Högskolekollen

Hur står det till med kvaliteten inom högskolan? Här hittar du resultatet från UKÄ:s olika kvalitetsgranskningar.

Favoriter

Du har inga favoriter i din lista

Så här söker du i Högskolekollen

Här förklarar vi hur du kan söka fram granskningsresultat.

Till en början ser du de 10 senaste granskningarna som har publicerats. Vill du se fler klickar du på Visa fler (då laddas 10 till) eller Visa alla om du vill få fram alla resultat.

Filtrera så här

För att hitta en särskild granskning finns det en rad alternativ i vänstermenyn. Du kan välja mellan följande:

  • Typ av granskning
  • Universitet/Högskola
  • Examen/Utbildning
  • Fritext. Fritextsökningen baseras på: universitet/högskola, utbildning eller diarienummer.

Under Avancerat filter kan du göra en ännu mer specifik sökning.

  • Bedömningsområde. I träfflistan visas alla granskningar som innehåller det bedömningsområde som du har valt. Du kommer inte direkt in i yttrandet till den del som handlar om bedömningsområdet. Klicka på Genvägar om du snabbt vill ta dig vidare till bedömningsområdena.
  • Omdöme
  • Statlig/privat högskola

Du kan välja flera alternativ under varje filter. Till höger vid varje val ser du en siffra som visar hur många granskningar som finns.

När du gjort dina önskade val klickar du på Visa resultat. Resultaten visas som "kort" till höger, eller under filtret om du använder en mobiltelefon.

Du kan lägga till fler alternativ i filtret om du vill utöka din sökning.

För att börja om en sökning klickar du på Rensa valda urval eller på namnet Högskolekollen ovanför filtret.

Bedömningsområde: Jämställdhet
Tillbaka till granskningar Skriv ut Spara som favorit

Kvalitetssäkringsarbete Bedömningsområde: Jämställdhet

Godkänt
Publicerad: 2020-03-24
Lärosäte: Sveriges lantbruksuniversitet
Typ av examen: Lärosätesgranskning
Typ av granskning: Granskning av lärosätets kvalitetsarbete

Jämställdhet

Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Tillfredsställande

En stor del av lärosätets jämställdhetsarbete sker inom ramen för det bredare arbetet med lika villkor. Jämställdhetsintegrering av utbildningarnas innehåll ingår dock i de interna kvalitetsgranskningarna och det finns uppenbarligen ett engagemang för jämställdhetsfrågor bland lärosätets personal. Det är ändå bedömargruppens uppfattning att lärosätet kan arbeta mer systematiskt med beaktandet av jämställdhet i utbildningens innehåll, utformning och genomförande. Bedömargruppen ser inte desto mindre positivt på de åtgärder som har vidtagits för att öka jämställdheten, utifrån resultat från genomförda uppföljningar.

Styrkor:

· I både lärosätesgemensamma och fakultetsspecifika verksamhets- och handlingsplaner finns åtgärder som syftar till att öka jämställdheten och det finns en ny åtgärdsplan för jämställdhetsintegrering inom hela lärosätet.

· Jämställdhetsintegrering är ett inslag i de interna utbildningsgranskningarna och det finns exempel på åtgärder för ökad jämställdhetsintegrering i utbildningarnas innehåll och genomförande som har satts in till följd av identifierade brister.

· I samtliga kursvärderingar ingår en fråga som specifikt handlar om huruvida ett jämställdhetsperspektiv är integrerat i utbildningens innehåll.

Utvecklingsområden:

· De flesta åtgärderna för att öka jämställdhetsintegreringen i utbildningen är fakultetsspecifika, vilket indikerar att jämställdhetsintegreringen inom lärosätet som helhet inte är tillräckligt systematisk.

Bedömning av bedömningsgrunden:

4.1 Lärosätet säkerställer, genom rutiner och processer, ett systematiskt arbete med att beakta jämställdhet i utbildningarnas innehåll, utformning och genomförande.

