Högskolekollen

Hur står det till med kvaliteten inom högskolan? Här hittar du resultatet från UKÄ:s olika kvalitetsgranskningar.

Favoriter

Du har inga favoriter i din lista

Så här söker du i Högskolekollen

Här förklarar vi hur du kan söka fram granskningsresultat.

Till en början ser du de 10 senaste granskningarna som har publicerats. Vill du se fler klickar du på Visa fler (då laddas 10 till) eller Visa alla om du vill få fram alla resultat.

Filtrera så här

För att hitta en särskild granskning finns det en rad alternativ i vänstermenyn. Du kan välja mellan följande:

  • Typ av granskning
  • Universitet/Högskola
  • Examen/Utbildning
  • Fritext. Fritextsökningen baseras på: universitet/högskola, utbildning eller diarienummer.

Under Avancerat filter kan du göra en ännu mer specifik sökning.

  • Bedömningsområde. I träfflistan visas alla granskningar som innehåller det bedömningsområde som du har valt. Du kommer inte direkt in i yttrandet till den del som handlar om bedömningsområdet. Klicka på Genvägar om du snabbt vill ta dig vidare till bedömningsområdena.
  • Omdöme
  • Statlig/privat högskola

Du kan välja flera alternativ under varje filter. Till höger vid varje val ser du en siffra som visar hur många granskningar som finns.

När du gjort dina önskade val klickar du på Visa resultat. Resultaten visas som "kort" till höger, eller under filtret om du använder en mobiltelefon.

Du kan lägga till fler alternativ i filtret om du vill utöka din sökning.

För att börja om en sökning klickar du på Rensa valda urval eller på namnet Högskolekollen ovanför filtret.

Bedömningsområde: Student- och doktorandperspektiv
Tillbaka till granskningar Skriv ut Spara som favorit

Kvalitetssäkringsarbete Bedömningsområde: Student- och doktorandperspektiv

Godkänt med förbehåll
Publicerad: 2020-03-31
Lärosäte: Chalmers tekniska högskola
Typ av examen: Lärosätesgranskning
Typ av granskning: Granskning av lärosätets kvalitetsarbete

Student- och doktorandperspektiv

Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Tillfredsställande

Bedömargruppen anser att lärosätet har tydliga och välfungerande rutiner för att säkerställa studenters och doktoranders inflytande över sin utbildning och studiesituation. Bedömningsgrunden är uppfylld.

Styrkor:

  • Tydliga övergripande riktlinjer för studentinflytande som även preciserar doktoranders representation i olika grupperingar.
  • Riktlinjerna revideras varje år, i samråd med studentkåren.
  • Tydliga rutiner för kursutvärdering på grund och avancerad nivå.
  • Oberoende doktorandombud.
  • Ersättning för både studentkår, doktorandsektion samt individuella studenter och doktorander.
  • Välfungerande insamling av åsikter via studentbarometer och medarbetarenkäten.
  • Arbetsmiljöronder på grundnivå och avancerad nivå där både den psykosociala och den fysiska arbetsmiljön diskuteras.

Utvecklingsområden:

  • Införa kursutvärderingar för kurser på forskarnivå utöver de som redan finns för generic and transferable skills-kurser.
  • Formalisera antalet programrådsmöten för att stärka förutsättningarna för studentinflytande på alla utbildningar.
  • Se över om student- och doktorandrepresentation bör finnas i institutionernas ledningsgrupp.
  • Införa doktorandrepresentation vid urval av sökande till studieplatser vid forskarutbildningen.

5.1 Lärosätet säkerställer, genom rutiner och processer, ett systematiskt arbete med att verka för studenters och doktoranders möjligheter och förutsättningar att utöva inflytande över utbildningen och sin studiesituation.

Uppfylld

Bedömargruppen anser att lärosätet har rutiner och processer som möjliggör för studenter och doktorander att ha inflytande över sin utbildning och studiesituation. Det framgår av självvärderingen och bekräftades vid platsbesöken, exempelvis genom de tydliga övergripande riktlinjerna för studentinflytande som innefattar både representation och förutsättningar.

I Riktlinjer för studentinflytande vid Chalmers tekniska högskola regleras att studenterna ska ha möjlighet att vara representerade i både beslutande och beredande organ. Riktlinjerna för studentinflytande innefattar även i vilka grupper studentrepresentation ska finnas, antal platser och vilka som utser studentrepresentanter. Både permanenta grupper och tillfälliga grupper innefattas, och det är studentkåren som erbjuds att nominera studentrepresentanterna. Det är vicerektor för utbildning och livslångt lärande som ansvarar för studentinflytandefrågor och kontakterna med studentkåren. Dokumentet revideras varje år i samråd med studentkåren.

Av riktlinjerna framgår också att student och doktorandrepresentation i projektgrupper alltid ska övervägas vid start av projekt som berör utbildning och studiesociala frågor. Riktlinjerna reglerar även att studentkåren ska vara remissinstans i vissa frågor.

