Högskolekollen

Hur står det till med kvaliteten inom högskolan? Här hittar du resultatet från UKÄ:s olika kvalitetsgranskningar.

Favoriter

Du har inga favoriter i din lista

Så här söker du i Högskolekollen

Här förklarar vi hur du kan söka fram granskningsresultat.

Till en början ser du de 10 senaste granskningarna som har publicerats. Vill du se fler klickar du på Visa fler (då laddas 10 till) eller Visa alla om du vill få fram alla resultat.

Filtrera så här

För att hitta en särskild granskning finns det en rad alternativ i vänstermenyn. Du kan välja mellan följande:

  • Typ av granskning
  • Universitet/Högskola
  • Examen/Utbildning
  • Fritext. Fritextsökningen baseras på: universitet/högskola, utbildning eller diarienummer.

Under Avancerat filter kan du göra en ännu mer specifik sökning.

  • Bedömningsområde. I träfflistan visas alla granskningar som innehåller det bedömningsområde som du har valt. Du kommer inte direkt in i yttrandet till den del som handlar om bedömningsområdet. Klicka på Genvägar om du snabbt vill ta dig vidare till bedömningsområdena.
  • Omdöme
  • Statlig/privat högskola

Du kan välja flera alternativ under varje filter. Till höger vid varje val ser du en siffra som visar hur många granskningar som finns.

När du gjort dina önskade val klickar du på Visa resultat. Resultaten visas som "kort" till höger, eller under filtret om du använder en mobiltelefon.

Du kan lägga till fler alternativ i filtret om du vill utöka din sökning.

För att börja om en sökning klickar du på Rensa valda urval eller på namnet Högskolekollen ovanför filtret.

Bedömningsområde: Utformning, genomförande och resultat
Tillbaka till granskningar Skriv ut Spara som favorit

Kvalitetssäkringsarbete Bedömningsområde: Utformning, genomförande och resultat

Godkänt
Publicerad: 2020-03-24
Lärosäte: Sveriges lantbruksuniversitet
Typ av examen: Lärosätesgranskning
Typ av granskning: Granskning av lärosätets kvalitetsarbete

Utformning, genomförande och resultat

Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Tillfredsställande

Lärosätet har ett genomgripande kvalitetssystem för alla tre utbildningsnivåer. Det nuvarande systemet är ungt och har inte använts genom en full sexårscykel, men bedömargruppen anser ändå att det finns belägg för att systemet är väl förankrat i verksamheten och överlag fungerar väl i praktiken.

Bedömargruppen har identifierat följande huvudsakliga styrkor inom bedömningsområdet:

· De lärosätesgemensamma reglerna och riktlinjerna är samlade i Utbildningshandboken för grundnivå och avancerad nivå och i Riktlinjer för utbildningen på forskarnivå, vilket gör dem lättillgängliga för bland annat lärarna, studenterna och doktoranderna.

· Lärosätets forskning är framstående, vilket är en tillgång och en förutsättning för stark forskningsanknytning i utbildningen.

· Lärosätet har mycket goda kontakter med avnämare.

· De interna utbildningsgranskningarna med frågeformulär, nulägesanalyser, kvalitetsdialoger och kvalitetsrapporter är utifrån de flesta aspekter ändamålsenliga.

· Det finns ett lärosätesgemensamt kursvärderingssystem, vilket bidrar till systematik i arbetet med kursutveckling och kursförbättring.

· Alla examinatorer ska ha genomgått en särskild kurs i examination och betygsättning.

Bedömargruppen har i huvudsak identifierat följande utvecklingsområden:

· Lärosätet behöver mer genomgripande följa upp den ämnesmässiga och pedagogiska kompetensen hos den stora andelen undervisande personal som inte har läraranställning.

· Inom ramen för kvalitetssystemet behöver lärosätet systematiskt säkerställa att studenterna på grundnivå och avancerad nivå har förutsättningar att nå examensmålen.

· Lärosätet behöver förbättra rutinerna för hur olika relevanta intressenter informeras om resultat av utbildningsgranskningar och säkerställa att dessa nås av informationen.

Bedömningar av bedömningsgrunder:

3.1 Lärosätet har en tydlig ansvarsfördelning samt ändamålsenliga rutiner och processer för utformning, utveckling, inrättande samt nedläggning av utbildningar.

