Högskolekollen

Hur står det till med kvaliteten inom högskolan? Här hittar du resultatet från UKÄ:s olika kvalitetsgranskningar.

Favoriter

Du har inga favoriter i din lista

Så här söker du i Högskolekollen

Här förklarar vi hur du kan söka fram granskningsresultat.

Till en början ser du de 10 senaste granskningarna som har publicerats. Vill du se fler klickar du på Visa fler (då laddas 10 till) eller Visa alla om du vill få fram alla resultat.

Filtrera så här

För att hitta en särskild granskning finns det en rad alternativ i vänstermenyn. Du kan välja mellan följande:

  • Typ av granskning
  • Universitet/Högskola
  • Examen/Utbildning
  • Fritext. Fritextsökningen baseras på: universitet/högskola, utbildning eller diarienummer.

Under Avancerat filter kan du göra en ännu mer specifik sökning.

  • Bedömningsområde. I träfflistan visas alla granskningar som innehåller det bedömningsområde som du har valt. Du kommer inte direkt in i yttrandet till den del som handlar om bedömningsområdet. Klicka på Genvägar om du snabbt vill ta dig vidare till bedömningsområdena.
  • Omdöme
  • Statlig/privat högskola

Du kan välja flera alternativ under varje filter. Till höger vid varje val ser du en siffra som visar hur många granskningar som finns.

När du gjort dina önskade val klickar du på Visa resultat. Resultaten visas som "kort" till höger, eller under filtret om du använder en mobiltelefon.

Du kan lägga till fler alternativ i filtret om du vill utöka din sökning.

För att börja om en sökning klickar du på Rensa valda urval eller på namnet Högskolekollen ovanför filtret.

Bedömningsområde: Förutsättningar
Tillbaka till granskningar Skriv ut Spara som favorit

Kvalitetssäkringsarbete Bedömningsområde: Förutsättningar

Godkänt med förbehåll
Publicerad: 2020-03-31
Lärosäte: Chalmers tekniska högskola
Typ av examen: Lärosätesgranskning
Typ av granskning: Granskning av lärosätets kvalitetsarbete

Förutsättningar

Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Tillfredsställande

Bedömargruppen anser att lärosätets kvalitetssystem säkerställer och utvecklar goda förutsättningar för att studenterna ska kunna genomföra utbildningarna med hög genomförandegrad, god progression och goda studieresultat.

Lärosätet säkerställer genom rutiner och processer att den undervisande personalen har kompetens som motsvarar utbildningens behov. Det finns exempelvis rutiner och processer för rekrytering, vidareutveckling av personalens kompetens, prioritering av läranderesurser och en systematisk användning av information som utvecklas inom kvalitetssystemet. Lärosätet har även rutiner, processer, forum och mekanismer för resursprioritering för att säkerställa en ändamålsenlig miljö för fysisk infrastruktur, it-infrastruktur och studentstöd. Samtliga fyra bedömningsgrunder är uppfyllda.

Under samtliga bedömningsgrunder har utvecklingsområden identifierats som återges nedan.

Styrkor:

  • God överensstämmelse mellan mål, visioner och strategier samt prioriteringar i verksamheten.
  • Många konkreta verktyg för att säkerställa att den undervisande personalen har den pedagogiska och ämnesteoretiska kompetens som behövs för utbildningens behov.
  • Tydliga processer och rutiner för att säkerställa en god lärandemiljö och arbetsmiljö på grundutbildningen, och god progression i utbildningen.
  • Väl utbyggt studentstöd, lämplig infrastruktur och studievägledning.
  • Oberoende studentombud på grund- och forskarutbildningen samt gott samarbete med studentkåren.
  • Införandet av fakultetsmodellen, som ska säkerställa att fast anställd undervisande personal får goda, förutsägbara ramar och förutsättningar för att utveckla kompetens och utföra sitt arbete.

Utvecklingsområden:

  • Tydliggöra processer för kollegialt inflytande i beredningsprocesser inför beslut.
  • Tydliggöra både ansvar för och uppföljning av att alla lärare och handledare för doktorander deltar i pedagogiska utvecklingsaktiviteter.
  • Tydliggöra systemet för utveckling av ämneskompetens hos lärare som upplever att de har svårt att få externa anslag.
  • Kompetensutveckling för akademisk personal med avseende på jämställdhet i utbildningen.
  • Revidering av arbetsordningen för forskarutbildningen för att rätta till svagheter som har påpekats i studentinlagan.

