Högskolekollen

Hur står det till med kvaliteten inom högskolan? Här hittar du resultatet från UKÄ:s olika kvalitetsgranskningar.

Favoriter

Du har inga favoriter i din lista

Så här söker du i Högskolekollen

Här förklarar vi hur du kan söka fram granskningsresultat.

Till en början ser du de 10 senaste granskningarna som har publicerats. Vill du se fler klickar du på Visa fler (då laddas 10 till) eller Visa alla om du vill få fram alla resultat.

Filtrera så här

För att hitta en särskild granskning finns det en rad alternativ i vänstermenyn. Du kan välja mellan följande:

  • Typ av granskning
  • Universitet/Högskola
  • Examen/Utbildning
  • Fritext. Fritextsökningen baseras på: universitet/högskola, utbildning eller diarienummer.

Under Avancerat filter kan du göra en ännu mer specifik sökning.

  • Bedömningsområde. I träfflistan visas alla granskningar som innehåller det bedömningsområde som du har valt. Du kommer inte direkt in i yttrandet till den del som handlar om bedömningsområdet. Klicka på Genvägar om du snabbt vill ta dig vidare till bedömningsområdena.
  • Omdöme
  • Statlig/privat högskola

Du kan välja flera alternativ under varje filter. Till höger vid varje val ser du en siffra som visar hur många granskningar som finns.

När du gjort dina önskade val klickar du på Visa resultat. Resultaten visas som "kort" till höger, eller under filtret om du använder en mobiltelefon.

Du kan lägga till fler alternativ i filtret om du vill utöka din sökning.

För att börja om en sökning klickar du på Rensa valda urval eller på namnet Högskolekollen ovanför filtret.

Bedömningsområde: Utformning, genomförande och resultat
Tillbaka till granskningar Skriv ut Spara som favorit

Kvalitetssäkringsarbete Bedömningsområde: Utformning, genomförande och resultat

Godkänt med förbehåll
Publicerad: 2020-03-17
Lärosäte: Kungl. Tekniska högskolan
Typ av examen: Lärosätesgranskning
Typ av granskning: Granskning av lärosätets kvalitetsarbete

Utformning, genomförande och resultat

Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Tillfredsställande

Bedömargruppens slutsats är att bedömningsområdet är tillfredsställande. Lärosätet har en tydlig ansvarsfördelning samt ändamålsenliga rutiner och processer för utformning och genomförande av utbildningsutbudet. Det utbildningsnära kvalitetsarbetet fungerar bra, och det finns flera goda exempel på ett systematiskt arbete med kursutveckling, kursvärderingar och konstruktiv länkning som bidrar till att studenterna uppmuntras till en aktiv roll. Detta bekräftades i samband med platsbesöken och framgår av de skriftliga underlagen. Lärosätet arbetar på olika sätt för att stärka kopplingen mellan forskning och utbildning. Lärosätet visar också en medvetenhet om att resultat från kursvärderingar och åtgärder för att förbättra och utveckla utbildningarna inte kommuniceras ändamålsenligt till alla relevanta intressenter.

Sammantaget vill bedömargruppen lyfta dessa styrkor inom bedömningsområdet:

  • Utifrån erfarenheter har lärosätet utvecklat tydliga strukturer och processer för både inrättande och utveckling av utbildning.
  • Lärosätet arbetar med att införa målrelaterade betygskriterier och det kopplar tydligt till den konstruktiva länkningen.
  • Målmatriser anger en tydlig koppling mellan nationella och lokala mål, lärandeaktiviteter och examinationer.
  • De programsammanhållande kurserna som ingår i många program är ett gott exempel på arbete för att utveckla studenternas förmåga att reflektera över sin utbildning.
Bedömargruppen vill även lyfta fram följande utvecklingsområden:

  • Sambandet mellan forskning och utbildning bör utvecklas så att det på ett tydligt sätt omfattar alla utbildningsnivåer.
  • Lärosätet bör fortsätta arbetet för att höja svarsfrekvensen i de digitala kursvärderingarna (LEQ) och utveckla systematiken för att integrera andra metoder för att få återkoppling från studenterna.
  • Det är angeläget att säkerställa en systematisk återkoppling till alla studenter, doktorander och anställda.
  • Lärosätet rekommenderas att säkerställa att goda exempel på återkoppling och kommunikation sprids i hela organisationen.

