Högskolekollen

Hur står det till med kvaliteten inom högskolan? Här hittar du resultatet från UKÄ:s olika kvalitetsgranskningar.

Favoriter

Du har inga favoriter i din lista

Så här söker du i Högskolekollen

Här förklarar vi hur du kan söka fram granskningsresultat.

Till en början ser du de 10 senaste granskningarna som har publicerats. Vill du se fler klickar du på Visa fler (då laddas 10 till) eller Visa alla om du vill få fram alla resultat.

Filtrera så här

För att hitta en särskild granskning finns det en rad alternativ i vänstermenyn. Du kan välja mellan följande:

  • Typ av granskning
  • Universitet/Högskola
  • Examen/Utbildning
  • Fritext. Fritextsökningen baseras på: universitet/högskola, utbildning eller diarienummer.

Under Avancerat filter kan du göra en ännu mer specifik sökning.

  • Bedömningsområde. I träfflistan visas alla granskningar som innehåller det bedömningsområde som du har valt. Du kommer inte direkt in i yttrandet till den del som handlar om bedömningsområdet. Klicka på Genvägar om du snabbt vill ta dig vidare till bedömningsområdena.
  • Omdöme
  • Statlig/privat högskola

Du kan välja flera alternativ under varje filter. Till höger vid varje val ser du en siffra som visar hur många granskningar som finns.

När du gjort dina önskade val klickar du på Visa resultat. Resultaten visas som "kort" till höger, eller under filtret om du använder en mobiltelefon.

Du kan lägga till fler alternativ i filtret om du vill utöka din sökning.

För att börja om en sökning klickar du på Rensa valda urval eller på namnet Högskolekollen ovanför filtret.

Kvalitetssäkringsarbete
Tillbaka till granskningar Skriv ut Spara som favorit

Samlat omdöme Kvalitetssäkringsarbete

Godkänt med förbehåll
Publicerad: 2020-03-31
Lärosäte: Karolinska institutet
Typ av examen: Lärosätesgranskning
Typ av granskning: Granskning av lärosätets kvalitetsarbete

Motivering:

Sammantaget visar underlagen på att kvalitetssäkringsarbetet endast kan godkännas med förbehåll. Bedömningsområdena styrning och organisation samt jämställdhet bedöms inte vara tillfredsställande. Bedömargruppens uppfattning är att lärosätet kan åtgärda bristerna i de bedömningsområden som inte är tillfredsställande inom två år.

Det är bedömargruppens uppfattning att kvalitetssystemet delvis är i en uppbyggnadsfas och att det i nuläget inte är fullt utbyggt för att säkra kvaliteten i utbildningarna. Bedömningsområdet styrning och organisation bedöms därför som inte tillfredsställande. Vissa delar saknas, till exempel processer för mer djupgående regelbundna granskningar av utbildningsprogram. Det finns i grunden en god struktur och ambition i form av en cyklisk förbättringsprocess, men den följs inte i alla delar. Faserna planera och genomföra tycks fungera väl, men faserna följa upp samt återkoppla och förbättra behöver utvecklas ytterligare. Lärosätet har på ett övergripande plan en god struktur för ansvarsfördelningen. Man strävar efter delaktighet, engagemang och breddat ansvar, men det kan utvecklas till att bli mer systematiskt. På ett teoretiskt plan finns det en god ambition att säkra utbildningarnas kvalitet genom kvalitetssystemets cykliska utformning. Lärosätet samlar in data och kommunicerar på olika sätt, men lärosätet behöver utveckla hur man tar tillvara resultaten och kommunicerar dessa på ett ändamålsenligt och systematiskt sätt. Återkopplingen av utbildningsuppdraget har en svag relation till lärosätets övergripande mål och strategier. Bedömargruppen rekommenderar lärosätet att utveckla den i grunden goda strukturen och den ambition som finns för att utveckla kvalitetssystemet i dess fulla potential.

