Högskolekollen

Hur står det till med kvaliteten inom högskolan? Här hittar du resultatet från UKÄ:s olika kvalitetsgranskningar.

Favoriter

Du har inga favoriter i din lista

Så här söker du i Högskolekollen

Här förklarar vi hur du kan söka fram granskningsresultat.

Till en början ser du de 10 senaste granskningarna som har publicerats. Vill du se fler klickar du på Visa fler (då laddas 10 till) eller Visa alla om du vill få fram alla resultat.

Filtrera så här

För att hitta en särskild granskning finns det en rad alternativ i vänstermenyn. Du kan välja mellan följande:

  • Typ av granskning
  • Universitet/Högskola
  • Examen/Utbildning
  • Fritext. Fritextsökningen baseras på: universitet/högskola, utbildning eller diarienummer.

Under Avancerat filter kan du göra en ännu mer specifik sökning.

  • Bedömningsområde. I träfflistan visas alla granskningar som innehåller det bedömningsområde som du har valt. Du kommer inte direkt in i yttrandet till den del som handlar om bedömningsområdet. Klicka på Genvägar om du snabbt vill ta dig vidare till bedömningsområdena.
  • Omdöme
  • Statlig/privat högskola

Du kan välja flera alternativ under varje filter. Till höger vid varje val ser du en siffra som visar hur många granskningar som finns.

När du gjort dina önskade val klickar du på Visa resultat. Resultaten visas som "kort" till höger, eller under filtret om du använder en mobiltelefon.

Du kan lägga till fler alternativ i filtret om du vill utöka din sökning.

För att börja om en sökning klickar du på Rensa valda urval eller på namnet Högskolekollen ovanför filtret.

Bedömningsområde: Utformning, genomförande och resultat
Tillbaka till granskningar Skriv ut Spara som favorit

Kvalitetssäkringsarbete Bedömningsområde: Utformning, genomförande och resultat

Godkänt med förbehåll
Publicerad: 2020-03-31
Lärosäte: Chalmers tekniska högskola
Typ av examen: Lärosätesgranskning
Typ av granskning: Granskning av lärosätets kvalitetsarbete

Utformning, genomförande och resultat

Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Tillfredsställande

Bedömargruppen anser att lärosätet har ett väl utformat kvalitetssystem som säkerställer hög kvalitet i utbildningarnas utformning, genomförande och resultat. Alla sju bedömningsgrunderna är uppfyllda.

Styrkor:

  • Lärosätet har tydlig ansvarsfördelning samt ändamålsenliga rutiner och processer för utformning, utveckling, inrättande och nedläggning av utbildningar.
  • Lärosätet säkerställer att studenterna tar en aktiv roll i utbildningen och att utbildningen är studentcentrerad.
  • Lärosätet genomför kontinuerliga uppföljningar och utvärderingar av utbildningarna som leder till förbättringar.
  • Lärosätet ordnar löpande kvalitetskonferenser.

Utvecklingsområden:

  • Säkra examensmål inom forskarutbildning genom utveckling, införande och utvärdering av målmatriser liksom systematisering av årliga uppföljningssamtal med doktorander.
  • Tillvarata kollegialt sammansatta nämnder i kvalitetssystemet liksom kollegialt inflytande i berednings- och beslutsprocesser, för att säkra akademiskt djup och akademisk bredd i frågor där sådant behövs.
  • Ta fram en tydlig definition av forskningsanknytning och ett sätt att mäta och följa upp samband mellan utbildning och forskning.

3.1 Lärosätet har en tydlig ansvarsfördelning samt ändamålsenliga rutiner och processer för utformning, utveckling, inrättande samt nedläggning av utbildningar.

Uppfylld

I självvärderingen och av platsbesöken framgår att lärosätet har en tydlig ansvarsfördelning samt ändamålsenliga rutiner för utformning, utveckling, inrättande och nedläggning av utbildningar.

Lärosätets övergripande verktyg för utveckling av utbildningar är det som kallas planer för prioriterad verksamhetsutveckling. I dem planeras och målsätts verksamheten och de är också underlag för uppföljning.

Rutindokument som Riktlinjer för programbeskrivningar samt Process för inrättande av nytt utbildningsprogram beskriver processerna för inrättande, avveckling och utformning av utbildningsprogram. Här framgår hur program ska upprättas och utvecklas.