Bedömningar av bedömningsgrunder:

3.1 Lärosätet har en tydlig ansvarsfördelning samt ändamålsenliga rutiner och processer för utformning, utveckling, inrättande samt nedläggning av utbildningar.

Uppfylld

Bedömargruppens slutsats är att lärosätet har en tydlig ansvarsfördelning samt ändamålsenliga rutiner och processer för utformning, utveckling, inrättande samt nedläggning av utbildningar.

Lärosätets styrdokument Riktlinjer om process vid förändring av programutbud på grundnivå och avancerad nivå anger vilka krav som ska uppfyllas både i processen vid förändring av programutbud och vid utformande av innehåll i utbildningarna. Rektorn beslutar, efter beredning i fakultetsråd och förslag från skolorna, om inrättande och avveckling av utbildningsprogram. Bedömargruppen ser det som en styrka att lärosätet har en tydlig ansvarsfördelning, fördelad mellan olika nivåer, för de här processerna. Att styrdokumenten fyller sin funktion och att ansvarsfördelningen fungerar i praktiken bekräftades av underlag och vid platsbesöken.

Arbetsmarknadens representanter finns representerade i flera av de strategiska råd som finns inom varje skola på lärosätet och de har där möjlighet att framföra sina synpunkter på utbildningsutbudet. Externa representanter finns även i fakultetsrådet och universitetsstyrelsen. I dessa grupperingar förs regelbundet diskussioner om vilka utbildningar det finns ett behov av i samhället och som efterfrågas av till exempel företag, myndigheter och organisationer. Bedömargruppen anser att den utveckling som har skett av rutinerna, och det stöd de ger för till exempel grundutbildningsansvariga i deras arbete, visar att kvalitetssystemet fungerar tillfredsställande i det här avseendet.

I samband med platsbesöken framkom att rutiner och övergångsbestämmelser för när utbildningar läggs ned eller genomgår större förändringar behöver utvecklas. Det gäller särskilt hur detta kommuniceras till berörda studenter, men det kom också fram att lärosätet är medvetet om detta och arbetar med frågorna. Bland annat framkom att den nya lärplattformen för kursinformation kommer att hantera övergångsbestämmelser.

Lärosätet har tagit fram förslag på hur processen för inrättande av ny utbildning skulle kunna stärkas. Dels föreslår man en extern granskning av utkast till ansökan om inrättande av en utbildning innan den lämnas till utbildningsnämnden för beredning, dels kan lärosätet införa ett steg för kursplanegranskning på skolan innan beslut. Bedömargruppen instämmer i att detta skulle främja kvaliteten och rekommenderar lärosätet att gå vidare med dessa förslag.

Av självvärderingen och i materialet till fördjupningsspår framgår att CDIO-ramverket (Conceive Design Implement Operate) används för att utveckla utbildningsutbud och är ett stöd för arbetslivsanknytning och ingenjörsfärdigheter i utbildningarna. Bedömargruppen anser att de erfarenheter som finns inom organisationen av att arbeta med CDIO kan utvecklas vidare och spridas, och att ramverket på ett tydligare sätt kan användas som stöd vid utveckling och inrättande av utbildning.

3.2 Lärosätet säkerställer att dess utbildningar utformas och genomförs på ett sätt som uppmuntrar studenterna till att ta en aktiv roll i lärandeprocesserna, vilket också återspeglas i examinationen.

Uppfylld

Bedömargruppens bedömning är att lärosätet säkerställer att dess utbildningar utformas och genomförs på ett sätt som uppmuntrar studenterna till att ta en aktiv roll i lärandeprocesserna, vilket också återspeglas i examinationen.

Att studenterna ska stå i centrum framgår av Vision 2027. Där framgår att lärosätet "odlar en kultur som präglas av gedigna basfärdigheter, kreativitet, kommunikation och påhittighet". Lärosätets utvecklingsplan 2018–2023 anger vidare att "fortsatt utveckling bör ske kring utmaningsdrivna kurser och projekt". Studenternas upplevelse av sin del i lärprocessen efterfrågas i den digitala kursenkäten, där de får ta ställning till påståenden som "Jag kunde lära mig på ett sätt som passade mig".