Uppfylld

Lärosätets organisation ser olika ut för utbildning på grundnivå och avancerad nivå respektive forskarutbildningsnivå. För utbildning på grundnivå och avancerad nivå är det överordnade organet den lärosätesgemensamma utbildningsnämnden (UN) som under sig har en programnämnd (PN) per fakultet. Antalet fakulteter är fyra och det finns därmed fyra olika programnämnder. Varje utbildningsprogram har vidare en programstudierektor som är utsedd av PN i fråga. På institutionsnivå har prefekten det överordnade ansvaret, men ofta har biträdande prefekt ett särskilt ansvar för grundutbildningsfrågor. Studierektorer med ämnesansvar förekommer också på institutionsnivå. UN har det övergripande ansvaret för utbildning på grundnivå och avancerad nivå, men styrelsen beslutar om vissa frågor som till exempel utbildningsutbudet. Bedömargruppen konstaterar att styrelsen därmed har ett tämligen stort operativt ansvar, vilket är ovanligt.

På forskarutbildningsnivå har det lärosätesgemensamma rådet för utbildning på forskarnivå (FUR) en stödjande och samordnande funktion. Ansvaret för forskarutbildningens genomförande ligger hos de fyra fakultetsnämnderna (FN), vilka alla i sin tur har en forskarutbildningsnämnd som är ett beredande och verkställande organ. FN utser även den egna fakultetens fakultetsstudierektorer. Dessa ansvarar inom vissa fakulteter för tillgodoräknanden, för att introducera nya doktorander och för att utse opponenter samt betygskommittéer. Inom andra fakulteter är det i stället forskarutbildningsnämndens ordförande som har ansvar för detta.

Lärosätet har gemensamma regler för att utforma, utveckla, inrätta och lägga ned utbildningsprogram och forskarutbildningsämnen. På grundnivå och avancerad nivå finns dessa samlade i Utbildningshandboken och på forskarutbildningsnivå i Riktlinjer för utbildningen på forskarnivå. Ansvarsfördelningen för utbildningsprogram respektive forskarutbildningsämnen är tydlig i båda dessa dokument och i lärosätets delegationsordningar. Nya utbildningsprogram fastställs av UN, medan forskarutbildningsämnen fastställs av respektive FN efter hörande av FUR och rektor.

För att inrätta ett nytt utbildningsprogram på grundnivå eller avancerad nivå krävs ett tämligen utförligt underlag, vilket säkerställer att processen överlag är ändamålsenlig. Detta underlag innefattar även avnämares synpunkter, vilket bedömargruppen ser positivt på. Ett utvecklingsområde är dock att säkerställa att ett nytt utbildningsprogram med tillhörande kurser ger studenterna förutsättningar att nå examensmålen. Enligt Utbildningshandboken är en så kallad examensmålsmatris dock inte ett obligatoriskt underlag vid inrättande av ett nytt utbildningsprogram och detta ser bedömargruppen negativt på.

Lärosätet arbetar för närvarande för att fördubbla antalet studenter. Det så kallade fördubblingsprojektet syftar till att antalet studenter 2027 ska vara dubbelt så stort som det var 2017 och det innebär bland annat att flera utbildningar görs om och nya skapas. Vid platsbesöken framkom att lärosätets rutiner för exempelvis utbildningsplaner vilka finns i Utbildningshandboken verkar fungera väl i praktiken, också inom ramen för fördubblingsprojektet.

I självvärderingen beskrivs att utbildningsprogram normalt inte läggs ned, utan att lärosätet i stället beslutar att inte längre anta studenter till utbildningen. I studentinlagan framförs kritik mot informationen till studenterna i samband med att lärosätet lägger ned program eller beslutar att inte längre anta studenter till dem. Bedömargruppen anser att lärosätet borde införa tydligare riktlinjer för när en utbildning ska läggas ned i stället för att inte längre anta till utbildningen. Syftet är att undvika en osäkerhet om vad som gäller i sådana fall och för att informationen till studenterna ska bli tydligare.

Kurser på grundnivå och avancerad nivå inrättas i respektive fakultets PN. För kurser inom forskarutbildningen godkänns ämneskurser av respektive FN, medan de fakultetsövergripande baskurserna inom forskarutbildningen godkänns av FUR. Bedömargruppen anser att den rutinen säkerställer kvaliteten när det gäller att inrätta kurser.