Initiativ till nya utbildningsprogram kan komma från många håll: lärare, linjechefer eller andra funktioner. Däremot sker processen för inrättande av nya program enligt en fastställd rutin som framgår av självvärderingen, där ärendet bereds av vice rektor för utbildning och livslångt lärande tillsammans med både grundutbildningens och lärosätets ledningsgrupp. Därefter fastställer lärosätets rektor beslut om inrättande.

Av självvärderingen framgår att utbildningsprogram utvecklas av den programansvariga som har ett programteam och ett programråd till stöd, där frågor om utveckling och förändring bereds. I rådet ingår också studenter och externa representanter för att säkra studentinflytande och samverkan i utbildningen. På kursnivå finns kursnämnder som har motsvarande beredande uppgifter för att säkra och höja kvaliteten på kursnivå. Därigenom säkras ändamålsenliga rutiner och processer för utbildningarnas utveckling.

Forskarutbildningen har också ändamålsenliga rutiner och processer för utformning, utveckling, inrättande och nedläggning av utbildningar, även om det här finns utvecklingsområden. För varje forskarutbildningsämne finns allmänna studieplaner som övergripande anger utbildningens innehåll, krav och moment. Av självvärderingen framgår att forskarskolor inrättas och avvecklas enligt en fastställd rutin och vicerektor för forskning och forskarutbildning fattar beslut om inrättade av ny forskarskola. Därigenom säkerställer lärosätet en tydlig ansvarsfördelning och ändamålsenliga rutiner för utformning, utveckling, inrättande och nedläggning av utbildningar på forskarnivå.

För forskarutbildningen finns också en forskarutbildningsnämnd vars uppgift det är att kvalitetssäkra forskarutbildningen. Varken i självvärderingen eller vid platsbesöken framkom däremot en tydlig bild av vad forskarutbildningsnämnden fyller för funktion och hur detta ansvarsområde skiljer sig från det ansvarsområde som vilar på linjechefer och enskilda funktioner. Generellt är det oklart hur, eller om alls, lärosätets kvalitetssystem tillvaratar kollegialt inflytande i beslutsprocesser och hur kollegiala organ används för att bereda och fatta beslut. Det är bedömargruppens mening att kvalitetssäkring ofta förutsätter kollegial granskning (peer review) i berednings- och beslutsprocesser och att lärosätet därför bör tillvarata detta som verktyg i flera delar av kvalitetssäkringssystemet.

Följande utvecklingsområden identifierades i självvärderingen och under platsbesöken:

  • Den årliga uppföljningen av doktorandernas individuella studieplaner bör systematiseras ytterligare. En viktig del i detta är att slutföra införandet av en målmatris för att säkerställa att utbildningen kan följas upp i relation till examensmålen. Målmatrisen bör också utvärderas efter införandet.
  • Gränsdragningarna bör tydliggöras mellan kollegiets ansvarsområden/beslutsmandat och linjechefernas ansvarsområden/beslutsmandat, särskilt med avseende på forskarutbildningsnämndens roll i kvalitetssystemet.

3.2 Lärosätet säkerställer att dess utbildningar utformas och genomförs på ett sätt som uppmuntrar studenterna till att ta en aktiv roll i lärandeprocesserna, vilket också återspeglas i examinationen.

Uppfylld

Både i självvärderingen och vid platsbesöken framhålls uppdelningen mellan en beställarorganisation och en utförarorganisation som ett sätt att säkra att utbildningen är studentcentrerad. Bedömarna delar den uppfattningen. Beställarna/de programansvariga beställer utbildning utifrån studenternas behov, vilket gör att utbildningen motiveras utifrån ett studentperspektiv och inte utifrån exempelvis ett lärarcentrerat perspektiv eller utifrån lärarnas egna intressen. Utbildningsprogrammens lärandemål formuleras i beställarorganisationen, vilket borgar för studentperspektiv och att utbildningen blir studentcentrerad.

