Högskolekollen

Hur står det till med kvaliteten inom högskolan? Här hittar du resultatet från UKÄ:s olika kvalitetsgranskningar.

Favoriter

Du har inga favoriter i din lista

Så här söker du i Högskolekollen

Här förklarar vi hur du kan söka fram granskningsresultat.

Till en början ser du de 10 senaste granskningarna som har publicerats. Vill du se fler klickar du på Visa fler (då laddas 10 till) eller Visa alla om du vill få fram alla resultat.

Filtrera så här

För att hitta en särskild granskning finns det en rad alternativ i vänstermenyn. Du kan välja mellan följande:

  • Typ av granskning
  • Universitet/Högskola
  • Examen/Utbildning
  • Fritext. Fritextsökningen baseras på: universitet/högskola, utbildning eller diarienummer.

Under Avancerat filter kan du göra en ännu mer specifik sökning.

  • Bedömningsområde. I träfflistan visas alla granskningar som innehåller det bedömningsområde som du har valt. Du kommer inte direkt in i yttrandet till den del som handlar om bedömningsområdet. Klicka på Genvägar om du snabbt vill ta dig vidare till bedömningsområdena.
  • Omdöme
  • Statlig/privat högskola

Du kan välja flera alternativ under varje filter. Till höger vid varje val ser du en siffra som visar hur många granskningar som finns.

När du gjort dina önskade val klickar du på Visa resultat. Resultaten visas som "kort" till höger, eller under filtret om du använder en mobiltelefon.

Du kan lägga till fler alternativ i filtret om du vill utöka din sökning.

För att börja om en sökning klickar du på Rensa valda urval eller på namnet Högskolekollen ovanför filtret.

Bedömningsområde: Arbetsliv och samverkan
Tillbaka till granskningar Skriv ut Spara som favorit

Kvalitetssäkringsarbete Bedömningsområde: Arbetsliv och samverkan

Godkänt med förbehåll
Publicerad: 2020-03-31
Lärosäte: Karolinska institutet
Typ av examen: Lärosätesgranskning
Typ av granskning: Granskning av lärosätets kvalitetsarbete

Arbetsliv och samverkan

Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Tillfredsställande

Lärosätet arbetar sammantaget välstrukturerat och systematiskt med att säkra kvaliteten i de kliniska delarna av utbildningen. Dessa delar är viktiga och är en stor del av grundutbildningarna. Även inom forskarutbildningarna finns en rad olika aktiviteter och strukturer för att skapa goda förutsättningar för kontakt med arbetslivet. Hur lärosätet på ett systematiskt sätt arbetar med att möta och delta i pågående förändringar inom hälso- och sjukvården är mer otydligt beskrivet.

Bedömargruppen har identifierat följande styrkor:

  • Lärosätet har en väl genomarbetad organisation för samverkan mellan lärosätet och många aktörer inom hälso- och sjukvården.
  • Lärosätet har en medvetenhet om förändringar inom Region Stockholm och en ambition att hitta nya former för verksamhetsintegrerat lärande (VIL) och verksamhetsförlagd utbildning (VFU).
  • Lärosätet har en rik flora av kurser och samarbeten med företag, som stödjer doktoranderna inför arbetslivet.
  • Lärosätet genomför en systematisk avnämarenkät.

Bedömargruppen har identifierat följande utvecklingsområden:

  • Lärosätet bör inkludera studenter i ledningsgruppen för samverkan med Region Stockholm.
  • Lärosätet bör planera utvecklingsarbete tillsammans med studenter och verksamhetsföreträdare, för att möta vårdens stora utmaningar.

Bedömning av bedömningsgrunden:

6.1 Lärosätet säkerställer, genom rutiner och processer, att utbildningarna utvecklar studenternas och doktorandernas beredskap att möta förändringar i arbetslivet

Uppfylld

Motivering:

Självvärderingen belyser hur man i både Strategi 2018 och den nu gällande Strategi 2030 slår fast att studenter ska "utveckla beredskap både att möta förändringar i arbetslivet och bidra till utveckling i samhället." Lärosätet beskriver i självvärderingen hur det, för att säkerställa detta, har en rad samverkansmodeller och studieformer som ska bidra till att studenterna har tillräcklig kompetens för arbetslivet. Stora delar av utbildningen och forskningen genomförs i olika kliniska miljöer i regionen. Av det följer att ett strategiskt viktigt område är samverkan med verksamheter och avnämare. Självvärderingen visar att lärosätet samverkar med framför allt hälso- och sjukvården men också med företag som har fokus på life science. Vid platsbesöken bekräftades att det finns ett brett och systematiskt angreppssätt, för att studenter ska få tillgång till klinisk utbildning.

Samverkan inom forskning, utveckling och utbildning regleras i viss mån av nationella och regionala ALF-avtalen på tre nivåer: ledningsnivå, sjukvårdsområdesnivå och verksamhetsnivå. I självvärderingen beskriver lärosätet i en figur hur samverkan är organiserad. Unikt för Stockholm är att KI och regionen valt att, inom ALF-avtalet (avtal om läkarutbildning och forskning), jämställa övriga utbildningar med läkarutbildningen när det gäller verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Dessutom har lärosätet avnämarrepresentanter i olika relevanta organ inom lärosätet, och vice versa har lärosätet också representanter i organ inom sjukvårdens organisation. Till stöd för studenternas lärande har lärosätet många kombinationsanställda lärare och adjungerade adjunkter och man uttrycker en avsikt att öka antalet ytterligare. När det gäller forskarutbildningen finns på de flesta institutioner väl utvecklade samarbeten med utländska lärosäten, och många doktorander genomför perioder utomlands inom ramen för dessa. Bedömargruppen har funnit att det finns en väl etablerad organisation och systematik för verksamhetsförlagd utbildning.