Lärosätet har beslutat om en språkpolicy som tydliggör att lärosätet är parallellspråkigt, det vill säga att både svenska och engelska används. Bedömargruppen anser att detta är positivt, särskilt med tanke på att andelen internationella studenter är hög – framför allt på avancerad nivå och forskarutbildningsnivå. Bedömargruppen skulle dock gärna se att lärosätet ser över om alla relevanta styrdokument är översatta till engelska.

3.2 Lärosätet säkerställer att dess utbildningar utformas och genomförs på ett sätt som uppmuntrar studenterna till att ta en aktiv roll i lärandeprocesserna, vilket också återspeglas i examinationen.

Uppfylld

Lärosätet har i Utbildningshandboken en policy om att lärandet genomgående ska vara studentcentrerat på grundnivå och avancerad nivå. Lärosätet har också kompetenskrav för både lärare och examinatorer, där tio veckors högskolepedagogisk utbildning krävs för lärare. Alla examinatorer ska också ha genomgått en kurs i examination och betygsättning, vilket är ett lovvärt initiativ. Bedömningsgrunden följs vidare upp i lärosätets interna utbildningsgranskningar.

Det studentcentrerade lärandet fokuseras i lärosätets högskolepedagogiska kursutbud, vilket framgår i självvärderingen och bekräftades vid platsbesök. En stor del av den undervisande personalen har dock inte läraranställningar, exempelvis forskare och teknisk-administrativ personal. Vid platsbesöken framkom att även sådan personal deltar i högskolepedagogiska kurser, men bedömargruppen anser att lärosätet borde skapa tydligare rutiner och processer så att all undervisande personal deltar i högskolepedagogiska kurser. Bedömargruppen ser ändå positivt på kravet om tio veckors högskolepedagogisk utbildning för att bli antagen till docent, vilket når en stor del av den undervisande personalen.

I Inriktningsdokument för utbildning på grund- och avancerad nivå 2017–2020 står bland annat att utbildningarna ska genomföras i lärmiljöer som främjar en studentaktiverande undervisning. Lärosätet har också nyligen investerat i särskilda lärosalar för aktivt lärande, där studenterna bland annat kan göra virtuella grupparbeten. Det framgår i självvärderingen att dessa lärosalar stod klara höstterminen 2018 och några utbildningar med studenter på olika orter har redan genomfört kursmoment i dem med distanspedagogik. Enligt ovan nämnda inriktningsdokument ska sådant som anges där också återspeglas i fakulteternas verksamhetsplaner. Därmed borde ansvariga på fakultetsnivå regelbundet följa upp de förekommande insatserna för att främja studenters aktiva lärande, men studentinflytande över utbildningen och studentcentrerat lärande är också kriterier i de lärosätesgemensamma interna utbildningsgranskningar som genomförs inom ramen för en sexårscykel.

Enheten för pedagogisk utveckling (EPU) ansvarar för de högskolepedagogiska kurserna vid lärosätet. Den har även ansvar för att vartannat år anordna en utbildningskonferens för hela lärosätet. Likaså anordnar EPU seminarier och workshoppar och bistår även med konsultation. Vid platsbesöken framkom att EPU:s verksamhet är uppskattad och i stort fyller de behov som finns. Bedömargruppen ser särskilt positivt på att EPU arbetar proaktivt och kan agera när behov uppstår. Kurserna Tillämpat aktivt e-lärande och Casemetodik är två av de kurser som anordnas regelbundet och som har fokus på studentcentrerat lärande. Vidare har EPU tagit initiativ till att inrätta ett internt, lärosätesgemensamt nätverk för aktivt lärande där lärare, bibliotekspersonal och andra medarbetare deltar. Bedömargruppen noterar att lärares deltagande i EPU:s utbildningar registreras i ett elektroniskt system, vilket möjliggör uppföljning av personalens pedagogiska kompetensutveckling.