I självvärderingen framgår att utbildningarnas examensarbeten är ett viktigt verktyg för att göra utbildningen studentcentrerad. Dels kan studenterna själva med stor frihet välja examensarbetets inriktning, dels uppmuntras studenterna till kollaborativt lärande och att där ta gemensamt ansvar för och en aktiv roll i lärandeprocesserna. Här säkras också att studentcentrerat lärande och studenternas förmåga att ta ansvar för lärandeprocesserna återspeglas i examinationen. Vid platsbesöken framgick också att studenterna redan tidigt i utbildningen tränas i förmågan att ta ansvar för att lägga upp sina studier. Detta följs systematiskt upp under utbildningen, bland annat genom att studenterna formulerar omdömen om sina egna och andras insatser i gemensamma grupparbeten. Ytterligare en metod för att göra utbildningen studentcentrerad är blandade examinationsformer.

Vid platsbesöken framgick också att vissa utbildningar innehåller moment där studenterna utför projekt vars innehåll och inriktning de själva utformar och tar ansvar för. Platsbesöken visade samtidigt också på ett utvecklingsområde:

  • Vissa kurser är så pass omfattande och innehåller så pass många studenter att det är svårt att kvalitetssäkra de individuella projekten som studenterna genomför.

Lärosätet har administrativt stöd i form av studievägledare som hjälper studenterna med studiestöd och förmågan att lägga upp och ta ansvar för sin utbildning. Bedömargruppen delar uppfattningen att programråden kan ses som ett stöd som kvalitetssäkrar att utbildningen är studentcentrerad. I råden diskuteras hur utbildningarna kan förbättras med hänsyn tagen till studenternas återkoppling. Intervjuerna visar att kursvärderingarna också fyller en roll i att stödja utvecklingen mot ett mer studentcentrerat lärande. Som exempel nämns att kursvärderingarna har hjälpt lärosätet att identifiera problem som kan uppstå för studenterna när examination på olika moment sammanfaller i tid.

I självvärderingen lyfts Chalmers många laborationsmiljöer och tekniska utrustning fram som en viktig förutsättning för studentcentrerat lärande. Infrastrukturen gör att studenter kan delta i praktiska moment.

I forskarutbildningen uppmuntras doktoranderna att ta en aktiv roll i lärandeprocesserna på flera sätt. I självvärderingen framhålls att doktoranderna uppmuntras att göra utlandsvistelser, för att på så vis utforma sin egen utbildning. Ett annat sätt som bidrar till att göra utbildningen studentcentrerad är att doktoranderna utgår från sitt eget avhandlingsprojekt när de väljer inriktningar och skriver examinationsuppgifter på utbildningens obligatoriska kurser.

Det viktigaste verktyget för att göra utbildningen på forskarutbildningsnivå studentcentrerad är däremot den individuella studieplanen, vilket framhölls vid platsbesöken. Där matchas kurserna som studenterna ska läsa med det individuella behovet. Doktoranderna uppmuntras att vara drivande när det gäller att upprätta och revidera sina individuella studieplaner. Bedömarna delar uppfattningen att individuella studieplaner bidrar till att säkra att forskarutbildningen är studentcentrerad. Däremot framhölls ett utvecklingsområde vid platsbesöken:

  • Institutionernas krav på att producera och publicera forskning kan ibland komma i konflikt med doktorandens individuella behov och studiegång. Att medvetandegöra det problemet och ta fram en tydlig plan på institutionsnivå för hur detta ska hanteras är därmed ett område för utveckling.

3.3 Lärosätet säkerställer ett nära samband mellan forskning och utbildning i verksamheten.

Uppfylld

Lärosätet säkerställer ett nära samband mellan forskning och utbildning i verksamheten. Chalmers huvudsakliga verktyg för att säkerställa detta samband är genom att säkerställa att undervisande lärare är disputerade. Vid platsbesöken framkom att cirka 80 procent av lärarna är disputerade. Bedömarna delar uppfattningen att detta bidrar till att säkra sambandet mellan utbildning och forskning.

Sambandet uppfylls vidare genom att Chalmers tillämpar en resursfördelningsmodell (fakultetsmodellen) som gör att lärare får möjlighet att både undervisa och forska. På så vis säkerställs att forskningsaktiva lärare deltar i undervisningen och att kursplaner och kursinnehåll uppdateras utifrån den forskning som pågår vid lärosätet. Vid platsbesöken framhölls däremot att inte bara fakultetsmodellen, utan också den höga externfinansieringen vid lärosätet, borgar för att nya och samhällsrelevanta forskningsrelaterade frågor och perspektiv kommer in i utbildningen.

