Högskolekollen

Hur står det till med kvaliteten inom högskolan? Här hittar du resultatet från UKÄ:s olika kvalitetsgranskningar.

Favoriter

Du har inga favoriter i din lista

Så här söker du i Högskolekollen

Här förklarar vi hur du kan söka fram granskningsresultat.

Till en början ser du de 10 senaste granskningarna som har publicerats. Vill du se fler klickar du på Visa fler (då laddas 10 till) eller Visa alla om du vill få fram alla resultat.

Filtrera så här

För att hitta en särskild granskning finns det en rad alternativ i vänstermenyn. Du kan välja mellan följande:

  • Typ av granskning
  • Universitet/Högskola
  • Examen/Utbildning
  • Fritext. Fritextsökningen baseras på: universitet/högskola, utbildning eller diarienummer.

Under Avancerat filter kan du göra en ännu mer specifik sökning.

  • Bedömningsområde. I träfflistan visas alla granskningar som innehåller det bedömningsområde som du har valt. Du kommer inte direkt in i yttrandet till den del som handlar om bedömningsområdet. Klicka på Genvägar om du snabbt vill ta dig vidare till bedömningsområdena.
  • Omdöme
  • Statlig/privat högskola

Du kan välja flera alternativ under varje filter. Till höger vid varje val ser du en siffra som visar hur många granskningar som finns.

När du gjort dina önskade val klickar du på Visa resultat. Resultaten visas som "kort" till höger, eller under filtret om du använder en mobiltelefon.

Du kan lägga till fler alternativ i filtret om du vill utöka din sökning.

För att börja om en sökning klickar du på Rensa valda urval eller på namnet Högskolekollen ovanför filtret.

Bedömningsområde: Styrning och organisation
Tillbaka till granskningar Skriv ut Spara som favorit

Kvalitetssäkringsarbete Bedömningsområde: Styrning och organisation

Godkänt med förbehåll
Publicerad: 2020-03-24
Lärosäte: Handelshögskolan i Stockholm
Typ av examen: Lärosätesgranskning
Typ av granskning: Granskning av lärosätets kvalitetsarbete

Styrning och organisation

Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Inte tillfredsställande

Bedömargruppen anser att kvalitetssystemet i sin helhet inte är tillfredsställande. Det finns åtskilliga dokument som kan hänföras till detta, men de ger en löst sammanhållen bild av systemet, där det är svårt att se den totala strukturen och systematiken.

När Handelshögskolan i Stockholm skapades 1909 formulerades också den grundläggande övergripande strategin, som fortfarande genomsyrar verksamheten: "att stärka Sveriges konkurrenskraft genom att ge en vetenskapligt grundad forskning och utbildning". Kvalitetssystemet knyter an till strategin, som har kompletterats med en internationaliseringspolicy. Kvalitetssystemet består av två delar, där den första delen beskriver tre faser som omfattar utbildningen från antagning till examination. För varje fas anges ett antal nyckeltal som används för att följa och styra kvaliteten. Den andra delen består av kvalitetsdialoger med externa parter, som dokumenteras och utmynnar i ackreditering, rankning eller annan typ av godkännande av lärosätets verksamhet.

Som komplement till kvalitetspolicydokument presenteras närmare åttio dokument (Content list of SSE Quality Assurance Related Policy Documents). Bedömargruppen anser att denna information kan struktureras tydligare och därmed bli mer överblickbar. Det är tänkt att kvalitetssäkringsarbetet ska följa de tre faserna utifrån policy och kompletterande dokument, men det är svårt att få en överblick av hur kvalitetssystemet fungerar i sin helhet.