2.1 Lärosätet säkerställer att den undervisande personalens kompetens motsvarar utbildningsverksamhetens behov.

Uppfylld

Av självvärderingen framgår att lärosätet ställer krav på så kallad trippelkompetens: pedagogisk, yrkesmässig och vetenskaplig. Bedömargruppen instämmer i lärosätets bild att detta är centralt för att säkerställa att lärarnas kompetens är relevant för de utbildningar som lärosätet erbjuder, och det är ett krav i nationella och lokala examensordningar.

Bedömargruppen anser att arbetsordningen för undervisande och forskande personal samt arbetsordningen för forskarutbildningen är ett viktigt och ändamålsenligt verktyg, för att säkerställa kravet på kompetens och kompetensutveckling. De är även viktiga för att kommunicera förväntningar på akademisk personal. Krav på pedagogisk och vetenskaplig skicklighet samt kompetensutveckling är tydligt formulerade, och samarbetskompetens har även lagts till som ett krav. Arbetsordningarna innehåller konkreta krav på utbildning i högskolepedagogik och pedagogisk vidareutveckling, och beskriver rekryteringsprocessen. Det är alltid externa sakkunniga med när lärare rekryteras, och både vetenskaplig och pedagogisk kompetens bedöms.

Av anställningsordningen och arbetsordningen för undervisande och forskande personal framgår att alla universitetslektorer, docenter, biträdande professorer och professorer vid lärosätet ska gå en kurs i högskolepedagogik inom två år efter tillträdet. Närmaste chef ansvarar att kursen har genomförts. Även doktorander som undervisar ska genomföra pedagogisk kompetensutveckling. Det är också obligatoriskt för alla blivande docenter att gå kurs i doktorandhandledning.

Åtgärder som säkerställer att den samlade kompetensen stämmer överens med utbildningens behov utvecklas i den årliga verksamhetsplaneringen, när lärosätet tar fram den strategiska personalplanen, rekryteringsplanen och kompetensförsörjningsplanen. Detta ska enligt lärosätet säkerställa att det finns tillräcklig kompetens, till exempel när man planerar forskarskolor. Resultatet från kursutvärderingar och från programmens årliga arbete med utbildningsutbudet används också i utvärderingarna av kompetens- och utvecklingsbehoven. Detta är reglerat i riktlinjerna för överenskommelsen mellan beställarna och utförarna av grundutbildningen. Bedömargruppen anser att systemet fungerar bra.

I lärosätets fakultetsmodell uttrycks särskilt höga förväntningar på basfinansierad fakultet, som ska verka för ständig kvalitetsutveckling som främjar en god akademisk miljö. Enligt lärosätet ska modellen säkerställa att lärarna har goda och förutsägbara förutsättningar samt stärka strategisk rekrytering och leda till att man lättare kan rekrytera och behålla disputerad personal. Bedömargruppen instämmer i att modellen är ändamålsenlig för detta, och anser även att modellen har potential att skapa långsiktigt goda förutsättningar att upprätthålla ett starkt samband mellan forskning och utbildning, vilket framkom vid platsbesöken.

Institutionerna har personalansvar, och därmed huvudansvar för den enskilda lärarens kompetensutveckling under sin anställning. Det framgår av självärderingen att det på lärosätets intranät finns tydliga beskrivningar av ansvarsfördelningen och av olika systematiska och ändamålsenliga stödverktyg.

Vid platsbesöken diskuterades bland annat hur lärosätet identifierar behov av personal och kompetens vid den strategiska planeringen av utbildningen, och hur lärarnas ämneskompetens säkras. Lärosätet betonar att de arbetar mycket med sina rekryteringsprocesser, till exempel med att säkerställa tillräckligt stora, externa, starka sökområden vid anställning. Bedömargruppens uppfattning är att lärosätet säkerställer att den undervisande personalens kompetens motsvarar utbildningsverksamhetens behov. Bedömargruppen ser däremot inte en klar systematik i dokumentationen av processer för kollegialt inflytande vid beredning av viktiga beslut i lärosätets arbete med ett forsknings- och utbildningsområdes utveckling. Att beskriva dessa processer tydligare är ett utvecklingsområde.

2.2 Lärosätet säkerställer att de tillhandahåller en främjande miljö som ger undervisande personal möjlighet att utveckla såväl sin pedagogiska kompetens som sin ämneskompetens, samt förutsättningar att bedriva sitt arbete på ett effektivt sätt.

Uppfylld

Bedömargruppen anser att kvalitetssystemet är utformat så att det säkerställer att personalens kompetens motsvarar verksamhetens behov, genom rekrytering och uppföljning som leder till utveckling efter anställning. Systemet ger stöd och förutsättningar för lärarna så att de kan arbeta effektivt, och fakultetsmodellen underlättar för basfinansierad personal. Den systematiska kompetensutvecklingen i jämställdhet bör vidareutvecklas.