För forskningsanknytning av klinisk verksamhet finns kliniska forskarskolor, gemensamma pilotprojekt mellan regionen och KI, för att främja doktorandtjänster inom primärvården, DokPrim och Forskar-AT. Kursen Karriärverktyg för forskare, Forskarskolan i Läkemedelsutveckling och School of health innovation är exempel på andra aktiviteter vars mål är att främja doktorandernas beredskap att möta förändringar inom arbetslivet. Bedömargruppen ser det som en styrka att det finns strukturer och aktiviteter som stödjer doktoranderna inför ett framtida arbetsliv.

Projektet Entreprenörskap, KI 2,0, har resulterat i att det i flera utbildningsprogram ingår kurser med syfte att studenterna ska kunna skaffa sig insikter om förändringsledarskap. Bedömargruppen ser detta som ett bra exempel på att skapa förutsättningar för studenter att möta förändringar i arbetslivet. Det finns en särskild enhet för bioentreprenörskap som ska utbilda och stödja forskare och studenter i företagskontakter, innovation och entreprenörskap. Enheten erbjuder kurser och aktiviteter som ingår i flera utbildningsprogram med syfte att studenterna ska kunna skaffa sig insikter om förändringsledarskap. Bedömargruppen ser detta som ett exempel på välorganiserad samverkan.

Lärosätet beskriver i självvärderingen uppkomna svårigheter inom området VIL/VFU som en följd av Region Stockholms stora förändringar av vårdstrukturer, arbetssätt och innehåll. Som en konsekvens av det belyser man också behovet av förnyelse inom området. För att säkra tillräckligt många platser med god handledarkompetens inför framtiden, krävs att man redan nu hittar nya samarbetsarenor inom andra verksamheter än de som finns inom Region Stockholm.

Inrättande av Akademiskt Specialistcentrum (ASC) och Kliniskt träningscentrum (KTC) är goda exempel där man skapar nya lärandemiljöer för att studenter ska få möjlighet att träna och integrera teori och praktik. ASC innebär också träning av interprofessionellt samarbete. Självvärderingen beskriver hur lärosätet deltar i Vinnovas satsning, projektet Metoder för att fånga utbildningars samhällsrelevans (MERUT). Karolinska institutets samordnade deltagande i projektet kallas Stärka KI:s strategiska samverkanskapacitet (SKISS).

Området fristående kurser och uppdragsutbildningar ökar i efterfrågan och omfattning. Det beskrivs som ett sätt för lärosätet att bidra till samhällets utveckling genom sin kompetens. Bedömargruppen anser att det omvända är något som lärosätet också kunde se som en möjlighet.

Hur väl samverkan mellan lärosätet och olika vårdverksamheter fungerar följs upp genom examensenkäter, VFU-enkät, alumnundersökningar och den årliga återrapporteringen av utbildningsuppdraget på grundnivå och avancerad nivå. Det är dock otydligt hur resultaten från dessa uppföljningar tas tillvara för att utgöra förbättringar inför framtiden.

Lärosätet har också infört en avnämarenkät som genomförs vart fjärde år. Resultaten av den granskas på institutionsnivå och slutsatserna är grund för kvalitetsplaner. Ett par utbildningar anges som exempel på att man har reviderat utbildnings- och kursplaner utifrån dessa resultat. Flera program fick bekräftelse på att studenter i stort har kompetens och färdigheter som efterfrågas. Enkäten ger goda förutsättningar för att vara ett förbättringsorienterat lärosäte.

Av studentinlagan framgår att det saknas studentrepresentation i ledningsgruppen för lärosätets och Region Stockholms samverkan. Studentkårerna menar att det i detta forum tas beslut som berör både verksamhetsintegrerat lärande (VIL) och VFU, som är stora och viktiga delar i de flesta utbildningar. Bedömargruppen uppmuntrar lärosätet att fortsätta att driva frågan om att inkludera en eller flera studentrepresentanter i den ledningsgruppen.

Bedömargruppens uppfattning är att lärosätet arbetar sammantaget välstrukturerat och systematiskt med att säkra kvaliteten i de kliniska delarna av utbildningen. Dock finns ett antal förbättringsområden. Lärosätet saknar ett strategiskt arbete för att studenterna vid grundutbildningarna ska ha beredskap att möta utmanande förändringar inom arbetslivet. Beskrivningar om hur man mer systematiskt säkerställer att vårdens nuvarande och framtida utmaningar ska bli en del av utbildningsinnehållet konkretiseras otillräckligt. Bedömargruppen rekommenderar en vidare utveckling av arbetssätt, där utbildning och vårdverksamhet tillsammans försöker hitta lösningar på de stora utmaningar som hälso- och sjukvården står inför. Båda parternas unika kompetens och erfarenheter är en bra grund för att nå synergistiska effekter. Det finns en god grund för att kunna jobba med mer konkret och snabb verksamhetsutveckling utifrån modellen Allas delaktighet för ständiga förbättringar.

Ansvarig utredare:
Stella Annani