Sammantaget anser bedömargruppen att lärosätet har följande styrkor inom bedömningsområdet Styrning och organisation

  • Lärosätet har en väl etablerad och känd strategi som är en god grund för kvalitetsmål och kvalitetssäkring.
  • Lärosätet har en beslutad kvalitetssäkringspolicy som är en del av den strategiska styrningen.
  • Det finns en intern organisation som ger goda förutsättningar för kvalitetssäkringsarbetet.
  • Den interna organisationen av kvalitetspolicyn i tre faser skapar en ändamålsenlig grund för kvalitetssäkringsarbetet.
  • Lärosätet deltar framgångsrikt och systematiskt i prestigefyllda internationella nätverk. Lärosätets roll som en internationell handelshögskola stärks och säkras genom de omfattande kvalitetsdialoger som sker med externa kvalitetsorganisationer. Genom den kontinuerliga externa kollegiala granskningen får lärosätet incitament för kvalitetsutveckling.
  • Det finns en delaktighet och ett engagemang hos lärare och studenter i de interna processerna för kvalitetsarbetet.
  • Lärosätet tar till vara de resultat och slutsatser som genereras av kvalitetssystemet och ger ett antal goda exempel på detta.
  • Under de tre faserna av studenternas läranderesa (student learning journey), beskriven genom de tre faserna, följs de olika delarna upp, bl.a. genom nyckeltal men också på andra sätt.
Bedömargruppen identifierar följande utvecklingsområden:
  • Samla och organisera befintliga kvalitetsdokument på ett sätt som speglar de tre faserna. Det kan underlätta både effektivitet och transparens för lärosätets kvalitetsarbete. Det bör då också tydligt framgå hur kvalitetssäkringsarbete sker på alla nivåer: kursnivå, programnivå och övergripande programutbudsnivå. En sådan beskrivning kan visa hur kvalitetssäkringssystemet kopplar in i den reguljära verksamhetsplaneringen och verksamhetsuppföljningen. Detta har också lärosätet uttryckt i sin självvärdering, vilket bedömargruppen stödjer helhjärtat.
  • Integrera kvalitetssäkringsarbetet för de olika externa organisationerna i kvalitetssystemet på ett tydligare sätt, så att det gynnar både interna och externa parter. Då kan även arbetet och resultaten av t.ex. EQUIS-ackrediteringen dokumenteras och kommuniceras tydligare.
  • Tydliggör hur delegationer som rör kvalitetssäkringen längre ner i organisationen dokumenteras och kommuniceras. Detta tydliggör ansvarsfördelningen.
  • Lägg stor vikt vid digital information genom intranät, webbplats och studentportal, där sökbar information om arbete och resultat från kvalitetssystemet presenteras.
  • Den årliga utvärderingen av resultat genom olika typer av enkäter och nyckeltal borde kompletteras med andra periodiska granskningar, t.ex. kritiskt granskande självvärderingar för de olika utbildningsprogrammen. I dessa genomlyses och granskas varje utbildningsprograms styrkor och svagheter, hur utbildningen lever upp till lokala mål, högskolelag, högskoleförordning och examensordning av oberoende utvärderare. För något program täcks detta in av EQUIS, men inte hela programportföljen.

Bedömningar av bedömningsgrunder:

1.1 Lärosätets kvalitetssystem är uppbyggt för att säkerställa kvaliteten i utbildningarna och det relaterar till övergripande mål och strategier som lärosätet fastställt för sin utbildningsverksamhet.

Inte uppfylld

Bedömargruppen anser att det finns ett kvalitetssystem som utgår från övergripande mål och strategier. Kvalitetssystemet, daterat juni 2014, utgår tydligt från de övergripande mål som varit vägledande för utbildningsverksamheten sedan starten av lärosätet. De ger däremot en löst sammanhållen bild av systemet, där det är svårt att se den totala strukturen och systematiken.

Bedömargruppen anser att lärosätets höga ambitioner för internationalisering ställer större krav på en samlad beskrivning av kvalitetssystemet. Detta skapar bättre förutsättningar för samarbete med externa parter. Samtidigt skapas tydlighet genom en väl definierad systematik, vilket kan skapa en ännu större delaktighet för personal och studenter i kvalitetsarbete.

När lärosätet skapades 1909 formulerades också den grundläggande övergripande strategin: "att stärka Sveriges konkurrenskraft genom att ge en vetenskapligt grundad forskning och utbildning", enligt självvärderingen. Den visionen lever lika stark i dag som när lärosätet kom till, vilket bekräftades vid intervjuerna.