Bedömargruppen uppfattar att studenterna får bra förutsättningar att ta en aktiv roll i sitt eget lärande. För att säkerställa detta arbetar lärosätet med så kallad konstruktiv länkning, det vill säga med att tydligt koppla samman läraktiviteter, lärandemål och examination. Enligt lärosätet arbetar man aktivt med att uppmuntra studenterna att ta en aktiv roll och med att utveckla relevanta examinationsformer.

För bedömargruppen är det tydligt att det finns en främjande lärandemiljö på lärosätet och att arbetet för att uppnå detta är en del av det systematiska kvalitetsarbetet. Dokumentationen visar exempel på konstruktivt länkade mål. Självvärderingen trycker på att programdesign, konstruktiv länkning och progression är nyckelfrågor i utvecklingsarbetet inom CDIO-nätverket. Kursvärderingarna ger exempel på att studenterna upplever att kurserna är väl genomtänkta, att det är gott samband mellan mål, lärandeaktiviteter och examinationer. Kurserna testar även olika pedagogiska upplägg, till exempel flipped classroom, teoripoäng för tentamen, kamraträttad tentamen och laborationer för att tillämpa kunskaperna. Kurser kräver aktivitet under hela kurserna och bidrar till kontinuerligt lärande, inte bara att läsa på inför examinationerna. Under platsbesöken fick bedömargruppen exempel på många olika läraktiviteter, lärandemål och examinationsformer som används i programmen som bidrar till detta. Till exempel bygger arkitektutbildningens examination i mycket liten grad på traditionella tentamina. Examinationen sker genom inlämningar, genomgångar och ett aktivt deltagande i undervisningen.

För att främja att studenterna tar en aktiv roll i den egna lärprocessen har, som nämnts i bedömningsområdet Förutsättningar, flera program vid lärosätet inrättat programsammanhållande kurser. I flera av intervjuerna lyfts programsammanhållande kurser fram som ett verktyg för att främja bland annat studiemotivation. Det framhölls att kurserna ger studenterna möjlighet att reflektera över sina studier och kommande yrkesroll. Det kom också fram vid platsbesöken att de programsammanhållande kurserna bidrar till att lärarna får insikt om programmet som helhet och studenternas synpunkter. På så sätt, anser bedömargruppen, är de här kurserna är viktiga bidrag till programmens kvalitetsutveckling.

Bedömargruppen har också fått del av goda exempel på att arbetet med att säkerställa doktorandens aktiva roll i lärandeprocessen fungerar även på forskarutbildningsnivå. Inom forskarutbildningen sker arbetet genom att doktoranden själv är med och utformar sin individuella studieplan utifrån den allmänna studieplanen för forskarutbildningsämnet.

Även om lärosätet kan visa att dess utbildningar utformas och genomförs på ett sätt som uppmuntrar studenterna till att ta en aktiv roll i lärandeprocesserna, rekommenderar bedömargruppen lärosätet att bygga vidare på sina goda erfarenheter med CDIO (Conceive-Design-Implement-Operate) och SoTL (Scholarship of Teaching and Learning). Inom både CDIO och SoTL är studentaktivt lärande centralt och dessa modeller kan bidra till medvetenhet, konstruktiv länkning och till att utveckla lärarnas pedagogiska kompetens. På så vis kan de också vara ett bra stöd i det utbildningsnära kvalitetsarbetet.

Enligt lärosätet ska målrelaterade betygskriterier och kriteriebaserad examination vara infört på alla kurser hösten 2020. I samband med införande av målrelaterade betygskriterier ingår en översyn av samtliga kursplaner för att säkerställa att lärandemål och examination länkas till varandra. Bedömargruppen ser det pågående arbetet som värdefullt för kvalitetsutvecklingen och rekommenderar lärosätet att ta vara på de erfarenheter som finns från program, studenter och lärare i det fortsatta arbetet.

Lärosätet har identifierat följande utvecklingsområden: fortsatt arbete med konstruktiv länkning och målrelaterade betygskriterier, att utveckla lärarnas pedagogiska kompetens, kamratgransking samt att utveckla flexibla lärmiljöer. Den kontinuerliga uppföljningen och kvalitetsdialogen ska säkerställa att lärosätets utbildningar utformas och genomförs på ett sätt som återspeglas i examinationen. Lärosätet menar att arbetet har kommit långt när det gäller utbildningar på grundnivå och avancerad nivå, men att utmaningar finns i arbetet för kurser på forskarnivå. Bedömargruppen anser att lärosätet har lyft fram relevanta utvecklingsområden som ligger i linje med de utvecklingsområden som bedömargruppen har identifierat och rekommenderar lärosätet att arbeta vidare med dessa områden.