Uppfylld

Enligt självvärderingen är det arbete med lika villkor som sker inom lärosätet en integrerad del av kärnverksamheten och bidrar till att uppfylla lärosätets strategiska mål. I bland annat Inriktningsdokument jämställdhetsintegrering 2017-2019 tydliggörs att jämställdhet utgör en del av lärosätets arbete med lika villkor. De insatser som mer specifikt handlar om jämställdhetsintegrering syftar främst till att förändra de strukturer som ger diskriminerande effekter för kvinnor och män. Självvärderingen beskriver lärosätets målsättning vad gäller jämställdhetsintegrering som att jämställdhetsperspektivet ska utgöra en inbyggd del av lärosätets ordinarie besluts-, berednings-, styr- och uppföljningsprocesser. Under flertalet år har också lärosätet kartlagt genomförda insatser gällande genus- och jämställdhetsfrågor.

Det finns lärosätesgemensamma dokument med övergripande riktlinjer för bland annat värdegrundsarbete, ett inriktningsdokument för jämställdhetsintegrering och beskrivningar av organisation och arbetssätt för lärosätets arbete med jämställdhet och lika villkor. Rektor ansvarar för det lärosätesgemensamma arbetet för lika villkor och de aktiviteter som planeras och genomförs inom området. Det systematiska arbetet inom området följs upp i ett råd för jämställdhet och lika villkor som är direkt underställt rektor. Operativt genomförs aktiviteterna främst vid fakulteterna, med stöd från fakultetsspecifika planer och kommittéer för lika villkor. I samband med att handlingsplanerna upprättas ska fakulteterna även bedöma risken för diskriminering och trakasserier i studie- och arbetsmiljön, där könsaspekter är centrala. Bedömargruppen har tagit del av fakulteternas handlingsplaner för lika villkor och kan konstatera att de är realistiska samt innehåller tydligt angivna mål med beskrivningar av ansvar och resurser.

Vissa av de fakultetsspecifika handlingsplanerna för lika villkor innehåller också en specifik åtgärdsplan för jämställdhetsintegrering, men de handlar främst om diskriminerande strukturer och motverkande av trakasserier med mera. Det är med andra ord förhållandevis lite i dessa planer som handlar om att integrera jämställdhet i utbildningarnas innehåll, men det finns några exempel. Fakulteten för skogsvetenskap anger i sin handlingsplan att konkreta aktiviteter för att integrera ett lika villkors-perspektiv i grundutbildningen ska anordnas och fakultetens programnämnd anges som ansvarig för detta. Likaså ska inslag om lika villkor – och därmed också inslag om jämställdhet – integreras i forskarutbildningskurser inom fakulteten och där är forskarutbildningsnämnden ansvarig. I motsvarande handlingsplan hos fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap fastställs att rutiner ska tas fram som säkerställer att lärare utbildas i hur jämställdhetsperspektivet kan integreras i utbildningsplanen och undervisningen. Ansvariga för detta anges vara prefekterna samt utbildningsavdelningen inom universitetsadministrationen och utbildningsnämnden. För övrigt handlar en punkt i universitetsadministrationens verksamhetsplan just om att utarbeta rutiner som säkerställer att lärare utbildas i hur jämställdhet kan integreras i utbildningsplaner och undervisning. Samma punkt finns i det lärosätesgemensamma styrdokumentet Jämställdhetsintegrering vid SLU - Åtgärdsplan och i en ny granskning av lärosätets internrevision med fokus på jämställdhet och lika villkor nämns ett antal åtgärder på lärosätesnivå för ökad jämställdhetsintegrering.