Målen för kvalitetssystemet formuleras på följande sätt, enligt Summary of Quality Assurance Policies at SSE 2019, beslutad i juni 2014. Kvalitetssystemet ska

  • vara ett stöd för lärosätet att behålla sin grundläggande strategi att stödja Sveriges konkurrenskraft genom en forskningsbaserad utbildning som kontinuerligt utvecklas
  • utvärdera lärare, kurser och program
  • göra det möjligt för lärosätet att leva upp till de krav som ställs av externa ackrediteringsorgan och andra intressenter.
Det beskrivs också i flera av strategidokumenten hur viktig internationaliseringen har blivit för lärosätet. Lärosätet har engelska som koncernspråk, och det finns en målmedveten strävan att internationalisera utbildningsprogrammen. Den här utvecklingen kopplas till den globaliserade verkligheten som gäller både företag, utbildning och arbetsmarknad.

Självvärderingen och Summary of Quality Assurance beskriver att kvalitetssystemet består av två delar. Den första delen är det övergripande ramverket för kvalitetssystemet, som beskrivs i form av tre faser, som tydligt är inriktade mot att säkerställa kvaliteten i utbildningen ("the student learning journey"). För varje fas anges olika nyckeltal (KPI) som används för att följa och styra kvaliteten:

  • Fas 1: Arbetet med kvalitet i rekryteringsprocesser för personal och antagningsprocesser för studenter
  • Fas 2: Arbetet med kvalitet i undervisning och lärande
  • Fas 3: Arbetet med kvalitet av resultat och utfall.

Den andra delen består av de kvalitetsdialoger som förs med externa parter, det vill säga både flera ackrediteringsorganisationer och andra externa intressenter. Arbetet med kvalitetsdialoger är utförligt beskrivet i självvärderingen.

Enligt bedömargruppens erfarenhet är European Quality Improvement system (EQUIS) och Association to Advance Collegiate School of Business (AACSB) de två viktigaste ackrediteringarna för de flesta av världens alla handelshögskolor. Lärosätet har varit EQUIS-ackrediterat sedan 1999 och fick sin senaste femåriga ackreditering 2018. EQUIS delas ut av European Foundation for Management Development (EFMD). Utvärderingen innehåller självvärdering, platsbesök, intervjuer och internationell peer-review, vilket rapporteras i en ackrediteringsrapport. I den ges återkoppling och förslag till förbättringar.

Som medlem i Global Alliance of Management Education (CEMS) är lärosätet en av 32 utvalda medlemmar som ger en Master in International Management. CEMS utvärderar vart fjärde eller vart femte år på ett liknande sätt som gäller för EQUIS. Studenter från alla deltagande handelshögskolor utvärderar sin utbildningsvistelse, vilket används för en rankning av skolorna.

Till UN Global Compact’s Principles for Responsible Management Education (RME), skickar lärosätet in en rapport vartannat år som beskriver hur regelverkets principer följs upp.

Partnership in International Management (PIM) består av 65 ledande handelshögskolor och har som syfte att stimulera internationellt studentutbyte.

Rankning genom Financial Times betraktas som ett måste för de internationellt inriktade handelshögskolor som vill ligga i framkant. Det är egentligen inte ett kvalitetssystem, men visar på att deltagarna arbetar systematiskt med kvalitetsunderlag som regelbundet lämnas till Financial Times. Även här har lärosätet placerat sig väl i rankningen. UKÄ:s utvärderingar är också en viktig förutsättning för lärosätets verksamhet. Av självvärderingen framgår att erfarenheter från kvalitetsdialoger bearbetas av Quality Assurance Team. UKÄ och bedömargruppen informerades innan det första platsbesöket att Quality Assurance Office/Team hade upphört som fristående enhet och kommer att ingå i programkontorets (Program Office) reguljära verksamhet.

