Högskolekollen

Hur står det till med kvaliteten inom högskolan? Här hittar du resultatet från UKÄ:s olika kvalitetsgranskningar.

Favoriter

Du har inga favoriter i din lista

Så här söker du i Högskolekollen

Här förklarar vi hur du kan söka fram granskningsresultat.

Till en början ser du de 10 senaste granskningarna som har publicerats. Vill du se fler klickar du på Visa fler (då laddas 10 till) eller Visa alla om du vill få fram alla resultat.

Filtrera så här

För att hitta en särskild granskning finns det en rad alternativ i vänstermenyn. Du kan välja mellan följande:

  • Typ av granskning
  • Universitet/Högskola
  • Examen/Utbildning
  • Fritext. Fritextsökningen baseras på: universitet/högskola, utbildning eller diarienummer.

Under Avancerat filter kan du göra en ännu mer specifik sökning.

  • Bedömningsområde. I träfflistan visas alla granskningar som innehåller det bedömningsområde som du har valt. Du kommer inte direkt in i yttrandet till den del som handlar om bedömningsområdet. Klicka på Genvägar om du snabbt vill ta dig vidare till bedömningsområdena.
  • Omdöme
  • Statlig/privat högskola

Du kan välja flera alternativ under varje filter. Till höger vid varje val ser du en siffra som visar hur många granskningar som finns.

När du gjort dina önskade val klickar du på Visa resultat. Resultaten visas som "kort" till höger, eller under filtret om du använder en mobiltelefon.

Du kan lägga till fler alternativ i filtret om du vill utöka din sökning.

För att börja om en sökning klickar du på Rensa valda urval eller på namnet Högskolekollen ovanför filtret.

Bedömningsområde: Jämställdhet
Tillbaka till granskningar Skriv ut Spara som favorit

Kvalitetssäkringsarbete Bedömningsområde: Jämställdhet

Godkänt med förbehåll
Publicerad: 2020-03-31
Lärosäte: Chalmers tekniska högskola
Typ av examen: Lärosätesgranskning
Typ av granskning: Granskning av lärosätets kvalitetsarbete

Jämställdhet

Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Inte tillfredsställande

Bedömargruppen anser att lärosätet har rutiner och processer för att säkra att jämställdhet beaktas i utbildningarnas genomförande, men inte i utbildningarnas innehåll och utformning. Bedömningsgrunden är inte uppfylld.

Styrkor:

  • Ett systematiskt kvalitetsarbete för jämställdhet i studiemiljöer och arbetsmiljöer har inletts.
  • Det finns ett medvetet arbete med inkluderande arbetssätt och gruppdynamik i flera kurser.
  • Det finns inslag i av jämställdhet i några utbildningar, t.ex. Arkitektur som andra utbildningar kan lära av.
  • Strategiska satsningar för att nå bättre numerisk könsbalans bland lärare på lärosätet.
  • Lärosätet tar tillvara synpunkter från medvetna och reflekterande studenter som engagerar sig och driver på utvecklingen av jämställdhetsarbetet.

Utvecklingsområden:

  • Systematiskt arbete med att beakta jämställdhet i utbildningarnas innehåll och utformning saknas.
  • Övergripande systematisk uppföljning av jämställdhet i utbildningarnas innehåll saknas.
4.1 Lärosätet säkerställer, genom rutiner och processer, ett systematiskt arbete med att beakta jämställdhet i utbildningarnas innehåll, utformning och genomförande.

Inte uppfylld

Bedömargruppen anser att lärosätet har ett systematiskt arbete för att beakta jämställdhet i utbildningarnas genomförande. Lärosätet har en fastställd plan för jämställdhetsintegrering. Där beskrivs aktiviteter som ska leda till en attraktiv miljö för breda grupper och spegla samhällets mångfald. Prorektor har samordningsansvar för jämställdhet. Linjeorganisationen ansvarar för doktorandernas jämställdhet, medan det för studenter är via programansvariga. Lärosätet har också två centrala jämställdhetssamordnare: en som arbetar med studentfokus och en med personalfokus. Varje institution har också ett jämställdhetsombud. Jämställdhetsperspektiv har förts in i styrdokument, beslutsmallar, ramverk för planering och uppföljning. I lärosätets Arbetsmiljö- och jämlikhetspolicy 2019–2021 och i Prioriterad verksamhetsutveckling 2019–2021 finns övergripande mål för jämställdhetsarbetet för anställda, studenter och doktorander. Målet i Prioriterad verksamhetsutveckling 2019–2021 är att lärosätet ska upplevas som en jämlik arbetsplats för medarbetare och detta ska följas upp i medarbetarenkäten genom måtten upplevd jämlikhet samt andel kvinnor som anställs på tjänster som kräver doktorsexamen.