Lärosätet identifierar förbättringsförslag och följer upp hur jämställdhet beaktas i utbildningarnas innehåll, utformning och genomförande genom studiesociala enkäter och doktorandenkäter, kursvärderingar, årliga sammanställningar av verksamhetsstatistik som analyseras ur ett jämställdhetsperspektiv och lärosätets medarbetarundersökning som inkluderar alla doktorander. En av kursvärderingsfrågorna är obligatorisk i bemärkelsen att den ingår i alla kursvärderingar som görs över hela lärosätet och den handlar om huruvida kursen har berört genus- och jämställdhetsperspektiv i innehåll och praktik. Lärosätets studiesociala råd ansvarar för att utforma de studiesociala enkäterna och de innehåller också frågor om jämställdhet och lika villkor. I den så kallade Utbildningshandboken, med regler och riktlinjer som rör utbildningen, fastslås det för övrigt att förslag till nya utbildningsprogram ska innehålla en beskrivning av hur det tilltänkta programmet ska beakta genus- och jämställdhetsperspektiv i innehåll och utförande.

Tidigare nämns de så kallade kvalitetsstandarderna som är ett slags kriterier för god kvalitet vid de interna utbildningsgranskningar som genomförs varje år och där alla utbildningar på grundnivå och avancerad nivå granskas vart sjätte år. En sådan kvalitetsstandard handlar bland annat om att ett jämställdhetsperspektiv ska vara integrerat i alla utbildningar. I de frågeformulär som ligger till grund för nulägesanalyserna – alltså det första skedet i de interna utbildningsgranskningarna – ingår även en specifik fråga om huruvida ett jämställdhetsperspektiv är integrerat i programmet. I underlaget finns också ett par exempel på hur uppföljningen av jämställdhet har resulterat i åtgärder. Inom fakulteten för skogsvetenskap har exempelvis kursen Genuskompetens för skogssektorn inrättats som ett resultat av identifierade brister i jämställdhetsintegreringen och det har även anordnats en särskild temadag om lika villkor för alla studenter vid Skogsmästarskolan tillsammans med Gammelkroppa skogsskola. Den interna utbildningsgranskningen har även visat att lärare behöver erbjudas pedagogiskt stöd i hur de kan arbeta med frågor som rör jämställdhet och grundkursen i högskolepedagogik – som anordnas av enheten för pedagogisk utveckling (EPU) – har nu ett lärandemål som handlar om att kunna reflektera över hur ett genusperspektiv kan integreras i utbildningen. Bedömargruppen kan konstatera att uppföljningen av jämställdhetsintegrering i vissa fall har resulterat i olika slags åtgärder, vilket är positivt.

Det händer emellertid att information om jämställdhetsintegrering filtreras bort under den interna utbildningsgranskningen. I de interna utbildningsgranskningarna följs den inledande nulägesanalysen av en kvalitetsdialog mellan olika intressenter. En sekreterare sammanställer rapporter från dessa kvalitetsdialoger och de sammanfattas sedan av ordföranden i utbildningsnämnden, eller för forskarutbildningens vidkommande av ordföranden i rådet för utbildningen på forskarnivå. Det är i dessa senare skeden som information om jämställdhetsintegrering ibland försvinner. Exempelvis lyftes jämställdhetsfrågan fram i nulägesanalysen vid utbildningsgranskningen av agronomprogrammet med inriktning livsmedel, men den finns inte i utbildningsnämndens rapport utifrån kvalitetsdialogen.

Vid platsbesöken framkom emellertid att lärosätet har ett värdegrundsarbete och intervjupersoner gav även exempel på hur fakulteter och utbildningsansvariga har genomfört olika aktiviteter som rör jämställdhet. Bland annat framhölls att språket är viktigt att vara uppmärksam på när det gäller likabehandling. Likaså framhölls vid platsbesöken att studenterna har en jämställdhetsrepresentant som hanterar frågor om jämställdhetsintegreringen i utbildningens innehåll och som fångar upp hur studenterna upplever denna. Vid platsbesöken gavs alltså beskrivningar av både processer och projekt som är relevanta för jämställdhetsintegrering och det ser bedömargruppen positivt på.

Sammanfattningsvis är bedömargruppens uppfattning att lärosätet säkerställer att jämställdhet beaktas i utbildningens innehåll och genomförande, även om jämställdhetsintegreringen kan bli mer systematisk.

Ansvarig utredare:
Thomas Öst