Mål och strategier för att utveckla personalens kompetens framgår av dokumentet Prioriterad verksamhetsutveckling, som ligger till grund för årliga prioriteringar. Strategierna för att uppnå målen omfattar bland annat ett ökat fokus på pedagogisk skicklighet, införandet av en ny modell för pedagogiskt utvecklingsarbete, riktade insatser för utveckling och stöd inom hållbar utveckling, entreprenörskap och etik, samt insatser för pedagogiskt stöd till lärare och programansvariga.

Av självvärderingen framgår att vicerektorn för utbildning och livslångt lärande har det överordnade ansvaret för utformning av stöd till den undervisande personalens kompetensutveckling, medan prefekterna har det operativa ansvaret för att önskad utveckling sker, och för att personalen får tillräckligt stöd. Under platsbesöken blev det klart for bedömargruppen att de viktigaste verktygen för uppföljning av nyanställda lärare är medarbetarsamtal med närmaste chef, kursutvecklingssamtal efter avslutad kurs, samtal mellan programansvariga och lärare samt lönesamtal. Behovet av kompetensutveckling för lärare tas också upp av programledningen när det är relevant, i samband med den årliga processen för överenskommelsen mellan beställarorganisationen och utförarorganisationen.

Lärosätet har olika system som bidrar till att lyfta fram, säkerställa och utveckla pedagogisk kompetens. Några goda exempel:

  • kurser i högskolepedagogik för lärare och undervisande doktorander
  • pedagogiska utvecklare – erfarna lärare som arbetar för utbildningsområdesledare och ger stöd till programansvariga och lärare
  • bra stöd för digitalisering av lärprocesser
  • intern pedagogisk konferens på lärosätet
  • stöd till lärare för att utveckla kursinslag för programmet Generic and Transferable Skills.
Det formella ansvaret för pedagogisk utveckling av lärare ligger hos linjecheferna, medan ansvaret för att utveckla konkreta kurser är placerat på institutionen för vetenskapens kommunikation och lärande. Platsbesöken visar att den här organiseringen ger lärarna möjlighet att föra institutionsöverskridande diskussioner, samtidigt som innehållet i pedagogiska kurser kvalitetssäkras av en pedagogisk kompetent institution. Utvecklingsinsatserna och kurserna i kompetensutveckling är även de föremål för utvärdering och uppföljning. Uppföljningen av lärarnas deltagande i utvecklingsaktiviteter registreras centralt, men det är svårt att utifrån dokumentationen avgöra hur många som faktiskt har deltagit.

Det finns stöd för utveckling av handledarkompetens i forskarutbildningen både på institutionerna och centralt. För att utses till handledare eller befordras till docent måste man först ha gått en kurs i handledning. Andra verktyg för att utvecklas som handledare omfattar till exempel mötesplatsen Handledarforum, och träning i coachande handledarskap. Under platsbesöken framgick att dessa verktyg skapar institutionsöverskridande nätverk som ger stöd när man har frågor som man inte kan diskutera med nära kollegor. Ett möjligt problem kan vara att man inte når alla handledare.

Personalens ämneskompetens är knuten till forskningsaktiviteter, och de flesta lärare är aktiva forskare. Enligt självvärderingen lyckas lärosätet framgångsrikt skaffa forskningsfinansiering, vilket leder till en utökad verksamhet med mer kompetens som kommer undervisningen till godo och möjlighet att samverka över bredare områden. Lärosätet betonade samtidigt under platsbesöken att det är en uppgift för ledningen att uppmuntra till kompetensutveckling, och bedömargruppen instämmer i detta. Platsbesöken visade goda exempel på verktyg för att säkerställa en vidareutveckling av ämneskompetensen: deltagande i konferenser, systematisk samverkan med näringsliv, programråd som tar in näringslivsperspektiv och möten där lärare diskuterar kursinnehållet.

Under platsbesöken diskuterades också om det finns risker med att lärosätet är så beroende av extern finansiering för att anställa akademisk personal. Lärosätet pekade på risker med viss typ av extern finansiering, till exempel EU-finansiering med korta leveranstider, särskilt för finansiering av doktorandtjänster. En möjlig risk kan enligt bedömargruppen vara att lärare som av olika anledningar inte lyckas få externa anslag under en längre tid, kan få sämre förutsättningar att utveckla sin ämneskompetens. Det är fortfarande oklart för bedömargruppen om lärosätet har system för att kompensera för en eventuell sådan negativ utveckling.