Bedömargruppen anser att det hade varit en fördel om dessa externa kvalitetsgranskningar hade ingått i beskrivningen av kvalitetssystemet på ett tydligare sätt, till fördel för både interna och externa parter. Då skulle även relevanta delar av arbetet med och resultaten från t.ex. EQUIS-ackrediteringen kunna kommuniceras tydligare.

Som komplement till kvalitetspolicydokument presenteras närmare åttio dokument i sammanställningen Content list of SSE Quality Assurance Related Policy Documents. Av dessa är cirka två tredjedelar från perioden 2016–2019 och en tredjedel är producerade eller reviderade under de två sista åren. Det är alltså många dokument som har reviderats, producerats, kommunicerats och införts under relativt kort tid. Mängden dokument ställer högre krav på överblickbarhet och struktur. Sammanställningen består av dokument som har tagits fram i samband med den här utvärderingen och som saknar de huvudsakliga dokumenten som bedömargruppen bygger sina värderingar på, t.ex. Quality assurance policy och strategidokument.

Bedömargruppen saknar en samlad beskrivning av kvalitetssystemet, där policy och kvalitetssäkringsprocesser behandlas strukturerat. Detta skulle förbättra både effektivitet och transparens för lärosätets kvalitetsarbete. Det bör då också tydligt framgå hur kvalitetssäkringsarbetet sker på alla nivåer: kursnivå, programnivå och övergripande programutbudsnivå. En sådan beskrivning kan visa hur kvalitetssäkringssystemet länkas samman med den reguljära verksamhetsplaneringen, årscykeln och verksamhetsuppföljningen. Likaså kan årscykeln för kvalitetsarbetet beskrivas tydligt. Många högskolor har samlat detta i någon typ av kvalitetshandbok, där även planering för kvalitetshändelser under året presenteras.

Bedömargruppen uppfattar det som att tanken är att kvalitetssäkringsarbetet ska följa de tre faserna. Detta menar bedömargruppen är en ändamålsenlig grund för kvalitetsarbete. Det är dock svårt att få en överblick av hur kvalitetssystemet fungerar i sin helhet.

I självvärderingen beskrivs kvalitetssystemet som integrerat i den interna organisationen, vilket innebär att kvalitetsfrågor diskuteras kontinuerligt inom hela organisationen. Lärosätet är organiserat med institutioner i en linjeorganisation och med fristående utbildningsprogram på tvärs, vilket skapar en matrisorganisation. Bedömargruppen anser att den interna organisationen ger goda förutsättningar för kvalitetssäkringsarbetet.

Kvalitetssäkring sker på kursnivå genom kursvärderingar, klassombud och fokusgrupper. Vidare sker kvalitetssäkring på programnivå genom programdirektör och programkommittéer. I programkontoret finns programkoordinatorer för varje program förutom stödfunktioner för utbildningsprogrammen. Genom information från programdirektörerna sker två sammanställningar per år av varje programs verksamhet i en programrapport. Denna behandlas och beslutas av Faculty and Program Board (FPB). I den deltar fakultetsrepresentanter, institutionsföreståndare och studenter tillsammans med lärosätets ledning. Bedömargruppen uppfattar det som att Vice President Degree Program (VPDP) har en nyckelroll, för att se till att underlag bereds och att beslut verkställs.

I Faculty and Program Board (FPB) behandlas frågor som rör både grundutbildning och forskarutbildning. Forskarutbildningen säkras genom att doktoranderna deltar i programkommittéer, men även genom PhD Handbook, där information är samlad och tydlig för alla.

1.2 Lärosätet har en kvalitetssäkringspolicy, eller motsvarande, som är offentlig och en del av den strategiska styrningen.

Uppfylld

Bedömargruppen anser att kvalitetspolicyn är formulerad på ett sätt som gör den till en del av den strategiska styrningen. Det blir speciellt tydligt genom att de olika faserna följs upp och styrs med hjälp av adekvata nyckeltal. Resultaten från de externa kvalitetsdialogerna med olika organisationer ger viktig återkoppling till lärosätet, vilket också bidrar till styrningen mot uppsatta mål. Både i självvärderingen och vid intervjuerna framgår det att lärosätets kvalitetspolicy är väl känd av organisationen.