Studentbarometern och medarbetarenkäten används för att kartlägga, riskbedöma, analysera, planera åtgärder och följa upp den upplevda jämlikheten hos både studenter och doktorander. Svaren kan delas upp med avseende på kön för att studera skillnader. Studentinlagan lyfter fram de sociala och organisatoriska arbetsmiljöronderna där programteam samt studerandearbetsmiljöombud från sektionerna utför analyser, åtgärder och uppföljning. Doktoranders jämställdhetsfrågor tas upp via den individuella studieplanen, och i de årliga medarbetarsamtalen med chef, uppföljningssamtal med handledare och i medarbetarenkäten som diskuteras mellan forskarutbildningsnämnden och doktorandsektionen. Uppföljning av studenternas och doktorandernas hälsa sker även via student- och företagsvården.

Bedömargruppen ser positivt på att styrelsen, stiftelsen och lärosätets ledning tillsammans med studentkåren tar problemen med ojämställdhet på allvar och driver på jämställdhetsarbetet, bland annat genom att starta och genomföra några stora satsningar de senaste åren. Bland annat lärosätets arbete med att höja medvetenhet om föreställningar om kön. I projektet Camp Vera arbetar lärosätet med att öka gymnasietjejers kunskaper om utbildningarna inom elektro- och datateknik. I projektet Chalmers mot sexism arbetar lärosätet med nolltolerans mot trakasserier och sexism och med att öka lärares kunskap om inkluderande pedagogik genom workshoppar. En del i Chalmers mot sexism är pilotprojektet Jämställdhet på schemat, där lärosätet har genomfört ett pilotprojekt på Sjökaptenprogrammet och nu ska nu gå vidare till fyra andra program. Pilotprojektet innehåller två halvdagar om metoder för att motverka sexuella trakasserier för alla studenter i årskurs ett i de program som är med i pilotprojektet.

Dessutom har lärosätet lanserat jämställdhetsprojektet Genie, ett tioårigt stiftelseprojekt med målet att få en mer könsbalanserad akademi. Det sker bland annat genom rekryteringssatsningar och arbete med den interna kulturen på lärosätet. I Arbetsordningen för undervisande och forskande personal under Rekrytering och anställning beskrivs exempelvis att kravprofilerna ska vara attraktiva för båda könen och att om gruppen av sökande till en tjänst är enkönad ska ärendet återremitteras till institutionen för åtgärd.

När det handlar om jämställdhet i studiemiljöer och arbetsmiljöer (framför allt när det handlar om trakasserier och sexism) ser bedömargruppen att lärosätet har påbörjat ett systematiskt arbetssätt för att lärosätets kvalitetssystem ska kunna hantera frågan. Bedömargruppen noterar samtidigt att det konkreta arbetet med att beakta jämställdhet än så länge verkar vara beroende av pilotprojekt och eldsjälar bland lärarna. Vid platsbesöken framkom olika nivåer av kunskaper och förståelse hos olika program, grupper och personer. Bedömargruppen noterar att den akademiska personalens kompetens i jämställdhet i utbildningens innehåll, utformning och genomförande är ett utvecklingsområde för lärosätet.

Bedömargruppen hade svårigheter att i självvärderingen utläsa hur lärosätet arbetar med att beakta jämställdhet i utbildningarnas innehåll och utformning. Inte heller vid platsbesöken framgick tydligt vilka mål, rutiner eller processer och uppföljning som finns för detta. I dokument som Process för att inrätta nytt utbildningsprogram och Process för inrättande och avveckling av Chalmersforskarskola och forskarutbildningsämne nämns inte jämställdhet som ett perspektiv. Inte heller Riktlinjer för programbeskrivning innehåller jämställdhet.

