Högskolekollen

Hur står det till med kvaliteten inom högskolan? Här hittar du resultatet från UKÄ:s olika kvalitetsgranskningar.

Favoriter

Du har inga favoriter i din lista

Så här söker du i Högskolekollen

Här förklarar vi hur du kan söka fram granskningsresultat.

Till en början ser du de 10 senaste granskningarna som har publicerats. Vill du se fler klickar du på Visa fler (då laddas 10 till) eller Visa alla om du vill få fram alla resultat.

Filtrera så här

För att hitta en särskild granskning finns det en rad alternativ i vänstermenyn. Du kan välja mellan följande:

  • Typ av granskning
  • Universitet/Högskola
  • Examen/Utbildning
  • Fritext. Fritextsökningen baseras på: universitet/högskola, utbildning eller diarienummer.

Under Avancerat filter kan du göra en ännu mer specifik sökning.

  • Bedömningsområde. I träfflistan visas alla granskningar som innehåller det bedömningsområde som du har valt. Du kommer inte direkt in i yttrandet till den del som handlar om bedömningsområdet. Klicka på Genvägar om du snabbt vill ta dig vidare till bedömningsområdena.
  • Omdöme
  • Statlig/privat högskola

Du kan välja flera alternativ under varje filter. Till höger vid varje val ser du en siffra som visar hur många granskningar som finns.

När du gjort dina önskade val klickar du på Visa resultat. Resultaten visas som "kort" till höger, eller under filtret om du använder en mobiltelefon.

Du kan lägga till fler alternativ i filtret om du vill utöka din sökning.

För att börja om en sökning klickar du på Rensa valda urval eller på namnet Högskolekollen ovanför filtret.

Bedömningsområde: Student- och doktorandperspektiv
Tillbaka till granskningar Skriv ut Spara som favorit

Kvalitetssäkringsarbete Bedömningsområde: Student- och doktorandperspektiv

Godkänt med förbehåll
Publicerad: 2020-03-31
Lärosäte: Karolinska institutet
Typ av examen: Lärosätesgranskning
Typ av granskning: Granskning av lärosätets kvalitetsarbete

Student- och doktorandperspektiv

Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Tillfredsställande

Bedömargruppen anser sammantaget att lärosätet har ett välfungerande arbete med att säkerställa studenters och doktoranders möjligheter att utöva inflytande över utbildningen och sin studiesituation. Lärosätet har tydliga styrdokument för studentinflytandet, och platsbesöken har gett bedömargruppen en bild av att de i de flesta fall efterlevs på ett sätt som både personal och studenter är nöjda med. Studenterna får möjlighet att delta i förmöten och informella samråd. Lärosätet ersätter i vissa fall studentrepresentanter för den tid de lägger ned, men föreskrifterna riskerar att styra studentinflytandet till vissa organ och missar även de flesta organ på institutions- och programnivå.

Lärosätet använder skriftliga och anonyma kursvärderingar som primärt verktyg för studentinflytande på kursnivå, och kompletterar på en stor del av kurserna dessa med dialogbaserade kursråd. Kursvärderingarnas utformning möjliggör systematisk uppföljning och återrapportering, som diskuteras i organ där studenterna är representerade. Lärosätet använder även på mer övergripande nivåer enkäter för att kartlägga studenternas åsikter, men hur dessa återförs till studenterna och används i förbättringsarbetet är mer otydligt.

Bedömargruppen har identifierat följande styrkor:

  • Lärosätet har ett tydligt regelverk för studentinflytandet, där det framkommer hur, var och på vilket sätt studenterna ska ha inflytande.
  • Lärosätet och studentkåren träffar varje år en överenskommelse om i vilka organ som studenterna ska vara representerade.
  • Lärosätet bjuder in studentrepresentanter till informella samråd och förmöten som beslutar om dagordningen.
  • Lärosätet öppnar för en dialog om studentinflytandets utveckling genom att ge studentkårerna möjlighet att varje år komma in med en redogörelse för sin syn på studentinflytandets utveckling.
  • Lärosätet genomför regelbundna enkäter för att kartlägga studenternas åsikter.
  • Lärosätet har en tydlig handläggning för studentinflytande på kursnivå.

Bedömargruppen har identifierat följande utvecklingsområden:

  • Lärosätet behöver se över vilka förutsättningar det ger studenterna att engagera sig som studentrepresentanter i beslutande organ, både i form av möjlighet att ta igen obligatoriska moment och ekonomisk ersättning.
  • Lärosätet brister i vissa fall i återkoppling av enkätresultat och i information om hur kvalitetsarbetet bedrivs, vilket riskerar att motverka utvecklingen av en kvalitetskultur inom lärosätet.

Bedömning av bedömningsgrunden:

5.1 Lärosätet säkerställer, genom rutiner och processer, ett systematiskt arbete med att verka för studenters och doktoranders möjligheter och förutsättningar att utöva inflytande över utbildningen och sin studiesituation.