Bedömargruppen konstaterar att lärosätet i sina obligatoriska kursvärderingsfrågor täcker in studentcentrerat lärande, vilket är positivt. Likaså är det positivt att en fråga om huruvida studenters åsikter och erfarenheter tas tillvara i utvecklingen av utbildningarna ingår i de frågeformulär som ligger till grund för nulägesanalysen. Den analysen är som tidigare nämnts det första skedet i de interna utbildningsgranskningar som lärosätet gör regelbundet. Kvalitetssäkringssystemet är organiserat i sex olika kvalitetsområden och för vart och ett av dem finns specifika kvalitetsstandarder som utgör ett slags grundläggande kriterier inom kvalitetssäkringsarbetet. Ett av kvalitetsområdena är "Undervisning och handledning" och i dess kvalitetsstandarder ingår bland annat att lärosätets utbildningar ska bygga på ett studentcentrerat lärande. Nulägesanalyser är alltså underlag till de kvalitetsdialoger som inom ramen för de interna utbildningsgranskningarna avseende utbildning på grundnivå och avancerad nivå hålls mellan PN, programstudierektor, UN:s ordförande, en extern granskare och studentrepresentanter. I det underlag som bedömargruppen har tagit del av framträder en uppmärksamhet på studentcentrerat lärande exempelvis i kvalitetsrapporter och minnesanteckningar från kvalitetsdialoger, där det påtalas ett behov av pedagogisk utveckling och av att EPU i förekommande fall bör konsulteras. I de fall lokalerna har lyfts fram som hämmande för aktiva undervisningsformer har även det resulterat i beslut i kvalitetsrapporterna. Således beaktas studenternas aktiva roll i lärandeprocesserna inom ramen för kvalitetssäkringssystemet, vilket bedömargruppen ser positivt på.

Bedömargruppen har fått ta del av några exempel på rapportering från de utbildningsspecifika nulägesanalyserna och enligt dem finns bland annat en stor variation mellan kurser när det gäller omfattningen av studentaktiverande moment. Det framgår också att undervisningsmiljöer kan behöva anpassas för att främja ett mer studentcentrerat arbetssätt. Rapporteringen från nulägesanalyserna innehåller även både generella, långsiktiga åtgärdsförslag och mer specifika sådana. Ett förslag som nämns är att förbättra arbetssituationen för lärare så att pedagogisk utveckling premieras, vilket på sikt kan leda till mer studentaktiverande arbetssätt. En vidareutbildningssatsning för kursledare är ett annat förslag. Också minnesanteckningarna från påföljande kvalitetsdialoger innehåller reflektioner och åtgärdsförslag om studentcentrerat lärande. Ett exempel på förslag är att pedagogiska aspekter ska beaktas mer vid lönesamtal. Kvalitetsdialogerna inkluderar bland annat den lärosätesgemensamma UN:s ordförande, vilket innebär att de här utbildningsspecifika reflektionerna och åtgärdsförslagen om studentaktiverande arbetssätt framläggs på en relativt hög nivå inom organisationen. Bedömargruppens uppfattning är därför att problem som rör studenters aktiva roll i lärandeprocesserna fångas upp i kvalitetssäkringssystemet på ett tillfredsställande sätt.

3.3 Lärosätet säkerställer ett nära samband mellan forskning och utbildning i verksamheten.

Uppfylld

Lärosätet har en hög andel forskning och förutsättningarna för en stark forskningsanknytning finns inom stora delar av lärosätet. På grundnivå och avancerad nivå följs forskningsanknytningen upp vid interna utbildningsgranskningar. Delar av utbildningsverksamheten har större utmaningar, exempelvis hippologutbildningen som till stor del bedrivs vid den nationella hästnäringens anläggningar. För dem regleras forskningsanknytningen i avtal och frågan följs upp vid utbildningsgranskningar, liksom för andra utbildningar. Vid platsbesöken bekräftades att den stora andelen aktiva forskare vid lärosätet upplevs som en styrka, även av studenterna.

Som stöd för forskningsanknytningen har lärosätet tagit fram rapporten Forskningsanknuten undervisning vid SLU som tydliggör vad som menas med forskningsanknytning – utöver att lärarna ska vara aktiva forskare – och hur den kan implementeras i utbildningarna. Information från platsbesöken och annat material tyder dock på att denna rapport inte fullt ut genomsyrar verksamheten. Bedömargruppen rekommenderar lärosätet att se över hur forskningsanknytning tas upp i EPU:s högskolepedagogiska kurser. I dagsläget anordnar EPU en fortbildningskurs med namnet Forskningsanknuten undervisning – hur och varför?, men bedömargruppens intryck är att även EPU:s övriga kurser kan ha större inslag av olika aspekter av forskningsanknytning.