Studentinflytande i praktiken säkerställs i samma riktlinjer genom att bland annat ge studenter möjlighet att ta igen missad undervisning, att dialog ska ske om tider för möten samt att kallelser, handlingar och protokoll delges i god tid. Lärosätet och studentkåren ansvarar även för att introducera uppdraget med studentrepresentation. Några platser är specificerade för doktorander, men utöver det är forskarutbildningens inflytande inte lika tydligt som grundutbildningens. Detta är även något som studentkåren tar upp i studentinlagan. Riktlinjerna innefattar både lärosätet och studentkåren, och styr bådas ansvar. Under platsbesöken stärks bedömargruppens bild av ett reellt studentinflytande för både studenter och doktorander. Bedömargruppen anser att detta ger goda möjligheter och förutsättningar för doktoranderna och studenterna att påverka sin utbildning och studiesituation.

På utbildningsnivå förankras förändring i utbildningen till stor del i programråden där studenter finns representerande. Formella beslut om förändringar fattas av de programansvariga, vilket enligt bedömargruppen kan betraktas som ett avsteg från reellt studentinflytande. Vid platsbesöken framgår däremot att det i verkligheten är så att besluten bereds gemensamt i programråden, och i utformningen av beslutet har studenterna inflytande, även om beslutet formellt fastställs av de programansvariga. Bedömargruppen noterar att både platsbesöken och studentinlagan visar att mängden programrådsmöten skiljer sig mellan utbildningarna. För att vidare stärka förutsättningarna för reellt studentinflytande bör detta utvecklas.

Under platsbesöken framgick även att vid integrering av jämställdhetsperspektiv i utbildningen, så har studenternas inflytande varit centralt. Det gavs flera exempel på när studentgruppernas åsikter och idéer har tagits till vara på och blivit verklighet. Vid vissa utbildningar har nya råd bildats, där studenterna och institutionerna kan diskutera jämställdhetsperspektivet och ta till vara på studenterna engagemang och kunskap. Detta är enligt bedömargruppen ett bra exempel på ett välfungerande studentinflytande.

En motsvarighet till programråd finns inte för doktorandernas forskarskola, men under platsbesöken framgår att institutionsråden, där doktoranderna finns representerade, har en likande roll för forskarskolorna som programråden har för utbildningsprogrammen. Doktorandövergripande frågor kan tas upp i Forskarutbildningsnämnden. Därmed anser bedömargruppen att möjligheten och förutsättningarna för doktoranderna att påverka sin utbildning och studiesituation är god.

Från platsbesöken framkommer att studenter och doktorander inte finns representerade i institutionernas ledningsgrupp. Likaså framkom vid platsbesöken att lärosätet inte tycks tillämpa studentinflytande vid urval av sökande till studieplatser vid forskarutbildningen. Anledningen till dessa två exempel framgick inte under platsbesöken och bedömargruppen anser att detta är något som behövs ses över.

Kursvärderingens process beskrivs i dokumentet Kursvärdering Processbeskrivning och innefattar alla kurser på grund- och avancerad nivå och kursägande program förutom kandidatarbeten, examensarbete och praktikkurser. Enligt bedömargruppen innehåller dokumentet en systematisk och tydlig beskrivning av möten med examinator, studenter och programföreträdande samt värderingen själv, vilket enligt bedömargruppen ger studenterna goda möjligheter att påverka sin utbildning.

Dokumentet innefattar inte forskarutbildningskurser men enligt självvärderingen görs även kursvärderingar på generic and transferable skills-kurser, och det finns en plan på att utveckla processen för att också inkludera andra kurser på forskarutbildningsnivå. Att utveckla processen för att inkludera andra kurser på forskarutbildningsnivå anser bedömargruppen är en bra sak för att ytterligare stärka doktorandernas inlyftande. Doktoranderna har rätt att ta hjälp av ett doktorandombud, och att deras individuella studieplan (ISP) följs upp varje år säkerställs i Arbetsordningen för forskarutbildning. Doktorandombudet är anställt av doktorandsektionen, som gör den rollen oberoende.

Kårobligatoriet existerar för både doktorander och studenter. Både självvärderingen och studentinlagan tar upp det som en fördel, eftersom det anses stärka studentkårens roll. Att detta betyder mer reellt inlyftande för studenterna är inte helt självklart. Exempelvis tar studentinlagan upp svårigheter att hitta studenter till representationsplatser. Medlemsavgiften och den ersättning som studentkåren och doktorandsektionen får för sitt arbete, som regleras i Ramavtal mellan Chalmers tekniska högskola och Chalmers studentkår, bidrar till ekonomisk stabilitet för studentkåren och ger enligt bedömargruppen goda förutsättningar för att utöva studentinflytande. Individuella studenter får även ekonomisk ersättning för sina uppdrag. Från platsbesöken framgår även att doktorander får ersättning i form av pengar, resurser till arbete eller möjlighet att tillgodoräkna sig arbetet som institutionstjänstgöring.

Information om studenternas arbetsmiljö, både fysisk och psykiskt, samlas in genom Studentbarometern och arbetsmiljöronder. De diskuteras både på programnivå via programråden och grundutbildningens ledningsgrupp. Större delen av doktoranderna har sin anställning på lärosätet, så deras psykosociala arbetsmiljö mäts via den ordinarie medarbetarenkäten, som har ändrats för att passa doktorander bättre än tidigare versioner av enkäten. Enligt bedömargruppen kan studenter och doktorander påverka sin studiesituation genom dessa funktioner.

Ansvarig utredare:
Carin Dänsel