Efter platsbesöken har bedömargruppen intrycket att lärosätet ännu inte har ett tydligt system på plats för att utveckla den akademiska personalens kompetens i jämställdhet i utbildningens innehåll, utformning och genomförande. Detta är ett utvecklingsområde för lärosätet.

2.3 Lärosätet säkerställer att infrastruktur, studentstöd och läranderesurser är ändamålsenliga för studenternas och doktorandernas lärande och att dessa används på ett effektivt sätt.

Uppfylld

Bedömargruppen anser att lärosätet arbetar systematiskt med studentstöd och säkerställer att infrastruktur och läranderesurser är ändamålsenliga och effektiva. Det framgår däremot inte tydligt i dokumentationen hur systemet för uppföljning av eventuella kvalitetsavvikelser i verksamhetsstödet är organiserat. Lärosätet förklarar att de har arbetat mycket med processorientering: Processledaren arbetar med kontinuerlig processförbättring, och kvaliteten i stödet mäts. Det som eventuellt inte fungerar lyfts fram i dialog. Studenterna ger uttryck för att verksamhetsstödet fungerar, vilket även framkom vid platsbesöken.

Enligt lärosätet är ett viktigt mål för studentstödet att bidra till en ökad genomströmning genom ett professionellt stöd som är likvärdigt för alla studenter, oberoende av program. Självvärderingen anger många systematiska verktyg som bedömargruppen värderar som goda, till exempel olika start- och mottagningsaktiviteter, kurs i tidshantering, "räknestugor", mentorsverksamhet, stöd i muntlig och skriftlig kommunikation, karriärplanering, och stöd till studenter med funktionsnedsättningar. Chalmers verksamhetsstöd, student- och utbildningsavdelningen, enheten Studentstöd och studievägledarna bidrar enligt självvärderingen alla till studentstödet. Av arbetsordningen för utbildningen på grundnivå och avancerad nivå framgår att alla studenter har rätt till studievägledning, och lärosätet har riktlinjer för programstudievägledning som bygger på det. De programansvariga använder anonymiserade resultat från enkäter och samtal med studentstödet i utvecklingsarbetet, tillsammans med kvantitativa data. Information om avvikelser i genomströmning och resultat av kursutvärderingarna diskuteras i programråd och i överenskommelseprocessen. Bedömargruppen ser en tydlig systematik i arbetet, och bedömer att rutiner, processer och ansvarsfördelning är tydliga och ändamålsenliga.

Lärosätets dokumentation ger få detaljer om stöd for studentutbyte, men under platsbesöken framkom att det finns goda resurser till exempel i programmen World Wide och Erasmus samt hos lärosätets International Office. Doktorander blir uppmanade att tillbringa en tid utomlands och får hjälp med att söka stipendier, men möjligheten varierar mellan olika forskargrupper, beroende på ekonomin.

Lärosätet har studerandeombud som vid behov ger opartiskt stöd till studenterna, och har dessutom tillgång till en högskolepräst och en kurator via studenthälsovården som ger stöd vid kriser och i nödsituationer. Bedömargruppen anser att alla dessa funktioner är viktiga. Under platsbesöken framkom även att stödet till personer med funktionsvariationer fungerar bra – om studenterna själva tar initiativet och trycker på. Ett möjligt förbättringsområde för lärosätet är att utveckla ett mer proaktivt stöd här.

Enligt självvärderingen genomför lärosätet varje år skyddsronder där man följer upp arbetsmiljön för studenterna på grundutbildningen. Underlaget kommer från den årliga Studentbarometern samt från studenthälsan, studentkåren och student- och utbildningsavdelningen. Bedömargruppen anser att detta underlag är relevant för den systematiska uppföljningen, som sker genom att informationen går till grundutbildningens ledningsgrupp som prioriterar åtgärder på lärosätesnivå. Det samlade resultatet rapporteras av rektorn till styrelsen. Platsbesöken visade att Studentbarometern ger mer bakgrundsmaterial och ett bredare perspektiv än lärosätet får från studenter i utvärderingsgrupper, och lärosätet gav flera exempel på hur resultat används i praktiken, bland annat i det gemensamma initiativet Chalmers mot sexism från kåren och vicerektor för utbildning och livslångt lärande.

Handledarkompetensen och huvudhandledarens tillgänglighet är centrala för lärande och progression i forskarutbildningen. Lärosätet har flera system för att stötta och kompetensutveckla handledare, vilket finns beskrivet under bedömningsgrund 2.1 och 2.2. Bedömargruppens bedömning är att detta arbete är systematiskt och ändamålsenligt organiserat.