Den aktuella kvalitetspolicyn är beskriven i Summary of Quality Assurance Policies at SSE 2019, beslutad i juni 2014. Policyn består av två delar. Den första delen beskriver tre faser som omfattar utbildningen från antagning till examination. För varje fas anges ett antal nyckeltal som används för att följa och styra kvaliteten. Ambitionen är att följa utbildningen både på programnivå och individnivå genom de tre faserna i studentens läranderesa, enligt kvalitetspolicydokumentet. Den andra delen består av kvalitetsdialoger med externa parter, som dokumenteras och utmynnar i ackreditering, rankning eller någon annan typ av godkännande av lärosätets verksamhet.

Som nämnts ovan finns dessutom närmare åttio dokument angivna i sammanställningen Content list of SSE Quality Assurance Related Policy Documents.

1.3 Lärosätet har en ändamålsenlig och tydligt definierad ansvarsfördelning för kvalitetsarbetet.

Uppfylld

Bedömargruppen anser att det finns en tydligt definierad ansvarsfördelning för kvalitetsarbetet. Eftersom kvalitetssystemet är integrerat i den ordinära organisationen, följer ansvars- och delegationsordning naturligt linjeorganisationen. Genom att organisationen på grund av sin storlek är förhållandevis överblickbar kan ansvarsfördelningen enkelt kommuniceras.

Ansvarsfördelning

Utbildningschefen, Vice President Degree Program (VPDP), har en viktig roll i kvalitetsarbetet med regelbundna rapporter till Faculty and Program Board (FPB), rektorn och styrelsen. FPB har ett omfattande ansvarsområde som rör bl.a. utbildningsfrågor, forskningsfrågor, rekrytering samt jämlikhet och mångfald. Likaså har Program Committees, Program Directors och Head of Departments viktiga roller i kvalitetssystemet genom kopplingen till FPB.

Ansvarsfördelningen för kvalitetsarbetet är kopplat till linjeorganisationen genom dokumentet Organisation och beslutsordning för Handelshögskolan i Stockholm. Den baseras på en grundstadga för lärosätet som är beslutad av regeringen och som har införts genom beslut av lärosätets styrelse och ledning. Vid platsbesöken framstod det att ansvarsfördelningen är väl känd bland medarbetarna på lärosätet.

Delegationer och delegationsordning

I dokumentet Organisation och beslutsordning för Handelshögskolan i Stockholm framgår att samtliga beslut kan delegeras om inte annat anges. Någon fristående delegationsordning som rör kvalitetssäkringsarbetet har inte presenterats för bedömargruppen. Vid andra intervjuomgången presenterades en delegationsordning som i första hand rör ekonomiska delegeringar. Den ordinära organisationens ansvarsfördelning och delegationsordning gäller alltså även för kvalitetssystemet. Det anges tydligt att styrelsen har delegerat ett omfattande ansvar till rektorn, för bl.a. löpande förvaltning och verksamhet. Utbildningschefen (VPDP) har ett tydligt delegerat ansvar för lärosätets utbildning inom de ramar som ges av FPB och ledningen.

Bedömargruppen anser att en förhållandevis liten organisation kan utnyttja informella kontaktvägar på ett enkelt sätt. Samtidigt finns det en risk för att enskilda personer blir viktigare än de funktioner de företräder. Detta understryker vikten av att ha kvalitetsdokument organiserade på ett systematiskt sätt. Det skapar kontinuitet, förbättrad kommunikation och tydliga prejudikat i handläggningen av kvalitetsfrågor. Samtidigt säkerställs ansvar och delegationer när det gäller kvalitetsarbetet. Bedömargruppen rekommenderar därför också att lärosätet tydliggör de olika funktionernas ansvarsområden på alla nivåer och dokumenterar dem i ett samlat kvalitetssystem.

1.4 Lärosätet har systematiska processer som uppmuntrar till delaktighet, engagemang och ansvar hos lärare, övrig personal samt studenter och doktorander.