3.3 Lärosätet säkerställer ett nära samband mellan forskning och utbildning i verksamheten.

Uppfylld

Bedömargruppen anser att lärosätet på olika sätt säkerställer ett nära samband mellan forskning och utbildning. Men det finns en skillnad mellan olika utbildningsnivåer, och lärosätet bör arbeta vidare med att utveckla sambandet på alla nivåer.

Mål om samband mellan forskning och utbildning vid lärosätet är inskrivet i Utvecklingsplan 2018–2023 som anger att "Ledande utbildning förutsätter ledande forskning". Sambandet mellan utbildning och forskning ska vara tätt, vilket enligt utvecklingsplanen uppnås genom att lärarna är forskare och forskarna är lärare.

I lärosätets kvalitetspolicy framgår att "forskningen har en viktig roll att säkerställa utbildningens vetenskapliga grund". Det står vidare att den "ska integreras i undervisningen, bland annat genom att lärare bedriver forskning och att studenter ges möjlighet att komma i kontakt med aktuell forskning inom sitt utbildningsområde". Riktlinjen om kvalitetssäkring av utbildningen tar sin utgångspunkt i att lärosätet ska tillämpa ett sammanhållet system för kvalitetssäkring av utbildning, forskning och samverkan. Det framgår vidare av självvärderingen att Riktlinjer om process vid förändring av programutbud på grundnivå och avancerad nivå säkerställer aktuell forskning i lärosätets program. På platsbesöken förmedlades att triangeln forskning–undervisning–samverkan med samhället fungerar väl. Lärosätet tryckte även på att man anser sig ha en stark forskningskultur som stödjer forskningsanknytningen av utbildningarna.

Dokumentationen inför kvalitetsdialogerna visar att arbetet med att säkerställa sambandet mellan forskning och utbildning sker på flera olika sätt. Under 2014–2016 genomförde lärosätet studien Kopplingen mellan forskning och utbildning på KTH. Den resulterade bland annat i att institutionen för lärande tog fram en workshop om forskningskoppling i utbildning, som bland annat getts inom nätverket för studierektorer, samt i att temat forskningskoppling har integrerats i ett par av lärosätets högskolepedagogiska kurser. Enligt vad som framkom under platsbesöken är kopplingen mellan forskning och utbildning tydligast på avancerad nivå. Det framstod som att kopplingen inte är lika utvecklad på grundnivå. Bedömargruppen anser att lärosätet bör stärka sambandet mellan forskning och utbildning, så att det kan utvecklas på alla nivåer.

Bedömargruppen anser att lärosätet på olika sätt säkerställer sambandet mellan forskning och utbildning och arbetar utvecklingsinriktat med detta. Vad som läggs i begreppet forskningsanknytning vid lärosätet kan däremot utvecklas och tydliggöras. Kunskaper om hur ett nära samband mellan forskning och utbildning säkerställs kan utvecklas vidare inom enskilda program och kurser. Det skulle kunna vara till stöd för lärosätet att precisera eller illustrera hur man ser på forskningsanknytning och på vilket sätt den kan utvecklas på alla nivåer. En ökad medvetenhet om olika möjligheter att koppla utbildning och forskning till varandra skulle kunna vara ett stöd för lärare att se vilka möjligheter för forskningsanknytning det finns i de utbildningar där de undervisar.

Dokumentationen visar att lärosätet arbetar med Scholarship of Teaching and Learning (SoTL). I SoTL är forskningsanknytningen av undervisningen och studenternas lärande i fokus. SoTL är därför väl lämpat för att utveckla ett nära samband mellan forskning och undervisning. Bedömargruppen anser därför att SoTL, som redan är en del av lärosätets verksamhet, kan få en tydligare plats i planering och utveckling av samtliga utbildningar, och att de erfarenheter som finns kan spridas i organisationen.