Lärosätet anger i Ramverk för kvalitetsarbete inom SLU:s utbildningar att det finns sex kvalitetsområden, varav två berör forskningsanknytning av utbildningen. I frågeformuläret på grundnivå och avancerad nivå konkretiseras dessa och handlar om att ha både forskningsaktiva lärare och vetenskaplighet inom utbildningen. Båda dessa egenskaper hos utbildningen i fråga följs upp i nulägesanalyser och de efterföljande kvalitetsdialogerna, vilka i ett senare skede resulterar i utbildningsspecifika kvalitetsrapporter som fastställs av UN. Den dokumentation från nulägesanalyser och påföljande kvalitetsdialoger som bedömargruppen tagit del av tar upp forskningsanknytning på olika sätt. Exempelvis framhålls i några av de granskade kvalitetsrapporterna att många studenter behöver mer kunskap om och träning i vetenskapliga metoder. Enligt en annan kvalitetsrapport behöver kompetensförsörjningen säkerställas inom vissa ämnen i utbildningen. Detta ser bedömargruppen som exempel på att sambandet mellan forskning och utbildning förefaller kunna hanteras på ett tillfredsställande sätt inom lärosätets kvalitetssystem. Samtidigt menar bedömargruppen att det i lärosätets styrdokument är oklart vad som menas med forskningsanknuten undervisning. Bedömargruppen rekommenderar därför lärosätet att förtydliga detta, exempelvis genom att använda den vidare definitionen av forskningsanknytning som finns i rapporten Forskningsanknuten undervisning vid SLU.

Då ett nytt utbildningsprogram inrättas ska den berörda PN lämna ett förslag till UN, med bland annat en beskrivning av hur god forskningsanknytning ska åstadkommas inom den tilltänkta utbildningen. De flesta lärare vid lärosätet är som nämnts också aktiva forskare. Sammanfattningsvis anser bedömargruppen att ett nära samband mellan forskning och utbildning inom lärosätets verksamhet kan säkerställas i acceptabel utsträckning.

3.4 Lärosätet säkerställer att dess utbildningar utformas och genomförs med tydlig koppling mellan nationella och lokala mål, lärandeaktiviteter och examinationer.

Inte uppfylld

Lärosätet anger i självvärderingen att de utgår från nationella och lokala mål. En kritisk faktor för säkerställandet av att utbildningarna utformas och genomförs med en tydlig koppling mellan nationella och lokala mål, lärandeaktiviteter och examinationer uppges vara utnämnandet av programstudierektorerna. Dessa har ansvaret för programmets akademiska progression och kvalitet, samt bereder utbildningsplanerna. Vid interna utbildningsgranskningar används ett frågeformulär och svaren använder respektive PN som underlag för att ta fram nulägesanalyser, vilka ligger till grund för de påföljande kvalitetsdialoger som hålls med UN:s ordförande. I denna process granskas examensmål, lärandeaktiviteter och examinationer. Överlag ser bedömargruppen positivt på frågeformulären och den dialog som de ger upphov till i övriga organ på lärosätet, men anser att vissa delar behöver utvecklas. Utifrån skriftliga underlag och information från platsbesöken anser bedömargruppen att det finns brister i hur lärosätet säkerställer examensmålens uppfyllande. De frågeformulär som används för datainsamling inför nulägesanalysen innehåller också en fråga om huruvida rutiner tillämpas för att säkerställa att kursplaners lärandemål bidrar till examensmålens uppfyllande. Hur examensmålen ska nås berörs dock inte, varken i de nulägesanalyser eller i de kvalitetsrapporter som bedömargruppen tagit del av. Så är fallet också då programstudierektor i sitt frågeformulär har angett att det finns brister och detta ser bedömargruppen som en svaghet.