Av platsbesöken framgick att sambandet mellan forskning och utbildning är lägre i de mer praktiska utbildningarna, som sjöfartsutbildningarna, men fakultetsmodellen erbjuder också icke disputerad personal, som tekniklektorer, resurser för pedagogisk och vetenskaplig kompetensutveckling. Fakultetsmodellen antas också leda till att lärosätet får lättare att rekrytera och behålla disputerad personal, vilket i förlängningen skapar långsiktigt goda förutsättningar att upprätthålla ett starkt samband mellan forskning och utbildning. Lärosätet och bedömarna delar den uppfattningen.

Ett tredje sätt som lärosätet använder för att säkra sambandet mellan utbildning och forskning är genom att studenter som skriver examensarbete (eller motsvarande) är aktiva deltagare i pågående forskningsprojekt vid lärosätet. Vid platsbesöken framkom att detta framför allt tillämpas på avancerad nivå i utbildningen. Bedömarna delar uppfattningen att också detta bidrar till att säkra sambandet mellan utbildning och forskning.

Ytterligare ett sätt att säkerställa sambandet är att forskningsanknytning är ett kriterium när nya utbildningsprogram inrättas, vilket framgår av självvärderingen och Chalmers rutin för inrättande av utbildningsprogram. Bedömarna delar uppfattningen att detta kriterium är viktigt för att säkra sambandet.

Ett utvecklingsområde har identifierats:

  • Varken i självvärderingen eller vid platsbesöken framkommer en tydlig definition av forskningsanknytning. Inte heller tycks lärosätet ha modeller eller verktyg för att mäta och operationalisera forskningsanknytning och hur lärosätets forskningsverksamhet integreras i utbildningen, annat än att lärarna är disputerade och att studenterna deltar i pågående forskningsprojekt. Därmed betraktas ett sådant verktyg som gör forskningsanknytning mät- och uppföljningsbart som ett utvecklingsområde.

3.4 Lärosätet säkerställer att dess utbildningar utformas och genomförs med tydlig koppling mellan nationella och lokala mål, lärandeaktiviteter och examinationer.

Uppfylld

Rutindokument som Riktlinjer för programbeskrivningar och Process för inrättande av nytt utbildningsprogram beskriver processerna för inrättande, avveckling och utformning av utbildningsprogram. Här framgår hur lärosätet säkerställer att utbildningar utformas och genomförs med tydlig koppling mellan nationella och lokala mål. Lärosätet har en årlig rutin där programbeskrivningarna uppdateras och fastställs. Programbeskrivningen anger programmens examensmål, och där finns också en målmatris som ska användas för att säkra att lärandemålen i programmets ingående kurser svarar mot examensmålen. Detta säkerställer att kursinnehållet svarar mot nationella och lokala examensmål och att inget examensmål missas. Bedömarna delar den uppfattningen.

Lärosätet arbetar för att säkra konstruktiv länkning mellan läraktiviteter, examination, lärandemål och examensmål på lärarmöten där målmatriserna används som diskussionsunderlag. I programråden följs konstruktiv länkning upp, där också studenternas perspektiv och åsikter om detta omhändertas. Även kursvärderingar från studenterna används för samma ändamål. De programansvariga läser igenom kursvärderingarna och gör varje år en utvärdering av kursplanerna baserat på hur den konstruktiva länkningen har fungerat och en eventuell revidering av lärandemålen. Bedömargruppen menar att detta bidrar till att säkra konstruktiv länkning mellan mål, lärandeaktiviteter och examinationer.

Vid platsbesöken framkom att kopplingen mellan lärandeaktiviteterna och lärandemålen fungerar olika bra för olika kurser. Det tycks fungera bra för praktiknära kurser och mindre bra för teoretiska kurser. Därmed betraktar bedömargruppen detta som ett utvecklingsområde:

  • Utveckla instrument för att säkra och följa upp konstruktiv länkning mellan läraktiviteter, examination, lärandemål och examensmål.