Självvärderingen redogör för en kurs i vetenskapsteori och forskningsmetodik som har införts för utbildningar på avancerad nivå. Erfarenheterna från kursen bör kunna utnyttjas till att förbättra sambandet mellan forskning och undervisning även på grundnivå. Bedömargruppen rekommenderar lärosätet att utnyttja erfarenheterna för ett systematiskt arbete med att öka forskningsanknytningen på grundnivå.

Kopplingen mellan forskning och utbildning finns tydligt formulerad i styrande dokument och följs upp i den kontinuerliga uppföljningen. Lärosätet har på olika sätt arbetat med att identifiera och utveckla både begreppet och innehållet, vilket har resulterat bland annat i utveckling av den pedagogiska utbildningen. Bedömargruppens slutsats är därför att lärosätet säkerställer ett medvetet arbete med ett nära samband mellan forskning och utbildning i verksamheten. Bedömningsgrunden bedöms därmed vara uppfylld.

3.4 Lärosätet säkerställer att dess utbildningar utformas och genomförs med tydlig koppling mellan nationella och lokala mål, lärandeaktiviteter och examinationer.

Uppfylld

Bedömargruppens anser att det är väl dokumenterat genom de olika underlagen att lärosätet säkerställer att dess utbildningar utformas och genomförs med tydlig koppling mellan nationella och lokala mål, lärandeaktiviteter och examinationer. Slutsatsen bekräftades vid intervjuerna.

I Riktlinjer om process vid förändring av programutbud på grundnivå och avancerad nivå finns krav på att uppfyllelsen av mål som anges i examensordningen måste klargöras i utbildningsplanen. Dessutom krävs en beskrivning i form av en målmatris för hur kursernas mål kopplas till programmets mål. I självvärderingen hänvisar lärosätet även till att införandet av målrelaterade betygskriterier kommer att säkerställa att examinationerna bidrar till måluppfyllelse. Bedömargruppen har tagit del av goda exempel på målmatriser från olika program och kurser. I dem framgår olika nivåer av kunskap och förståelse, färdighet och förmåga, värderingsförmåga samt förhållningssätt för kurser och program. Bilden av dessa fördjupades under intervjuerna. Skolorna tar regelbundet fram handlingsplaner för varje program och identifierar utvecklingsbehov.

Inom forskarutbildningen genomfördes 2015 en insats för att förtydliga lärandemålen och se hur de kunde formuleras för varje enskilt ämne. Fakultetsrådet beslutade 2017 att inte bara anpassa målen för varje enskilt ämne, utan att även ange hur utbildningen är upplagd för att stödja måluppfyllelsen för doktoranderna. Enligt lärosätet ska samtliga lärandemål tas upp i doktorandernas individuella studieplaner. Studieplanerna ska fungera som ett stöd för måluppfyllelse i den regelbundna uppföljningen mellan handledare och doktorand. Vid platsbesöken bekräftades att det är en god dialog om kurser på forskarutbildningsnivå och hur dessa kan bidra till måluppfyllelse, och att det finns en tydlig koppling mellan nationella och lokala mål, lärandeaktiviteter samt examinationer.

Ett av lärosätets lokala mål och ett prioriterat område för utbildningarna enligt nuvarande utvecklingsplan är hållbar utveckling. Sedan 2012 finns hållbarhetsmål kopplade till utbildningarna. Ett av målen för perioden 2016–2020 är att "hållbar utveckling ska vara integrerat i alla utbildningsprogram på samtliga nivåer så att studenter efter examen kan bidra till en hållbar samhällsutveckling". De programsammanhållande kurser som tidigare nämnts, ges som exempel på var målet är integrerat i utbildningarna, men lärosätet ger också exempel på specifika kurser där målen integreras i utbildningarna. Platsbesöken bekräftade att detta var ett prioriterat område som fick genomslag i utbildningarnas utformning och genomförande.

3.5 Utifrån kontinuerliga uppföljningar och periodiska granskningar vidtar lärosätet de åtgärder som krävs för att förbättra och utveckla utbildningarna.

Uppfylld

Bedömargruppens slutsats är att utifrån kontinuerliga uppföljningar genomför lärosätet de åtgärder som krävs för att förbättra och utveckla utbildningarna och att det med tanke på de erfarenheter som systemet bygger på är rimligt att anta att de regelbundna granskningarna kommer att bidra till kvalitetssäkringen och att bedömningsgrunden därmed bedöms vara uppfylld.