I EPU:s högskolepedagogiska kurser är så kallad konstruktiv länkning (constructive alignment) ett viktigt inslag. Det är en förutsättning för att kursernas lärandemål kopplas till lärandeaktiviteter och examinationer, även om denna länkning förstås inte är tillräcklig. Vidare står det i Inriktningsdokument för utbildning på grund- och avancerad nivå 2017–2020 att färdigheter och förhållningssätt ska stärkas på alla utbildningsprogram med utgångspunkt i examensmålen. Examensmålen finns också i utbildningsplaner och allmänna studieplaner, men i den rapportering från kvalitetsdialoger som bedömargruppen tagit del av nämns progression och "röd tråd" utan att relationen mellan examensmålen och exempelvis kursplanernas lärandemål tas upp explicit. Vid platsbesöken framkom att en så kallad examensmålsmatris används inom vissa utbildningsprogram, liksom i den fortbildningskurs i examination och betygsättning som är ett kompetenskrav för examinatorer enligt Utbildningshandboken. Examensmålsmatrisen förefaller dock inte användas systematiskt inom hela lärosätet. Att följa upp om examensmålen uppfylls är alltså ett utvecklingsområde.

I samband med fördubblingsprojektet genomgår flera utbildningar omfattande förändringar. Vid platsbesöken framkom att bland annat kursansvariga även arbetar med att säkerställa att examensmålen nås. Bedömargruppen ser positivt på hur det arbetet sker i praktiken men anser att rutinerna för detta behöver stärkas inom lärosätet som helhet, så att examensmålens uppfyllande kan följas upp med större systematik. Dessutom ser bedömargruppen positivt på att olika avnämares synpunkter tas tillvara när det gäller att utforma och genomföra utbildningar. Det framgår i självvärderingen att universitetsledningen har regelbundna dialogmöten med ett antal aktörer inom lärosätets omvärld, för att få återkoppling om hur utbildningarna kan förbättras och utvecklas.

På forskarutbildningsnivå stäms examensmålen av i samband med att den individuella studieplanen följs upp varje år. Prefekten har ansvaret för denna årliga avstämning och även forskarutbildningen ingår som nämnts i de regelbundna, interna utbildningsgranskningarna. Vid platsbesöken framkom även att forskarutbildningsnämnderna – eller fakultetsstudierektorerna vid vissa fakulteter – granskar alla individuella studieplaner inom den egna fakulteten. Utifrån underlaget är det dock oklart för bedömargruppen hur systematiskt de olika examensmålen uppmärksammas inom forskarutbildningen vid lärosätet.

Sammanfattningsvis anser bedömargruppen inte att lärosätet säkerställer att dess utbildningar genomförs med tydlig koppling mellan nationella och lokala mål, lärandeaktiviteter och examinationer.

3.5 Utifrån kontinuerliga uppföljningar och periodiska granskningar vidtar lärosätet de åtgärder som krävs för att förbättra och utveckla utbildningarna.

Uppfylld

I lärosätets kvalitetssäkringssystem ingår som nämnts interna utbildningsgranskningar på grundnivå och avancerad nivå vart sjätte år och vart tredje år på forskarnivå. Denna treårscykel är upplagd så att hela forskarutbildningen varje år granskas utifrån två av de totalt sex definierade kvalitetsområdena. Efter tre år är alltså granskningen av lärosätets forskarutbildning komplett. Utbildningarna på grundnivå och avancerad nivå granskas i stället vart sjätte år utifrån alla sex kvalitetsområdena.

Det första skedet i de interna utbildningsgranskningarna utgörs av frågeformulär som resulterar i en nulägesanalys, vilken följs av en kvalitetsdialog där olika berörda parter deltar. Kvalitetsdialogen sammanfattas sedan till en kvalitetsrapport som antas av UN. För forskarutbildningen behandlas kvalitetsrapporten på motsvarande sätt av FUR. Eventuella åtgärder beslutas också om av UN respektive FUR och genomförandet delegeras till olika instanser inom organisationen. Bedömargruppen har fått ta del av några kvalitetsrapporter med tillhörande beslut och kan konstatera att det oftast är den berörda programnämnden eller universitetsadministrationen som får ansvaret för att genomföra beslutade åtgärder. Denna ansvarsfördelning framstår för bedömargruppen som adekvat. För forskarutbildningen är det i stället fakultetsnämnden som blir ansvarig. Det framgår även i självvärderingen och övrigt underlag att de beslutade åtgärderna följs upp vid bestämda tidpunkter i form av redovisningar för UN respektive FUR. I självvärderingen finns ett antal konkreta exempel på bland annat programspecifika åtgärder som har beslutats om och på vilket sätt dessa har följts upp. Bedömargruppens intryck är att lärosätet har ändamålsenliga rutiner för att säkerställa att beslutade åtgärder genomförs och följs upp.