I självvärderingen anges att lärosätet arbetar med en målmatris för forskarutbildningen, som ska göra individuella doktoranders forskarutbildning möjlig att följas upp. I målmatrisen ska doktorandens aktiviteter knytas till examensmålen, för att på så vis säkra att alla examensmål uppfylls vid examen och att varken studenterna eller handledarna missar ett examensmål. Målmatrisen följs upp som en del av uppföljningen av doktorandens individuella studieplan.

Vid platsbesöken framkom att målmatrisen är färdig och att ett arbete med att införa den för hela lärosätets forskarutbildning är igångsatt. Införandet sker i samband med att en e-plattform för doktorandernas individuella studieplaner upprättas. En modul i e-plattformen handlar om examensmålen, där doktorandernas aktiviteter matchas mot examensmålen. När systemet är utvecklat i sin helhet kommer det att användas vid den årliga uppföljningen där doktorand, examinator, handledare och studierektor deltar. Bedömargruppen delar uppfattningen att detta system säkrar kopplingen mellan mål, lärandeaktiviteter och examinationer på forskarnivå.

Slutkontrollen för forskarutbildningen är disputationen, där doktorsavhandlingen försvaras offentligt. Av platsbesöken framgår att lärosätet arbetar med kvalitetssäkring av doktorsavhandlingar som föregår disputationen och att detta sker mer systematiskt än det har gjort tidigare vid lärosätet. Fyra månader före disputation anmäls ärendet. Tre månader innan skickas en preliminär avhandling ut till betygsnämnd och opponent, vilka gör en initial bedömning om ifall avhandlingens omfattning och innehåll är tillräckligt för en doktorsexamen. Avhandlingen examineras vid disputationen, men innan dess kan doktorandens examinator fatta beslut om extra förhandsgranskningar. Bedömarna anser att detta förfarande ytterligare säkrar kvaliteten i examinationsprocessen.

3.5 Utifrån kontinuerliga uppföljningar och periodiska granskningar vidtar lärosätet de åtgärder som krävs för att förbättra och utveckla utbildningarna.

Uppfylld

Utifrån kontinuerliga uppföljningar och periodiska granskningar vidtar lärosätet de åtgärder som krävs för att förbättra och utveckla utbildningarna. I självvärderingen framgår att lärosätet utvecklar sina utbildningar i en årscykel. I cykeln analyseras data om utbildningarnas söktryck och genomströmning. Här analyseras också kvaliteten i utbildningarnas resultat genom en alumnenkät, som bland annat mäter studenternas anställningsbarhet. Förutsättningarna att ge utbildningen mäts också bland annat genom en medarbetarenkät. Analyserna ligger till grund för lärosätets planeringsdokument Prioriterad verksamhetsutveckling och VP-processen, där utbildningarnas utveckling målsätts, planeras och följs upp. Bedömargruppen anser att lärosätet med detta tillvägagångssätt vidtar delar av de åtgärder som krävs för att förbättra och utveckla utbildningarna.

Kontinuerlig uppföljning av kvaliteten på kursnivå sker genom kursvärderingar där man hämtar in studentsvar. Svaren sammanställs till underlag för kvalitetsutveckling av kurser och hanteras av kursnämnder som fattar beslut om förändringar i kurserna. Kursnämnden sammanträder vid kursens uppstart, under kursens mitt och efter kursens slut. Detta ger en systematik i kursuppföljningen liksom en möjlighet att justera kurserna under kursernas gång efter behov. Bedömargruppen menar att det här förfarandet ytterligare bidrar till att lärosätet vidtar de åtgärder som krävs för att förbättra och utveckla utbildningarna.

Program utvärderas systematiskt i form av kvalitetsrapporter, baserade på nyckeltal och en uppföljande analys. Att detta fungerar i praktiken exemplifieras vid platsbesöken med att innehållet i programmet Samhällsbyggnad visade sig vara till stor del utdaterat, och att programmet därmed byggdes om från grunden. Vid platsbesöken framgår också ett utvecklingsområde:

  • Lärosätet behöver utveckla en enhetlig modell för att bedöma vad som anses vara tröskelvärdet för en acceptabel kvalitetsnivå.