Självvärderingen lyfter fram exempel på hur man har arbetat i de program där problem hittats, men inte hur man arbetar systematiskt i alla program. Detta verkar vara på olika nivå i olika program och vid platsbesöken framkom en än mer varierad bild. Några positiva exempel är att vissa program, till exempel Arkitektur, har infört genusaspekter och jämställdhetskunskaper i några kurser (delvis på uppmaning av studenterna) och det finns även valfria kurser som direkt handlar om detta, t.ex. Arkitektur och genus, och att nya studenter möts av jämställdhetsaspekter och likabehandlingsperspektiv under introduktionen. Även i Sjökaptensprogrammet ses kunskaper om jämställdhet som en viktig del av studenternas framtida yrkeskunskaper (som en del av ledarskap).

Vid platsbesöken noterade bedömargruppen att andra program verkade sakna sådana perspektiv, men att pilotprojektet Jämställdhet på schemat skulle kunna utvecklas i sitt innehåll och vara en modell för att införa jämställdhet i utbildningsprogrammens innehåll. Det arbete som sker i projektet Chalmers mot sexism handlar om att motverka sexuella trakasserier, men skulle kunna kompletteras med andra delar av kunskapsområdet jämställdhet.

Doktorander kan få kunskap om och verktyg att arbeta med jämställdhetsfrågor genom ett ledarskapsprogram där genusperspektiv ingår. Ett arbete om härskartekniker har även startat, där en workshop om doktoranders beroendeställning uppmärksammas. Vid platsbesöken fick bedömargruppen en bra bild av att det finns inslag med jämställdhetskunskaper i de obligatoriska doktorandkurserna. Det finns åtminstone en specifik jämställdhetskurs för alla doktorander. Forskarutbildningen i datavetenskap blev ifrågasatt på denna punkt i den senaste UKÄ-utvärderingen. Lärosätet har därför ändrat sitt arbetssätt för att bli mer systematiskt och inkluderat jämställdhetskunskaper även i handledarutbildningen. Lärosätet arbetar även med att höja kunskapen på institutionerna och forskarskolorna om jämställdhet genom en jämställdhets- och arbetsmiljögrupp.

Sammantaget gör bedömargruppen bedömningen att det systematiska uppföljningsarbete som lärosätet gör av jämställdhetsproblematiken har blivit mer sammanhållet de senaste åren och innehåller både kartläggningar och förslag till åtgärder utifrån de resultat man har fått. Några exempel på lärosätets rutiner och processer för att säkra att jämställdhet beaktas i utbildningarnas genomförande:

  • Genomförande och uppföljning av inkluderande arbetssätt i grupparbeten.
  • Kursvärderingar där jämställdhet och likabehandling beaktas och återrapporteras till kursnämnder.
  • Överenskommelseprocessen där man beaktar könsbalans bland lärare till olika kurser.
  • Infrastruktur som gör det möjligt att rapportera och systematiskt följa upp sexuella trakasserier och liknande problem.
  • Strategiska satsningar för att nå bättre numerisk könsbalans bland lärare på lärosätet.

Det som i hög grad saknas och som bedömargruppen ser som ett utvecklingsområde för lärosätet är att även inkludera hur jämställdhet beaktas i utbildningarnas innehåll och utformning. Platsbesöken visar att jämställdhetsperspektiv beaktas genomgående i arkitektutbildningen, som en integrerad del i lärandemålen och examinationsuppgifterna. Likaså finns exempel på genuskurser och kursmoment om ledarskap där genus och jämställdhet finns med som en viktig del av studenternas framtida yrkeskunskaper. Detta arbete är däremot inte systematiskt i den bemärkelsen att kvalitetssystemet identifierar brister, följer upp och utvecklar inslag av jämställdhet i utbildningens innehåll och utformning. Det skulle dock vara enkelt att i det befintliga kvalitetssystemet tillföra en sådan systematik, genom att exempelvis kursnämnden identifierar brister, följer upp och utvecklar utbildningsinnehåll med betydelse för jämställdhet. Lärosätet lyfter själva fram att jämställdhet är ett utvecklingsområde och de planerar att lära från andra lärosätens arbete med jämställdhetsfrågor.

Ansvarig utredare:
Carin Dänsel