Uppfylld

Motivering:

Lärosätets arbete för att säkerställa ett systematiskt arbete med studenters och doktoranders inflytande utgår från styrdokumentet Anvisningar för studentinflytande vid Karolinska Institutet, som bland annat anger att studenter och doktorander ska finnas representerade i beredande och beslutande organ, hur studentkårerna ska informeras när val ska ske, vem som ansvarar för att bjuda in och introducera studentrepresentanterna till arbetet, samt hur studenterna ska utöva inflytande när beslut fattas av en enskild person. Anvisningarna innehåller även regler om när och hur studentkårerna ska vara remissinstanser. Regelverket är en förutsättning för studenterna att utöva sin rätt till inflytande och dess tydlighet är en styrka för lärosätet.

Studentkåren och lärosätet träffar varje år en överenskommelse om vilka organ på lärosätes- och institutionsnivå, där det ska finnas studentrepresentanter. Handläggningen tydliggör vilka organ som studenterna är representerade i och underlättar både rekrytering av studentrepresentanter och organisering av studentinflytandet. Vid platsbesöken framkom att det ibland förekommer att institutioner direkt kontaktar kårsektioner som anordnar val utan hänsyn till överenskommelsen, och att överenskommelsen av den anledningen i vissa fall kan vara inkomplett. Det framkom även att det förekommer att institutioner direkt kontaktar studenter för att rekrytera studentrepresentanter utan en valprocess via studentkårerna. Vid platsbesöken tydliggjordes att åtminstone delar av lärosätets personal är medveten om problematiken och att det pågår ett arbete med att sprida information om hur valen ska gå till, ett arbete där studentkårerna också involverats. Bedömargruppen anser det är en styrka för lärosätet att ha upparbetade överenskommelser med studentkårerna, men att det då är viktigt att studentrepresentanterna rekryteras enligt den överenskommelse om studentrepresentation som slutits.

Lärosätet har inrättat flera vägar för informell dialog mellan studentkåren och lärosätet, något som tydligt efterfrågades i studentinlagan. Exempelvis hålls varje månad samrådsmöten mellan prorektorn och studentkårernas presidier, där även studentombuden och samordnarna för studentinflytande deltar, men liknande möten hålls även på flera olika nivåer inom lärosätets verksamhet. Vid platsbesöken framkom även att studentrepresentanter i olika organ även deltar i de förmöten där dagordningen beslutas, vilket är en förutsättning för att studenterna ska kunna föra upp angelägna frågor på agendan. Samordnaren för studentinflytandet håller regelbunden kontakt med studentkårerna och studentrepresentanterna samt fungerar som ett bollplank och en kunskapsresurs för studentrepresentanterna, till exempel om var inom lärosätets organisation en fråga bäst ska tas vidare. Det informella samarbetet mellan lärosätet, studentkåren och studentrepresentanterna och den resurs som samordnaren för studentinflytande är bör bådadera betraktas som styrkor för lärosätet.

Vid platsbesöken framkom att lärosätet har haft problem med att rekrytera studentrepresentanter. Det åligger lärosätet att verka för studenternas och doktorandernas förutsättning att utöva sitt inflytande. I studentinlagan lyfter studentkårerna fram att studentrepresentanterna haft svårt att ta igen obligatoriska moment som de missat på grund av att de deltagit i möten som lärosätet kallat till. Det hotar studentinflytandet i stort, eftersom studenterna känner att de blir straffade för att de tar på sig uppdrag som studentrepresentanter. Anvisningarna är tydliga med att studentrepresentanterna har närvaroplikt på dessa möten, i likhet med övriga ledamöter, samt att lärosätet "ska underlätta för studenter att engagera sig som studentrepresentanter under studietiden" och att studentrepresentanterna ska kunna ta igen obligatoriska moment efter en överenskommelse med examinatorn. Både självvärderingen och platsbesöken visar att detta är ett problem som lärosätet är förtrogen med. De lösningar som lärosätet hittills har arbetat med och som framkommit under platsbesöken är att ha flera studentrepresentanter och ersättare i samtliga organ för att åtminstone någon studentrepresentant ska kunna närvara vid varje möte, att lägga möten på tider då studentrepresentanterna inte har obligatoriska moment och att sprida en medvetenhet bland kursledare om betydelsen av att studentrepresentanterna kan behöva närvara på möten som lärosätet kallar till. Det har dock även framkommit att studentrepresentanter möter mindre förstående attityder på vissa kurser och att studentrepresentanter framför allt på program- och institutionsnivå inte alltid känner till sina rättigheter. Det är efter platsbesöken mycket tydligt att detta är en aktuell fråga på lärosätet och bedömargruppen finner det mycket viktigt att lärosätet arbetar vidare med frågan. Enligt bedömargruppen bör lärosätet utveckla instrument och rutiner för att markera att man ser det som viktigt att studenter finns representerade i beredande och beslutande organ.