Interna kvalitetsgranskningar kompletteras i viss utsträckning av mer omfattande, återkommande externa utvärderingar av utbildningsprogrammen. Utvärderingarna genomförs av en internationell expertpanel bestående av bedömare vars uppdrag det är att undersöka programmens upplägg, pedagogik, lärandemål och lärandemiljö. Syftet med utvärderingarna är att identifiera områden där kvaliteten kan utvecklas i programmen. Bedömarna genomför platsbesök vid lärosätet och intervjuar lärare på utbildningen. Bedömargruppen menar att detta arbete är en viktig del av lärosätets systematiska arbete med att kontinuerligt utveckla kvaliteten i utbildningarna. Både självvärderingen och platsbesöken visar samtidigt på ett utvecklingsområde:

  • Granskningssystemet med expertpaneler används inte systematiskt för att granska alla utbildningsprogram vid lärosätet. Chalmers kvalitetssystem skulle förstärkas om systemet tillämpades på alla utbildningar.

I självvärderingen framgår också att lärosätet gör återkommande kvalitetsutvecklande insatser i form av en kvalitetskonferens. Konferensen anordnas årligen av grundutbildningens ledningsgrupp och sträcker sig över två dagar. Vid konferensen arbetar lärare systematiskt med kvalitetshöjande åtgärder, kvalitetskulturen diskuteras samt aktuella kvalitetsinitiativ och kvalitetshöjande åtgärder implementeras. Det finns också en progression genom att kvalitetstemat från föregående år och konferensavslutningen, där man tillsammans bestämmer nästa steg, leder till valet av nästa års tema. Bedömargruppen anser att kvalitetskonferenserna bidrar till att lärosätet vidtar de åtgärder som krävs för att kontinuerligt utveckla utbildningarna.

Forskarutbildningen utvärderas och utvecklas genom en process som inkluderar kollegial granskning (dvs. möten mellan två forskarskolor och framtagning av en bedömarrapport). Processen leds av vicerektor för forskning och forskarutbildning med forskarutbildningsnämnden som rådgivande grupp. Doktoranderna lämnar också in en doktorandinlaga, för att på så vis säkerställa att deras perspektiv beaktas. Respektive forskarskola skriver en självvärdering och skolorna delas sedan in parvis för att granska varandras självvärderingar och systematiskt identifiera kvalitetshöjande insatser. Bedömargruppen menar att detta förfarande bidrar till att säkra att kvaliteten kontinuerligt höjs i forskarutbildningarna. Vid platsbesöken framkom däremot ett utvecklingsbehov:

  • Forskarutbildningsämnenas forskningsöverbyggnad, dess förutsättningar, processer och resultat, tycks inte omfattas av kvalitetsgranskningarna. Eftersom forskningens kvalitet är en förutsättning för en forskarutbildning av hög kvalitet, bör också forskningens kvalitet ingå i kvalitetssäkringsarbetet.

På individnivå följs doktorandernas studieplaner upp varje år, där doktorand, examinator, handledare och studierektor deltar. Självvärderingen visar på ett utvecklingsbehov i detta avseende:

  • Modellen för det årliga uppföljningssamtalet med doktoranderna bör formaliseras och preciseras för att täcka in alla väsentliga delar.

3.6 Lärosätet säkerställer att granskningsresultat publiceras och att åtgärder som planeras eller genomförs för att förbättra och utveckla utbildningarna kommuniceras på ett ändamålsenligt sätt med relevanta intressenter.

Uppfylld

Lärosätet säkerställer att granskningsresultat publiceras och att åtgärder som planeras eller genomförs för att förbättra och utveckla utbildningarna kommuniceras på ett ändamålsenligt sätt med relevanta intressenter.

Lärosätet kommunicerar granskningsresultat med tre intressenter: studenter, medarbetare/lärare och externa intressenter. Både i självvärderingen och vid platsbesöken framgår att kommunikationen med studenter sker på flera sätt. Ett sätt är genom att kursvärderingar publiceras på lärosätets studentportal. Här publiceras också analyser av kursvärderingarna och sammanställningar av vilka förändringar som är gjorda i kurserna utifrån dem. Ett annat sätt är att resultaten kommuniceras från kurs- och programvärderingarna till studenter via råd och nämnder där studenterna är representerade. Bedömargruppen menar att lärosätet genom detta säkrar kommunikationen inom kvalitetssystemet. Av självvärderingen framgår ändå följande utvecklingsområde:

  • Lärosätet behöver se över kommunikationens kanaler, processer och innehåll (att säkerställa kommunikationen av vad som verkligen förändrats i kurserna utifrån kursutvärderingarna).

