller arbetslivsanknytning och samverkan med aktörer i lärosätets omvärld. Vid inrättande av ett nytt utbildningsprogram krävs en beskrivning av hur det tilltänkta programmet ska samverka med externa intressenter och det finns riktlinjer som föreskriver att alla utbildningsprogram ska ha en samverkansplan. Olika temporära samverkansprojekt har följts upp på ett synbarligen systematiskt sätt. Det finns även mer bestående inrättningar vilka syftar till att underlätta dialogen mellan studenter och näringslivet som till exempel företagsparken Green Innovation Park och innovationsbolaget SLU Holding. En av de kvalitetsstandarder som de interna utbildningsgranskningarna utgår från handlar om att utbildningen ska ge studenterna rätt förutsättningar för ett framgångsrikt framtida arbetsliv och olika slags åtgärder har vidtagits utifrån granskningsresultat. Externa intressenters åsikter i till exempel bransch- och programråd skulle kunna dokumenteras mer utförligt, men bedömargruppens övergripande intryck är likväl att befintliga rutiner och processer bidrar till att utveckla studenternas och doktorandernas beredskap inför arbetslivet.

Ansvarig utredare:
Thomas Öst