Uppfylld

Bedömargruppen anser att det finns systematiska processer som uppmuntrar delaktighet, engagemang och ansvarstagande. Vid intervjuer framgick det att personal och studenter är stolta över sitt lärosäte och känner delaktighet i kvalitetsarbetet och i verksamheten i övrigt. Lärosätets strategi skapar en medvetenhet hos både lärare och studenter om vad som ska uppnås.

De externa kvalitetsdialogerna återkommer regelbundet, vilket skapar en lyhördhet för aktuella kvalitetsfrågor samtidigt som lärosätet får återkoppling och förbättringsförslag på sin verksamhet. Den självkritik som lärosätet uttrycker i sin självvärdering som går ut på att skapa ett samlat kvalitetsdokument där alla styrande kvalitetsdokument samlas, stödjer bedömargruppen fullt ut. Det skulle underlätta för alla att ta del av gällande regelverk och rutiner. Därmed stärks delaktigheten och engagemanget i organisationen. Likaså stärks och säkras den kvalitetskultur som lärosätet i mångt och mycket redan har.

Kvalitetspolicyn har beskrivits ovan under punkterna 1.1 och 1.2. Det finns ett stort antal processer som fungerar som styrning för kvalitetssäkringen. Detta gäller både interna (de tre faserna) och externa (t.ex. externa kvalitetsdialoger) processer. När det gäller de interna processerna är det uppenbart att det finns en delaktighet och ett engagemang hos lärare och studenter.

Vid intervjuerna framgick det att lärare tar ett stort ansvar för att se till att kurserna är aktuella och relevanta. Samtidigt följer de studenterna på individnivå. Speciellt gäller det i de kurser som har ett begränsat antal deltagare. Engagemanget är inte knutet bara till genomförandet, utan också till de inledande och avslutande faserna i läranderesan för studenterna. I självvärderingen och vid platsbesöken framgår det att lärarna uppmuntras till ytterligare engagemang genom de möjligheter som erbjuds till internationellt lärarutbyte, liksom möjligheter till personlig utveckling både ämnesmässigt och vetenskapligt.

Studenterna är mycket engagerade och delaktiga i verksamheten, vilket framgår av både självvärderingen och platsbesöken. Mer än 90 procent av studenterna tillhör lärosätets studentkår, vilket skapar ett mycket starkt mandat för studentkåren. Det finns studentrepresentation i både beredande och beslutande organ. Den tidigare ordföranden i studentkåren finns med vid sidan av nuvarande ordförande som representant i Board of directors. Det är ett bra stöd och förstärker delaktigheten och skapar kontinuitet. Vid varje möte i FPB har studenterna en stående punkt där de rapporterar sina synpunkter och vilka frågor de vill diskutera, vilket ger förutsättningar för att de kan vara med och sätta agendan. Studenterna kan bidra genom att de tillfrågas i kvalitetsfrågor om kurser och program genom formativa kursvärderingar, summativa kursvärderingar, programutvärderingar, fokusgrupper och i dialog med olika kurs- och programansvariga. Resultaten från kursvärderingar används tillsammans med nyckeltal i de årliga programrapporterna samt ska kommuniceras inför den nya årskursens studenter. Trots en mycket delaktig studentkår anser bedömargruppen att det finnas ett behov av att enskilda studenter får bättre kännedom om organisationen och i synnerhet om kvalitetsorganisationen.

Bedömargruppen anser att det stora engagemanget hos lärare, övrig personal och studenter, omvittnat vid intervjuerna, skulle kunna utnyttjas för att åstadkomma en ännu starkare kvalitetskultur, genom att skapa en medvetenhet om ett samlat kvalitetssystem och dess komponenter. Detta kan exempelvis ske vid befintliga gemensamma utbildningsdagar samt introduktionstillfällen för nya medarbetare och studenter.

När det gäller de externa processerna arbetar lärosätet systematiskt med externa kvalitetsorganisationer och genomför kvalitetsdialoger med t.ex. EQUIS, CEMS, Financial Times och PRME, vilket skapar ett mervärde i kvalitetssäkringsarbetet och engagerar stora delar av organisationen.