Ekonomisk ersättning för det arbete studentrepresentanterna lägger ned kan också vara ett verktyg för att stärka studenternas förutsättningar att delta i beredning och beslutsfattande. Den ersättning som lärosätet har valt att ge till vissa studeranderepresentanter regleras i Föreskrifter om ersättningar för särskilda uppdrag vid Karolinska Institutet. Föreskrifterna omfattar ersättning i form av olika grundarvoden till studentrepresentanter i lärosätesgemensamma organ samt institutionernas utbildningsnämnder. För uppdrag i övriga organ saknas regler om ekonomisk ersättning. Att lärosätet valt att ge personlig ersättning till ett fåtal studentrepresentanter på institutionsnivå försvagar studentinflytandet på institutionsnivå och kan försvåra rekryteringen av studentrepresentanter till övriga uppdrag. Genom att föreskriva arvoden för specifika uppdrag riskerar lärosätet dessutom att styra rekryteringen av studentrepresentanter till organ där lärosätet beviljar arvodering. Det är en betydande svaghet för studentinflytandets oberoende.

Det är viktigt att beakta forskarstuderandes speciella situation som avlönade, vilket innebär att ett grundarvode mycket väl kan innebära en lägre ersättning än vad den forskarstuderande hade fått genom att lägga ned samma tid på arbete inom ramen för sin ordinarie tjänst Bedömargruppen rekommenderar att lärosätet ser över hur man praktiskt och via olika modeller för ekonomisk ersättning likställer möjligheterna för studenter att engagera sig på olika nivåer.

Lärosätet beskriver i självvärderingen en stor bredd av enkäter för att fånga upp studenternas åsikter om sin utbildning. Väl använda är dessa enkäter en god informationskälla om studenternas uppfattning om sin utbildning och studiesituation, vilket kan ligga till grund för beredning och beslut. Det bör ändå anmärkas att enkäter i sig inte innebär något inflytande, utan är på egen hand en möjlighet att påtala och framföra åsikter. I studentinlagan lyfter studentkårerna en farhåga om att dessa enkäter inte följs upp och att det därför blir otydligt för studenterna hur deras svar påverkar lärosätets arbete. Vid platsbesöken bekräftas att enkäterna ofta inte återkopplas till studenterna och, om så sker, oftast passivt, dvs. att det är upp till specialintresserade studenter att själva söka reda på informationen. På samma sätt som lärosätet lyfter i självvärderingen är kommunikation av kvalitetssystemets resultat, till exempel enkätresultat och genomförda åtgärder, en grundläggande del av att bygga en kvalitetskultur, något som i synnerhet blir viktigt när lärosätets kvalitetssystem bygger på allas delaktighet. Enkäter på mer övergripande nivå än kursnivå är ett sätt som studenterna kan bilda sig en uppfattning om kvaliteten på den utbildning de deltar i, och de är en viktig grund för att utöva inflytande på densamma. Bedömargruppen rekommenderar därför att lärosätet säkerställer att studenter tar del av exempelvis resultat av enkäterna och hur de kommer till nytta.

På kursnivå består studentinflytandet av skriftliga, anonyma kursvärderingar, som tillsammans med kursledningens reflektioner samt genomförda och planerade åtgärder sammanfattas i kursanalysen. Lärosätet har beslutat om fem lärosätesgemensamma frågor, som möjliggör för systematisk uppföljning av studentupplevd kurskvalitet utefter bland annat måluppfyllelse och konstruktiv länkning. Ytterligare program- och kursspecifika frågor kan läggas till. I lärosätets mall för kursanalys tydliggörs också att kurserna kan använda sig av andra former för studentinflytande, utöver den skriftliga anonyma kursutvärderingen. De flesta av de kurser som bedömargruppen har sett håller så kallade kursråd, där lärare och studenter från kursen möts för att gemensamt diskutera den aktuella kursens utveckling. Vid platsbesöken framkom att kursråden är dialogbaserade, och att de synpunkter som framkommer under kursråden inte nödvändigtvis dokumenteras eller synliggörs i kursanalysen. På det sättet möjliggör de en högre grad av delaktighet än kursvärderingarna, men ger inte samma form av uppföljning och överblick som kursvärderingarna, som också återrapporteras till kommittén för utbildning. Bedömargruppen anser att lärosätets systematiska arbete med skriftliga, anonyma kursvärderingar, kursråd och kursanalyser bör betraktas som en styrka, i synnerhet de systematiska lärosätes- och programgemensamma frågorna.

Kursanalysen är offentlig och ska enligt lärosätets styrdokument Systematiskt kvalitetsarbete inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå publiceras på kursens webbsida senast en månad efter kursens slut, och presenteras för studenterna på nästkommande kurstillfälle. Bedömargruppen anser att den regelbundna och strukturerade återkopplingen är en styrka för lärosätet, eftersom återkoppling av kursvärderingar och kursanalyser är viktiga delar i att bygga en kvalitetskultur. I studentinlagan lyfter dock studentkårerna fram att detta inte alltid uppnås, något som också kunde bekräftas vid platsbesöken. Bedömargruppen anser därför att lärosätet bör arbeta för att ytterligare säkerställa att återkoppling till studenterna sker enligt det som föreskrivs i lärosätets styrdokument.

Ansvarig utredare:
Stella Annani