Kommunikationen med medarbetare sker via ett beslutsstödsystem som kallas QlikView. Av platsbesöken framgår däremot att kommunikationen via QlikView inte alltid fungerar så väl i praktiken, eftersom systemet är relativt nytt och Chalmers medarbetare inte har tillräckligt lång erfarenhet av att arbeta i systemet. Ett utvecklingsområde är därmed:

  • Säkerställ att alla medarbetare som berörs av QlikView får nödvändigt stöd och utbildning.

Resultaten från årliga programgranskningar presenteras också för lärosätets styrelse, som också fattar beslut om lärosätets programutbud. Informationsflödet mellan kvalitetssystemet och lärosätets högsta beslutsorgan säkerställer att resultaten från kvalitetssystemet är en del av underlaget för lärosätets strategiska beslut. Bedömargruppen menar att detta ytterligare bidrar till att säkra kommunikationen inom kvalitetssystemet på ett relevant sätt.

I självvärderingen lyfter lärosätet fram ett utvecklingsbehov för kommunikationen till intressenter, som bedömargruppen instämmer i. Ytterligare ett utvecklingsområde är därmed:

  • Resultaten från kvalitetssystemet skulle behöva publiceras på engelska. Det gäller inte minst information om forskarskolorna, eftersom många berörda inte talar svenska.

För enskilda utbildningsanordnare gäller även:

3.7 Lärosätet har och tillämpar goda rutiner för antagning av studenter och doktorander, tillgodoräknanden samt för utfärdande av examensbevis. Lärosätet har även en fastställd rutin för omprövning av beslut gällande studenter och doktorander.

Uppfylld

Lärosätet har fastställda rutiner för antagning av studenter och doktorander, tillgodoräknanden samt för utfärdande av examina. Lärosätet har även en fastställd rutin för omprövning av beslut om studenter och doktorander. Bedömarna delar uppfattningen att rutinerna och processerna är tillräckliga för att lärosätet ska säkra administrativa processer för antagning och examination.

Vid platsbesöken framgick också att lärosätet inte har en antagningsordning för forskarutbildning, utan i stället finns rutinerna för antagning till forskarutbildning återgivna i arbetsordningen för forskarutbildning. Vid platsbesöken framkom också att lärosätet inte tycks tillämpa studentinflytande vid urval av sökande till studieplats vid forskarutbildningen. Därmed identifieras följande utvecklingsområden:

  • Säkerställ studentinflytande vid urval och antagning av forskarstuderande.
  • Förtydliga dokumentordningen genom att fastställa en antagningsordning för forskarutbildning.

Lärosätet har en fastställd antagningsordning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Den revideras vid behov och fastställs i uppdaterad form varje år av vicerektor för utbildning. Examen utfärdas enligt fastställd lokal examensordning.

Lärosätet har rutiner för tillgodoräknande av hel kurs. Rutin för omprövning av beslut om studenter regleras i arbetsordningen för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Det finns rutiner för tillgodoräknanden även på forskarutbildningsnivå, men enligt självvärderingen genomför forskarutbildningsnämnden ett arbete för att se över kvalitetssäkringen av tillgodoräknanden. Ett utvecklingsområde är alltså:

  • Kvalitetssäkra tillgodoräknanden på forskarutbildningsnivå.

En förutsättning för hög kvalitet är att lärosätets stödverksamhet efterlever fastställda rutiner för utlysning av studieplatser, antagning, inrapporterande av studieresultat, utfärdande av examina etc. Därmed finns ett behov av ett system för att systematiskt hämta in och följa upp kvalitetsavvikelser (exempelvis om och när ett felaktigt studieresultat inrapporteras av misstag) i stödverksamheten. Vid platsbesöken framkom däremot att lärosätet inte har något sådant system. Ett utvecklingsområde är:

Utveckla ett system för att systematiskt hämta in och följa upp kvalitetsavvikelser i stödverksamheten, som möjliggör kontinuerlig kvalitetsförbättring av rutinerna.

Ansvarig utredare:
Carin Dänsel