Till de sex olika kvalitetsområdena som de interna utbildningsgranskningarna utgår från hör olika så kallade kvalitetsstandarder, vilka finns samlade i dokumentet Ramverk för kvalitetsarbete inom SLU:s utbildningar. Dessa kvalitetsstandarder är ett slags kriterier vid utbildningsgranskningarna. Bedömargruppens uppfattning är att dessa kriterier skulle kunna förtydligas genom att ange riktmärken för hur institutioner, fakulteter och/eller den centrala ledningen ska värdera huruvida resultatet vid granskningen är gott nog eller inte. Det blir lättare att följa upp utbildningarna utifrån kvalitetsstandarderna om det mer precist framgår vad som räknas som gott nog. Vidare står det i ramverket att en extern granskning kan göras om det behövs, på initiativ av UN eller rektor. Detta kan ske om kvalitetsdialogerna har visat på ett otillräckligt kvalitetsarbete och några nämnvärda förbättringar inte har kunnat identifieras vid uppföljning året efter det att kvalitetsdialogerna ägde rum. Bedömargruppen välkomnar detta att lärosätet låter göra sådana granskningar vid behov, även om bedömargruppen inte har fått ta del av något exempel på detta inom det tämligen nyinrättade kvalitetssäkringssystemet. Dock deltar lärosätet i de regelbundna europeiska ackrediteringar som sker för olika legitimationsutbildningar. Ett exempel är European System of Evaluation of Veterinary Training, inom vilket en granskning av lärosätets veterinärprogram senast ägde rum 2017-2018. I självvärderingen beskrivs hur lärarresurserna vad avser anesteseologi utpekades som ett riskområde i samband med den granskningen, varvid fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap avsatte särskilda medel för att säkerställa den långsiktiga tillgången på undervisande personal inom just anesteseologi. Fakultetsspecifika externa utvärderingar kan således resultera i åtgärder som vidtas för att förbättra och utveckla utbildningarna.

För utbildning på grundnivå och avancerad nivå har programstudierektor och PN ett gemensamt ansvar för utbildningens kvalitet. PN har ett mer övergripande ansvar, medan programstudierektorns är mer specifikt. Detta återspeglas i de interna utbildningsgranskningarna där programstudierektorn ofta är den som samordnar diskussionerna med lärarlag och studenter utifrån frågeformuläret. Därefter gör PN en mer övergripande nulägesanalys som får formen av en rapport. Huruvida denna ordning säkerställer att eventuella brister fångas upp kan möjligen diskuteras, men de frågeformulär och nulägesrapporter som bedömargruppen har tagit del av visar på att så förefaller ske. PN har också ansvar för hela fakultetens utbildningar, vilket borgar för att de kan ta ett övergripande ansvar. Ett utvecklingsområde skulle kunna vara att även ta hjälp av någon från en annan fakultet i granskningsarbetet. Det skulle kunna stärka granskningen och dessutom kunna bidra till att sprida kunskap om utbildningarna över hela lärosätet.

Programvärderingar genomförs inte regelmässigt vid lärosätet, men en lärosätesgemensam rutin för dessa håller på att tas fram och det ser bedömargruppen positivt på. Andra verktyg för att följa upp utbildningsverksamheten är exempelvis studiesociala enkäter som genomförs vartannat år, nybörjarenkäter som sänds till alla nya studenter och statistiksammanställningar av antalet sökande och antagna till de olika utbildningarna vilka utgör ett av underlagen till de interna utbildningsgranskningarnas nulägesanalyser. Enligt underlaget håller en lärosätesgemensam modell för regelbundna alumnundersökningar på att tas fram. Det utvecklingsarbetet är enligt självvärderingen ett resultat av de interna utbildningsgranskningarna och UN har gett utbildningsavdelningen vid universitetsadministrationen ansvaret. Detta är ett exempel på att lärosätet vidtar åtgärder utifrån vad som framgår vid interna uppföljningar av verksamheten.