Institutionen där forskarskolan ligger ansvarar för doktorandernas arbetsmiljö, och doktoranderna omfattas av lärosätets företagshälsovård och årliga medarbetarenkät. Forskarskolans studierektor kan vid behov följa upp resultat från enkäter på forskarskolenivå, och har dessutom varje år individuella uppföljningssamtal med alla doktorander, där även handledare och examinator deltar. Bedömargruppens intryck efter platsbesöken är att detta system fungerar bra.

Doktorandombudet är ett oberoende ombud för doktorander i frågor om utbildning och anställningsförhållanden. Studentinlagan och platsbesöken visar att doktorandombudet efterfrågas alltmer. Bedömargruppens värdering är att doktorandombudet har en mycket viktig funktion i att systematiskt bevaka doktorandernas rättigheter.

Bedömargruppen vill också lyfta fram att lärosätet systematisk erbjuder språkkurser till icke-svensktalande doktorander som en styrka, samt andra kurser som stödjer doktorandernas studier, till exempel i akademiskt skrivande och forskningsetik.

Tillgänglighet, användbarhet och utveckling av lokaler är en viktig del av infrastrukturen. Ansvar för det har funktionen för lokalförsörjning och campusutveckling, enligt lärosätets lokalförsörjningsplan. Denna plan revideras varje år, och omfattar även studentbostäder. I självvärderingen lyfts Chalmers många laborationsmiljöer och tekniska utrustning (inklusive it-infrastruktur) fram som en viktig förutsättning för studentcentrerat lärande, och bedömargruppen instämmer i detta. Utveckling och drift av it-stöd sköts av lärosätets förvaltningsorganisation för grundutbildningen och forskarutbildningen. Genom regelbundna enkäter kontrollerar man hur nöjda studenter och doktorander är med it-stödet, och förvaltningsorganisationen förväntas följa upp med åtgärder vid behov i dialog med it-stödet och de ansvariga vicerektorerna. Bedömargruppens intryck är att lärosätets systematiska arbete med lokalförsörjning och it-stöd fungerar väl.

Bedömargruppen menar vidare att student- och doktorandperspektivet i studentinlagan vittnar om fungerande studentinflytande på lärandemiljön. Studentinlagan ger också exempel på när inflytandet inte har fungerat – men detta har lett till en dialog så att praxis nu bättre samspelar med intentionerna. Studentinlagan är kritisk till delar av arbetsordningen för forskarutbildningen, och vid platsbesöken diskuterades hur lärosätet hade bemött och arbetat med kritiken. Bedömargruppens intryck är att de oklarheter som tas upp av doktoranderna bemöts på allvar.

2.4 Lärosätet säkerställer, genom rutiner och processer, att studenter och doktorander ges goda förutsättningar att genomföra utbildningen inom planerad studietid.

Uppfylld

Bedömargruppen anser att lärosätet både genom självvärderingen och under platsbesöken visat på tillfredsställande rutiner och processer för att säkerställa goda förutsättningar på detta område. Bedömargruppen finner att rutiner och processer är systematiska och ändamålsenliga.

Några exempel:

  • Dimensioneringsprocessen vid antagningen ger kvalificerade studenter med goda förutsättningar att genomföra studier.
  • Årlig insamling och analys av nyckeldata på brutto- och nettostudietid används till systematisk uppföljning av genomströmning och progression
  • Lärosätet genomför alumnenkäter som används i kvalitets- och utvecklingsarbetet.
  • Studievägledarna tar fram individuella studieplaner för de studenter som inte kan följa den normala studieprogressionen.

För forskarutbildningen är följande exempel från självvärderingen på åtgärder som bedömargruppen anser säkerställer förutsättningar för progression:

  • Säker tillgång till tillräckliga resurser för att anställa doktorander och etablera forskarskolor bidrar till hög kvalitet och relevans vid etableringen av forskarskolor.
  • Webbaserad introduktionsinformation ges till alla doktorander.
  • Doktorander har status som anställda, men med tidsbegränsad anställning – som ger rättigheter och trygghet, samtidigt som det bidrar till utveckling.
  • En individuell studieplan per doktorand upprättas senast tre månader efter antagning och revideras varje år. En elektronisk plattform är under utveckling för att effektiviera planering och uppföljning och ska implementeras 2020.
  • Samtal mellan doktorand, studierektor, handledare och examinator genomförs varje år, oftare om svag progression, och mittseminarium eller licentiatseminarer är obligatoriska för doktorander.

Ansvarig utredare:
Carin Dänsel