Av Kvalitetspolicy för KTH framgår att lärosätets "kvalitetsarbete ska präglas av effektivitet och en systematik där utbildning, forskning och samverkan följs upp, granskas och utvecklas kontinuerligt". Som beskrivs under bedömningsområdet Styrning och organisation sker detta dels genom en årlig kontinuerlig uppföljning, dels genom en regelbunden kollegial granskning vart sjätte år. Kvalitetsdialoger genomförs på olika nivåer baserat på skolrapporter med aggregerade sammanställningar av programanalyser av skolans samtliga program och kompetensutvecklingsplaner. Bedömargruppen har tagit del av underlag från den kontinuerliga uppföljningen för 2019, och av detta framgår den systematik med vilken uppföljningen sker och hur den skriftliga återkopplingen tillbaka till skolorna ser ut. Underlagen innehåller exempel på kopplingar till föregående års uppföljningar och åtgärder för kommande år. Till exempel framgår att kursutbudet på forskarnivå ses över 2019 inom en av skolorna dels för att kvalitetssäkra existerande kurser, dels för att identifiera behov av nya kurser som möter efterfrågan från forskarstuderande och handledare.

Som nämnts i bedömningsområdet Styrning och organisation är lärosätets kvalitetssystem nytt. Trots det fick bedömargruppen goda exempel på erfarenheter som man hunnit dra i det nya systemet samt erfarenheter och åtgärder baserade på tidigare utvärderingar. Som exempel lyfter lärosätet både egenintierade granskningar och Universitetskanslersämbetets tidigare utvärderingar, som ledde till bland annat en systematisk översyn av lärandemål för examensarbeten på grundnivå och avancerad nivå. Ett annat resultat var en satsning på forskarutbildningen och kopplingen mellan doktorandernas individuella studieplaner och examensmålen. En slutsats som man dragit är också att kritik vid en extern granskning ökar incitamenten att åtgärda de problem som kommit fram. Exemplen visar att lärosätet tar vara på erfarenheter och vidtar åtgärder utifrån uppföljningar och granskningar.

Grunden för det utbildningsnära kvalitetsarbetet är kursanalyser baserade på en gemensam studentcentrerad kursenkät, Learning Experience Questionnaire (LEQ). Ett problem, som nämnts tidigare, är att svarsfrekvensen för kursenkäten i många fall är låg. Detta innebär att underlaget för att kunna dra generella slutsatser i programanalyser och skolrapporter kan vara tunt. Enkäten kompletteras därför med flera andra metoder för att hämta in synpunkter från studenterna, något som blir särskilt viktigt för små kurser. Bedömargruppen anser ändå att lärosätet behöver göra en insats på alla nivåer för att försöka höja svarsfrekvensen på kursenkäterna. Särskilt med tanke på deras betydelse som grund för de aggregerade analyserna. Lärosätet är väl medvetet om detta och vid platsbesöken gavs exempel på olika sätt för att försöka få ett högre deltagande i enkäterna, något som bedömargruppen ser som positivt.

Bedömargruppen har uppfattat, att det inte alltid är tydligt för studenterna var de hittar kursenkäterna och kursanalyserna. I de uppdaterade riktlinjerna för kursvärdering och kursanalys har därför lärosätet angett hur och var kursanalyserna ska redovisas. Riktlinjerna uppdaterades i augusti 2019, och hade därför inte hunnit få genomslag när bedömargruppen var på platsbesök. Med tanke på hur viktiga kursvärderingarna är för kvalitetssystemet och svårigheterna med att få hög svarsfrekvens, menar bedömargruppen att det är angeläget att lärosätet arbetar vidare med att utveckla och sprida goda exempel på hur synpunkter kan samlas in och bygga in metoderna i kvalitetssystemet. Det är också angeläget att man gör det enkelt för studenterna att ge sin återkoppling på digitala värderingar som LEQ.

För att stärka återkopplingen och sprida goda exempel har lärosätet infört "kamratgranskning" av skolrapporter, där man samarbetar mellan skolorna för att byta erfarenheter. Detta var något som lyftes fram vid platsbesöken som viktigt och användbart för kvalitetsutvecklingen. Inom olika ämnen och program tillämpas olika undervisningsmetoder och detta utbyte anser bedömargruppen är viktigt och ändamålsenligt för den kontinuerliga kvalitetsutvecklingen.