1.5 Lärosätet säkerställer att de resultat och slutsatser som genereras av kvalitetssystemet systematiskt tas tillvara i den strategiska styrningen, kvalitetsarbetet och i utvecklingen av kvalitetssystemet.

Uppfylld

Bedömargruppen anser att det finns kanaler och organ inom organisationen där erfarenheter och resultat kan samlas in och åtgärdas. Lärosätet säkerställer därigenom att resultat och slutsatser som genereras av kvalitetssystemet systematiskt tas tillvara och åtgärdas. Lärosätet ger ett antal goda exempel på detta. En viktig roll har FPB och VPDP som tar emot och behandlar kvalitetsrapporter från utbildningsprogrammen samt beslutar om åtgärder.

Lärosätet för i självvärderingen fram fyra exempel på hur resultat tas till vara och åstadkommer förbättringar. Två exempel visar på hur externa parters återkoppling har kunnat användas för att utveckla kvaliteten:

  • Doktorandernas studieplaner har integrerats i lärosätets PhD Handbook, vilket rekommenderades av UKÄ vid deras utvärdering av forskarutbildningen.
  • En noggrannare mitt-terminsutvärdering av kurser infördes, vilket rekommenderades av EQUIS.

Vid interna processer har utbildningens kvalitet kunnat utvecklas:

  • Studenternas fokusgrupper identifierade ett behov av fler digitala inslag i undervisningen. Som en följd av detta inrättade lärosätet en kurs för lärare, som underlättade för dem att introducera digital information i sina kurser.
  • Genom olika kanaler framförde studenterna problemet med avsaknaden av studieplatser. Lärosätet genomförde en omorganisation och ombyggnad som resulterade i 100 nya studieplatser.

Bedömargruppen anser att den stora mängden av styrande dokument, riktlinjer och regelverk som presenteras i Content list of SSE Quality Assurance Related Policy Documents ändå visar på en förändringsbenägen organisation som är positiv till förändringar och förbättringar av kvalitetssystemet.

1.6 Lärosätet säkerställer att den information som genereras av kvalitetssystemet publiceras och kommuniceras på ett ändamålsenligt sätt med relevanta intressenter och får en spridning inom organisationen

Uppfylld

Bedömargruppen anser att den information som genereras av kvalitetssystemet publiceras och kommuniceras på ett ändamålsenligt sätt.

Genom studenternas hela läranderesa (student learning journey) beskriven genom de tre faserna följs de olika delarna upp, bl.a. genom nyckeltal men också på andra sätt (Summary of quality assurance policies for programs at SSE 2019). All den här informationen är tillgänglig för de olika intressenterna inom organisationen.

Självvärderingen ger exempel på hur informationen från kvalitetssystemet kommuniceras. Information och resultat som genereras av kursvärderingar och programutvärderingar sprids internt till ansvariga i organisationen. Stöddokument finns för hur kursvärderingsresultat ska användas och hanteras.

Vid intervjun poängterades att resultat från de externa granskningarna publiceras på intranätet och att rektorn informerar internt och externt om resultatet. Likaså sprids information till externa intressenter, som viss antagningsinformation, placement reports och Financial Times-rankningen. Genom att kvalitetssystemet är integrerat i den ordinära organisationen kan kvalitetsfrågor kommuniceras genom de traditionella kanalerna inom organisationen.

Lärosätet uttrycker både i självvärderingen och intervjuerna att informationen till externa parter skulle kunna förbättras. Likaså nämner lärosätet att man skulle kunna förbättra publicering och kommunikation genom att strukturera informationen på ett systematiskt sätt.

I studentinlagan påpekas att information om kursvärderingsresultat från föregående kurs inte alltid förmedlas till studenterna i början av kurserna, vilket är ambitionen för kursvärderingssystemet.

Bedömargruppen rekommenderar att stor vikt läggs på digital information genom intranätet, webbplatsen och studentportalen, där sökbar information om bland annat arbete och resultat från kvalitetssystemet presenteras.

Ansvarig utredare:
Bo Sandberg