Kursvärderingar görs regelmässigt i ett lärosätesgemensamt system och omfattar en uppsättning obligatoriska frågor som ofta kompletteras med mer kursspecifika frågor. I Utbildningshandboken anges rutinerna för kursvärderingar och den analys som ska göras av kursansvarig. Utifrån det skriftliga underlaget och information från platsbesöken konstaterar bedömargruppen att den kursansvariga oftast gör en sådan analys, men att rutinerna kan bli bättre så att det alltid sker. I rutinerna ingår att en student får i uppdrag att sammanfatta kursomgången. Bedömargruppen ser positivt på att studenter engageras i detta, men vill också framhålla betydelsen av att kursledaren har ett eget ansvar för analysen av kursvärderingarna oberoende av hur väl genomförd den föregående sammanställningen av svaren är. Enligt självvärderingen ska sedan ansvarig institution följa upp kursvärderingsresultaten och föreslå förändringar utifrån dem för berörd PN. För forskarutbildningen följs ämneskurser upp av forskarutbildningsnämnden som då använder kursvärderingsresultaten.

Lärosätet framhåller i självvärderingen att svarsfrekvensen på kursvärderingar har legat på mellan 51 och 56 procent. Åtgärder har vidtagits för att på sikt försöka höja svarsfrekvensen, vilket bedömargruppen ser positivt på. En sådan åtgärd var att revidera de obligatoriska standardfrågorna i kursvärderingarna för att de ska upplevas som mer relevanta och initiativet till denna förändring togs av SLUSS. Förslaget till förändringen fastställdes av UN som gav studentkåren i uppdrag att tillsammans med EPU ta fram nya obligatoriska standardfrågor. Arbetet med kursvärderingar har även belysts av lärosätets internrevision som 2017 framlade en rapport från dess granskning av utbildningen på grundnivå. Den granskningen genomfördes på uppdrag av styrelsen.

Bedömargruppen konstaterar sammanfattningsvis att lärosätet utifrån kontinuerliga uppföljningar och andra slags granskningar vidtar adekvata åtgärder för att förbättra och utveckla utbildningarna.

3.6 Lärosätet säkerställer att granskningsresultat publiceras och att åtgärder som planeras eller genomförs för att förbättra och utveckla utbildningarna kommuniceras på ett ändamålsenligt sätt med relevanta intressenter.

Inte uppfylld

Lärosätet har processer för att öppet tillgängliggöra resultat. Både kursvärderingar och resultat från de interna utbildningsgranskningarna publiceras i form av kvalitetsrapporter öppet på lärosätets webbsida. När åtgärder har genomförts med ekonomiskt stöd från UN förväntas resultatet publiceras i EPU:s pedagogiska rapportserie och/eller presenteras på den årliga utbildningskonferensen. Bedömargruppen anser dock att resultaten av granskningarna bör vara en stående punkt på utbildningskonferensen eller motsvarande, oavsett om UN tilldelat medel till åtgärderna eller inte. Genom att regelmässigt redovisa resultat på lärosätesgemensamma konferenser kan också goda exempel spridas inom lärosätet.

Enligt självvärderingen och information från platsbesöken publiceras granskningsresultat i första hand öppet och distribueras internt i organisationen. Lärosätet har definierat olika prioriterade målgrupper i sin kommunikationspolicy, men bedömargruppen ser det som en brist att lärosätet inte tydligare har fastställt vilka intressenter som ska informeras och hur. Exempelvis behöver informationen förbättras till studenter och externa intressenter, till exempel avnämare. Bedömargruppens intryck är att lärosätet lägger över för stort ansvar på SLUSS när det gäller att studenterna nås av information.

Vid kursstart ska läraren enligt Utbildningshandboken redovisa resultat från tidigare kursomgångs kursvärdering och vilka eventuella förändringar som har genomförts. I studentinlagan och vid platsbesöken framkommer dock att det inte alltid sker och bedömargruppen uppmanar lärosätet att säkerställa att dessa regler efterlevs. Enligt självvärderingen används visserligen det lärosätesgemensamma kursadministrationsverktyget för att återkommande följa upp kursledares regelefterlevnad bland annat i den här frågan, men bedömargruppen ser ändå att lärarnas redovisning av kursvärderingsresultat är ett utvecklingsområde. Vid platsbesöken visade det sig också att till exempel programstudierektor inte per automatik har tillgång till relevant information i kursvärderingssystemet. Bedömargruppen anser att denna brist behöver åtgärdas.

Bedömargruppens uppfattning är att granskningsresultat och information om åtgärder inte kommuniceras på ett tillfredsställande sätt med relevanta intressenter.

till relevanta underlag.

Ansvarig utredare:
Thomas Öst