3.6 Lärosätet säkerställer att granskningsresultat publiceras och att åtgärder som planeras eller genomförs för att förbättra och utveckla utbildningarna kommuniceras på ett ändamålsenligt sätt med relevanta intressenter.

Inte uppfylld

Bedömningsgrunden anses inte vara uppfylld. Det utbildningsnära kvalitetsarbetet är grunden för den kontinuerliga utvecklingen av kurser och program. För att få ett engagemang i det arbetet är kunskap hos alla berörda och kommunikation en viktig del. Med tanke svårigheterna att nå ut brett och de brister i återkoppling som bedömargruppen har noterat menar gruppen att det krävs mer av lärosätet för att bedömningsgrunden ska kunna bedömas som uppfylld.

Som även beskrivs i bedömningsområdet Styrning och organisation, framgår av underlagen hur granskningsresultat ska hanteras och kommuniceras inom ramen för de olika dialogerna. I Riktlinje om kursvärdering och kursanalys finns ett avsnitt som anger hur resultat av kursanalys ska spridas. Som tidigare nämnts har lärosätet identifierat ett behov av en sammanhållen kommunikationsplan för att säkerställa en mer systematisk kommunikation som når ut brett, vilket bedömargruppen ser som ett viktigt steg för en mer systematisk kommunikation.

I dag publiceras resultaten från den kontinuerliga uppföljningen av kvalitetsdialoger på webbplattformen för kontinuerlig uppföljning och kvalitetsdialog. Detta menar bedömargruppen kan bli ett ändamålsenligt sätt att samla och kommunicera information om resultat och åtgärder av kvalitetsarbetet. Bedömargruppens intryck utifrån platsbesöken är dock att detta inte var något som var allmänt känt på lärosätet, och menar därför att det är ett viktigt utvecklingsområde att säkerställa att kommunikationskanalerna blir allmänt kända.

Studenter och doktorander informeras om uppföljningsresultat främst när det gäller kursvärderingar. Kursanalyser ska tillgängliggöras på en särskild plats på webbplatsen senast en månad efter avslutad kurs och vara tillgängliga för studenter och lärare med flera. Detta gäller från och med hösten 2019, och bedömargruppen kan konstatera att vid tillfälle för platsbesöken hade det ännu inte hade fått genomslag. Bedömargruppens uppfattning är att detta är ett centralt utvecklingsområde för att skapa delaktighet och engagemang.

Lärosätet skriver i självvärderingen att samtliga lärare bör delta i ett kollegialt forum som diskuterar kursanalyserna. I Riktlinje om kursvärdering och kursanalys anges att kursanalysen ska återkopplas till nya studenter. Uppföljningen av de här rutinerna ska ske under läsåret 2019/20. På forskarutbildningsnivå sker återkoppling av resultat och åtgärder framför allt i dialog mellan handledare och doktorander. Det framgår av studentinlagan att återkoppling till studenterna om granskningsresultat generellt är en svaghet vid lärosätet. Detta bekräftades vid intervjuerna och genom övriga underlag. Relevant återkoppling på studenternas bidrag i kursanalyserna är viktigt för att skapa delaktighet, och därför också ett viktigt utvecklingsområde.

Storträffar, dit all personal och även studenter bjuds in, är ett viktigt forum för att kommunicera erfarenheter och resultat av kvalitetsarbetet. Det bekräftades under platsbesöken att storträffarna blivit populära och välbesökta.

Lärosätet har visat exempel på hur karriärenkäten har tagits med i programanalysen, till exempel kring fokus på hållbar utveckling. De goda exemplen på hur karriärenkäten används i utvecklingen av enskilda program kan däremot behöva spridas mer inom organisationen. En förutsättning är också att resultaten från karriärenkäten kommuniceras på ett ändamålsenligt sätt med relevanta intressenter.

Sammanfattningsvis anser bedömargruppen att granskningsresultat och åtgärder som planeras eller genomförs för att förbättra och utveckla utbildningarna inte publiceras och kommuniceras på ett tillräckligt ändamålsenligt sätt med relevanta intressenter. Bedömningsgrunden anses därför inte vara uppfylld.

Ansvarig utredare:
Anna Rudebeck