Bedömargruppen anser att bedömningsområdet förutsättningar är tillfredsställande. Lärosätet har ett väl fungerande system för att säkerställa att det finns tillräcklig kompetens för att genomföra utbildningarna. Rekryteringsbehov identifieras av institutionerna och vägs samman i särskilda centrala organ. Lärosätet tillför forskningsmedel och inrättar särskilda professurer för att stärka kopplingen mellan forskning och undervisning. Forskarhandledarkompetens beaktas vid antagning av doktorander och följs upp genom enkäter och samtal med doktorander. Det finns en tydlig ansvarsfördelning för och uppföljning av lärares kompetensutveckling. Kliniska handledares kompetens följs upp med studentenkäter och diskuteras med externa parter. Fysiska lärandemiljöer inklusive it följs upp och säkerställs inom ramen för kvalitetssystemet, men de flesta stödfunktioner följs upp genom separata undersökningar. Dessa aktiviteter tyder på att lärosätet strävar efter att höja undervisningens status och studenternas lärandemiljöer vilket bedömargruppen ser mycket positivt på. Behoven av studievägledning och studenthälsa identifieras från olika former av enkäter men systematiken kan utvecklas.

Bedömningsområdet utformning, genomförande och resultat bedöms vara tillfredsställande. En stor del av kvalitetssystemet har på kort tid genomförts i verksamheten vid lärosätet. Den nya ansvarsfördelningen har fallit i god jord och lärosätet har i ett utvecklingsprojekt använt den nya organisationen för samarbete över hela lärosätet. Det finns brister när det gäller viktiga dokument som riktlinjer för säkerställandet av kvalitet i utbildningarna. Alla styrdokument har inte uppdaterats så att de kan följas i den nya organisationen. Däremot har lärosätet tydliga styrdokument för examensarbeten och studentaktiverande moment, och lärosätet poängterar värdet av studentengagemanget i utbildningen. Lärosätet har definierat forskningsanknuten utbildning genom fyra vägledande principer för att säkerställa sambandet mellan forskning och utbildning vilket är positivt. Det finns rutiner för säkerställandet av att utbildningarna utformas och genomförs med koppling mellan nationella och lokala mål, lärandeaktiviteter och examinationer. Lärosätet har även ett genomtänkt system med rapportskyldighet på olika nivåer och en processkarta över årscykeln. Det är inte tydligt hur lärosätet följer upp och återrapporterar de resultat som data visar. I dagsläget har lärosätet inga planer för periodiska utbildningsgranskningar av djupare helhetskaraktär vilket bedömargruppen rekommenderar lärosätet att åtgärda.

Det är bedömargruppens uppfattning att bedömningsområdet jämställdhet inte är tillfredsställande. På en övergripande nivå beskriver lärosätet relativt tydliga ambitioner för jämställdhet både i självvärderingen och vid platsbesöken. Det saknas dock ett genomgripande systematiskt arbetssätt för att säkerställa att jämställdhet beaktas i utbildningarnas innehåll, utformning och genomförande. På program- och kursnivå saknas ofta moment om jämställdhet. En styrka är att lärosätet har organiserat och genomfört en rad utbildningsinsatser för intern kompetensutveckling inom området.

Bedömargruppen anser att bedömningsområdet student- och doktorandperspektiv är tillfredsställande. Lärosätet har ett välfungerande arbete med att säkerställa studenters och doktoranders möjligheter att utöva inflytande över utbildningen och sin studiesituation. Lärosätet har tydliga styrdokument för studentinflytandet vilka i de flesta fall efterlevs på ett sätt som både personal och studenter är nöjda med. Studenterna får möjlighet att delta i förmöten och informella samråd. Lärosätet ersätter i vissa fall studentrepresentanter för den tid de lägger ned, men föreskrifterna riskerar att styra studentinflytandet till vissa organ och missar även de flesta organ på institutions- och programnivå. Kursvärderingarnas utformning möjliggör systematisk uppföljning och återrapportering, som diskuteras i organ där studenterna är representerade. Lärosätet använder även på mer övergripande nivåer enkäter för att kartlägga studenternas åsikter, men hur dessa återförs till studenterna och används i förbättringsarbetet är mer otydligt och kan utvecklas.

Bedömargruppens uppfattning är att bedömningsområdet arbetsliv och samverkan är tillfredsställande. Lärosätet arbetar sammantaget välstrukturerat och systematiskt med att säkra kvaliteten i de kliniska delarna av utbildningen. Dessa delar är viktiga och är en stor del av grundutbildningarna. Även inom forskarutbildningarna finns en rad olika aktiviteter och strukturer för att skapa goda förutsättningar för kontakt med arbetslivet. Hur lärosätet på ett systematiskt sätt arbetar med att möta och delta i pågående förändringar inom hälso- och sjukvården skulle kunna förtydligas.

Ansvarig utredare:
Stella Annani